av Beatrice Timgren (SD)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Nyligen har det rapporterats i medierna att det i Sverige förekommer hundar med en exceptionellt hög halt av varg-dna, i vissa fall så mycket som 95 procent. Detta kan resultera i en ökning av rovdjursliknande beteenden som territoriell aggression, jaktinstinkt på smådjur och oväntade anfall, vilket utgör en potentiell fara för såväl människor som andra djur.
Enligt nuvarande regelverk är det inte tillåtet att hålla en varghund som är närmare än fem generationer från en fullblodsvarg. Regelverket specificerar inte att varghundar måste avlas med hundar, vilket innebär att avel med andra varghybrider är tillåten. Detta gör att Jordbruksverkets nuvarande reglering har visat sig otillräcklig.
Dessutom är det bekymmersamt att privatpersoner, ofta utan tillräcklig kunskap om vilda djur, har möjlighet att skaffa varghybrider. Dessa hundar importeras ofta från länder där varg-dna-andelen kan vara hög, vilket gör det komplicerat att fastställa om djuret överensstämmer med svensk lag. Dessutom har det visat sig vara svårt att med dna-tester entydigt fastställa om en hund är närmare än fem generationer från en fullblodsvarg.
På grund av dessa brister i den nuvarande lagstiftningen uppstår en osäker situation som hotar både allmänhet och djurliv.
Därför vill jag ställa följande fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
Har regeringen och ministern för avsikt att vidta åtgärder för att täppa till denna rättsliga lucka som möjliggör ägande och avel av hundar med en hög andel varg-dna?