Fråga 2023/24:765 Framtiden för Sveriges digitala luftrum

av Kadir Kasirga (S)

till Statsrådet Andreas Carlson (KD)

 

Sverige ligger i framkant vad gäller teknologi och är känt för sina framstående innovationer. Det gäller även inom drönarindustrin, där Sverige har de tekniska förutsättningarna för att leda utvecklingen.

Enligt EU:s rapport Drone Strategy 2.0 förväntas sektorn för obemannade luftfarkoster i EU uppgå till 14,5 miljarder euro och skapa 145 000 nya jobb fram till år 2030. Sverige har en unik position med ett markbaserat mobilnät som täcker 98 procent av landet plus tio mil utanför kusterna, vilket ger en stabil och robust täckning av luftrummet. Att anpassa vår infrastruktur och lagstiftning för att kunna möjliggöra en bredare användning av drönare kräver dock en proaktiv politisk styrning. Detta inkluderar att skapa ett digitalt luftrum där drönartrafik kan integreras med annan flygtrafik på ett säkert och effektivt sätt. Detta blir ännu mer angeläget i ljuset av fall som det på Värmdö, där konflikter uppstått mellan drönartrafik och livsviktiga samhällsfunktioner som ambulanshelikoptern. Det är av yttersta vikt att skapa tydliga regelverk och system för att säkra en säker användning av drönare, oavsett om de används för transport av matvaror eller av hjärtstartare. Sveriges unika position och potential inom drönarindustrin öppnar upp för en mängd nya möjligheter, men det kräver att vi tar en aktiv roll i dess utveckling. Här har regeringen en viktig roll att spela.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:

 

Kommer statsrådet att vidta åtgärder för att skapa ett gemensamt digitalt luftrum där Sverige kan dra större nytta av drönaranvändning och innovation på området?