av Ida Ekeroth Clausson (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
I Sverige finns över 30 travbanor som alla arrangerar travtävlingar spridda från Malmö i söder till Boden i norr. Travbanor finns både i storstäder, som Solvalla utanför Stockholm, och i mindre kommuner, som exempelvis i Skara där Axevalla ligger. Trav är en stor folksport i Sverige med drygt 1 miljon besökare på de 875 tävlingsdagarna varje år. Totalt tränas 16 000 travhästar i Sverige. Det innebär att travsporten engagerar många människor, inte bara kring tävlingarna utan också genom jobb på landsbygden. Hästnäringen i sin helhet bidrar till 38 000 arbetstillfällen. Det är således en viktig och stor näring i Sverige.
Precis som övriga branscher har hästnäringen och travsporten det tufft i det nuvarande ekonomiska läget. Hästar är dyra i drift, och kostnaderna har ökat när priserna på alltifrån foder till energi och bränsle har stigit. Förslaget med en höjd spelskatt kommer också att slå hårt mot hästnäringen, vars intäkter i mycket stor utsträckning kommer från spelbolaget ATG. Skattehöjningen beräknas innebära minskade intäkter på cirka 200 miljoner kronor årligen.
I april 2021 publicerade Skatteverket ett uppmärksammat ställningstagande kring moms inom hästsporten. Utifrån en dom i EU-domstolen gjorde Skatteverket en tolkning om att allt tävlande med hästar inte ska ses som ekonomisk verksamhet och därmed inte vara momspliktigt, trots att nästan 1 miljard kronor betalas ut i prispengar under ett år i svensk travsport. Detta innebar att sportens utövare inte längre kunde göra avdrag för moms. För travsportens utövare innebar det en kostnadsökning på 25 procent. Det är nu oklart om en travhästägare som tävlar med sina hästar är momspliktig, då Skatteverkets bedömning kan se olika ur från fall till fall, exempelvis beroende på om utövaren förutom tävling också säljer hästar. Med denna osäkerhet höjs röster om vad det kan innebära för den svenska travsporten, och farhågor finns om att den svarta marknad som fanns inom travet på 70- och 80-talen, och som fortfarande finns i andra länder, kan återuppstå.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson: