av Nima Gholam Ali Pour (SD)
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
De senaste åren har det framkommit att rätt många moskéer i Sverige har kopplingar till diktaturer i Mellanöstern. Ett exempel är Skandinaviens största moské, Umm al-Mu’minin Khadijah-moskén, som är lokaliserad i Malmö och finansierats av bland annat Qatar. Vid invigningen 2017 var Qatars viceminister för religiösa frågor på plats.
En annan moské är Imam Ali Islamic Center, som i praktiken fungerar som Irans inofficiella ambassad i Sverige och har nära kopplingar till regimen i Iran bland annat genom sin imam, som är den iranske diktatorn Ali Khameneis företrädare i norra Europa. Iran bedriver både spionage och terrorism i Sverige och i resten av Europa.
Ett annat exempel är moskéerna kopplade till den turkiska myndigheten Diyanet. Enligt en artikel i Dagens Nyheter från april 2017 kartlägger Turkiets regim oliktänkande i Sverige genom moskéer. Enligt artikeln hade nio moskéer i Sverige samarbete med den turkiska statliga religionsmyndigheten Diyanet, som vid sidan av sitt religiösa uppdrag ska kartlägga regimkritiker i utlandet och sprida turkisk nationalism.
Då dessa moskéer, som i praktiken representerar en främmande makt på svensk mark, tillsätter imamer tillsätts självklart någon som är lojal mot denna främmande makt. Ofta får imamen migrera till Sverige och kan vistas i Sverige genom att beviljas uppehållstillstånd med arbete som grund.
Vad som händer är att Migrationsverket beviljar arbets- och uppehållstillstånd till en utlänning som får en ledande position vid en institution som fungerar som antingen en spioncentral eller befrämjare av islamism, vilket är högst olämpligt.
Det finns lagstiftning som möjliggör för Migrationsverket och Säkerhetspolisen att hindra personer som kan komma att ägna sig åt säkerhetshotande verksamhet att få uppehållstillstånd i Sverige. Trots denna lagstiftning har vi moskéer i Sverige som öppet har en lojalitet gentemot en främmande makt med en antagonistisk agenda i Sverige och som försörjs med strategisk kompetens genom arbetskraftsinvandring.
Det finns moskéer och institutioner i Sverige som uppenbarligen har en agenda som tjänar antagonistiska aktörers intressen. Om man är medveten att en moské har kopplingar till den turkiska myndigheten Diyanet och kartlägger oppositionella turkar i Sverige borde det vara en självklarhet att imamer som vill migrera till Sverige för att arbeta vid en sådan moské inte ska få arbets- och uppehållstillstånd. Det finns ingen anledning för svensk lagstiftning och svenska myndigheter att underlätta för dessa moskéer att bedriva sin verksamhet.
Migrationsverket och svensk lagstiftning ska inte främja antagonistiska aktörers kompetensförsörjning, vilket tyvärr sker i dag.
Från och med den 1 mars har ny lagstiftning trätt i kraft som innebär att ett uppehållstillstånd kan återkallas för en utlänning som har rest in i landet om det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism.
I förarbetena till lagstiftningen framgår det att terrorism i första hand innebär detsamma som i terroristbrottlagen. Det bör dock inte krävas att det kan antas att utlänningen kommer att göra sig skyldig till en gärning som har med terrorism att göra och som är straffbelagd enligt den lagen. Det räcker med att det finns en risk för att utlänningen kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism.
I propositionen Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen framgår det även att regeringen är medveten om att bestämmelsen innebär att uppehållstillstånd kan komma att återkallas även för utlänningar med en mer indirekt koppling till terrorism.
Då Iran bedriver statssponsrad terrorism inom Sveriges gränser är det svårt att se hur aktörer med kopplingar till Iran inte skulle få sitt uppehållstillstånd återkallat om lagstiftningen skulle bli implementerad till fullo.
Mot bakgrund av att regimen i Iran bedriver statssponsrad terrorism mot Sverige, och att vi nyligen fått ny lagstiftning som tillåter att Migrationsverket agerar mot personer med ”koppling till terrorism”, framstår det som motiverat att rättsvårdande myndigheter så snabbt som möjligt börjar tillämpa de nya reglerna fullt ut.
Mot bakgrund av ovanstående önskas statsrådet Maria Malmer Stenergard svara på följande fråga:
Hur kommer statsrådet att arbeta för att de nya reglerna ska få genomslag, exempelvis mot personer som har koppling till regimer som bedriver statssponsrad terrorism i Sverige?