av Rasmus Ling (MP)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Innan Moderaterna hamnade i regeringsställning var partiet djupt kritiskt till att Lagrådets yttranden inte hade tillräcklig tyngd. Inte minst nuvarande justitieminister Gunnar Strömmer uttryckte vid ett flertal tillfällen dels att den dåvarande regeringen borde ha varit mer följsam mot Lagrådet, dels att Lagrådets ställning borde stärkas rent konstitutionellt.
Nu har Moderaterna lett regeringen i två år, och Gunnar Strömmer har varit justitieminister lika länge. Man kan utan att överdriva konstatera att den kritik som Gunnar Strömmer tidigare hade inte återspeglas i hur den nuvarande regeringen agerar gentemot Lagrådet. Lagrådet har körts över ett flertal gånger och av flera olika departement. Ett bland många exempel gäller den lag om id-kontroller som riksdagen antog i februari. Det har även gällt lagförslag från Strömmers eget departement, som exempelvis att de så kallade säkerhetszonerna inte blev tidsbegränsade så som Lagrådet tydligt uttryckte i sitt yttrande.
Strömmer förde under sin tid i opposition fram ett antal konkreta konstitutionella ändringsförslag för att stärka Lagrådets ställning. Det handlade om en förnyad lagrådsgranskning om Lagrådet avstyrkt ett förslag. Det fördes även fram att det skulle krävas två tredjedels majoritet i riksdagen för att kunna gå emot Lagrådet. Moderaterna har även motionerat om att en utredning bör tillsättas om hur Lagrådets ställning kan stärkas.
I den stora rättspolitiska partimotion som Miljöpartiet lade hösten 2023 fördes en rad förslag fram som gällde en reformering av Lagrådets roll.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer: