av Adrian Magnusson (S)
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Under föregående mandatperiod samlades den dåvarande oppositionen bakom ett tillkännagivande för att patienter med sällsynta diagnoser skulle få starkare ställning i relationen till den offentligfinansierade sjukvården.
Det var ett lovvärt och viktigt budskap som den socialdemokratiska regeringen tydligt tog fasta på genom att ge uppdrag åt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att föreslå nödvändiga reformer av dagens modell. TLV har löst sitt uppdrag och lämnat konkreta förslag till hur patienters tillgång till läkemedel vid sällsynta hälsotillstånd kan stärkas.
Nu är det upp till den nuvarande regeringen att ta ansvar för de förväntningar och förhoppningar som deras tillkännagivande väckte hos en grupp i stort behov av ett starkt samhälle och generös omsorg. Det handlar om patientgrupper som inte har tid att vänta på att utredning läggs till utredning.
Socialdemokraterna anser att sjukvårdens finansiering är avgörande för den kvalitet och omsorg som kan erbjudas medborgarna. Kostnadseffektivitet, jämlikhet och likabehandling är bärande principer för en god, rättvis och förutsägbar sjukvård för alla patienter i hela landet.
I mitt hemlän Skåne har nyligen en patient med sällsynt tillstånd – Måns – fyra gånger fått sitt särläkemedel indraget av Region Skåne, och en svårt sjuk patient får själv driva kampen för att få tillbaka en livsviktig behandling. Det är en orimlig och omänsklig behandling av de patienter som i hälso- och sjukvårdslagen anses vara mest skyddsvärda.
Samverkan mellan sjukvårdsregionerna och staten fungerar dåligt när det kommer till små och resurskrävande patientgrupper. Rätten till omsorg kan inte skilja sig från region till region. Patienter med sällsynta diagnoser förtjänar tydliga besked om överenskommelser mellan stat och region som står sig över tid.
Sjukvårdsministern lovade patientgruppen med sällsynta diagnoser att en nationell strategi skulle tas fram av Socialdepartementet under hösten. Det har inte skett. I stället har regeringen helt nyligen uppdragit till Socialstyrelsen att utarbeta förslag till en sådan strategi. Emellertid ingår inte frågan om läkemedel i uppdraget till Socialstyrelsen. Den frågan ska beredas inom Regeringskansliet
Att ökad tilldelning av särläkemedel kommer att påverka det offentligas finanser är ofrånkomligt. Därför behöver alla politiska överenskommelser om hur sällsynta diagnoser långsiktigt ska bemötas slutas gemensamt med alla riksdagspartier och även inkludera en uppgörelse med landets samtliga sjukvårdsregioner.
Med anledning av ovanstående är min fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson följande:
När kan riksdagen förväntas få ta ställning till de stärkta patienträttigheter som alla med sällsynta diagnoser har blivit lovade?