av Tony Haddou (V)
till Statsrådet Maria Malmer Stenergard (M)
Sedan den 1 juli 2013 har personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (så kallade papperslösa) laglig rätt till viss subventionerad hälso- och sjukvård. Det innefattar vård som inte kan anstå, inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort med mera.
Enligt organisationen Läkare i Världen, som bedriver vård för asylsökande och människor utan uppehållstillstånd, söker allt fler papperslösa vård på organisationens kliniker runt om i Sverige. På totalt åtta kliniker har Läkare i Världen haft närmare 1 900 besök under 2023 – en ökning med 30 procent jämfört med 2022. Enligt Läkare i Världen beror ökningen på att det har blivit svårare för papperslösa att få den vård de har rätt till i den offentliga vården.
Även Röda Korset, som bedriver vård för samma målgrupp, möter allt fler papperslösa som antingen nekats vård på vårdcentraler och sjukhus eller som inte vågar söka vård i den reguljära vården av rädsla för att bli angivna, anmälda och utvisade. Enligt Röda Korset har denna oro funnits länge hos målgruppen, men man ser nu en förstärkning.
Enligt Röda Korset råder förvirring bland papperslösa kring förslaget om så kallad informationsplikt för offentligt anställda mot personer som uppehåller sig i Sverige olagligen. Många papperslösa tror att det redan finns en angiverilag. Osäkerheten kring vilken lagstiftning som gäller delas även av vårdpersonalen (Ekot i Sveriges Radio den 23 januari 2024).
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att papperslösa faktiskt får den vård de har rätt till enligt lag?