Långa betaltider utgör ett av de största hindren för mindre företag att växa. De leder till att små underleverantörer tvingas ligga ute med stora belopp, vilket i sin tur leder till försämrad likviditet och svårigheter att utveckla verksamheten vidare. I Sverige har betaltiderna dessutom haft en negativ utveckling jämfört med många andra länder i EU.

Frågan om rimliga betaltider mellan företag är central för svensk konkurrenskraft och tillväxt och var därför en prioriterad fråga för den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen. I början av 2017 sammankallade den dåvarande närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S) aktörer i näringslivet för att diskutera frivilliga alternativ till lagstiftning mot långa betaltider. Resultatet av det arbetet blev införandet av en frivillig uppförandekod där huvudregeln är att små och medelstora svenska företag ska få betalt inom 30 dagar. Parallellt med näringslivets uppförandekod tog den tidigare regeringen fram ett förslag till lag om rapporteringsskyldighet för de större företagen, vilken innebär att större företag åläggs att rapportera in sina betaltider till ett offentligt register.

Den första omgången inrapporterad data, som avser perioden från den 1 juli 2022 till den 30 juni 2023, har nu offentliggjorts. För de drygt 950 bolag som har rapporterat in sina betaltider är snittet 34 dagar. Det finns emellertid ett antal bolag som har avtalat om betydligt längre väntetider, vilket även Dagens industri nyligen har rapporterat om. Det är olyckligt att vissa bolag fortfarande dröjer månader med betalningar.

Fråga 2023/24:164 Betaltider