av Aida Birinxhiku (S)
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
I februari 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (Corporate Sustainability Due Diligence, CSDD). Direktivet fastställer en skyldighet för vissa företag att visa tillbörlig aktsamhet i sin verksamhet och i sina värdekedjor för att motverka negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljö. Med negativa effekter avses bland annat tvångsarbete, barnarbete och miljöförstörelse. Syftet med direktivet är att näringslivet ska bidra till en hållbar omställning för den europeiska ekonomin genom harmoniserade regler, konkurrensneutralitet och rättssäkerhet på EU:s inre marknad.
Sverige har en hög ambitionsnivå i arbetet för bland annat mänskliga rättigheter, social trygghet och ett skärpt regelverk kring miljö- och klimatfrågor i enlighet med de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030. Näringslivet har en viktig roll att spela i arbetet för en mer hållbar utveckling och bidrar redan i dag till hållbara lösningar. För många svenska företag är hållbarhetsfrågor dessutom betydelsefulla ur ett konkurrensperspektiv. Många svenska företag, såväl stora som små, har uttryckt sitt stöd för direktivet. Mot denna bakgrund har den tidigare, socialdemokratiskt ledda regeringen varit drivande för en gemensam lagstiftning på EU-nivå. Den nuvarande regeringen förefaller emellertid ha bromsat de fortsatta förhandlingarna om direktivet. Vid ministerrådets möte i december 2022, när den allmänna inriktningen antogs, meddelade energi- och näringsminister Ebba Busch att den svenska regeringen ansåg att det civilrättsliga skadeståndsansvaret borde strykas från direktivet. Det skulle innebära att företag som bryter mot regelverket inte kan hållas juridiskt ansvariga. En sådan ordning skulle göra regelverket tandlöst och urholka syftet med direktivet.
Mot denna bakgrund är min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch följande:
På vilken grund anser ministern att det civilrättsliga skadeståndsansvaret bör strykas från direktivet, och avser regeringen att hålla fast vid denna position i de fortsatta förhandlingarna?