Interpellation 2023/24:583 Den ekonomiska situationen i regioner och kommuner

av Mathias Tegnér (S)

till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

 

Svensk ekonomi är i en lågkonjunktur, och bnp väntas sjunka både 2023 och 2024. Sverige sticker ut genom att ha sämst tillväxtutsikter i Europa och högre inflation än många jämförbara länder. Priserna har ökat nästan dubbelt så mycket i Sverige som i vårt grannland Danmark på vissa områden. Sverige blir fattigare, och hushållen pressas allt hårdare. Hushållen har förlorat tio års reallöneökningar, och andelen hushåll som kämpar med att få ekonomin att gå ihop varje månad har ökat till 30 procent.

Vintrarna 2023 och 2024 blev det tydligt att den ekonomiska krisen slog hårt mot allt fler, med stigande matpriser och höga energi- och drivmedelskostnader. Trots mycket prat har regeringen inte lyckats värna familjerna i Sverige. Många familjer vänder på varje krona och fler tvingas söka stöd hos hjälporganisationer. Skolor har under våren larmat om att barnen äter upp sig inför helgen. Och på måndagarna är skollunchen räddningen för många som inte haft möjlighet att ställa näringsriktig mat på familjernas middagsbord.

Men den höga inflationen drabbar också Sveriges välfärd. Redan i valrörelsen visste vi att Sveriges ekonomi var påverkad av såväl pandemin som av Rysslands olagliga krig i Ukraina. Det var således ingen överraskning för regeringen att något måste göras för att stötta familjer, välfärden och näringsliv.

Kostnadskrisen slår hårt mot välfärden och läget är särskilt allvarligt i sjukvården. Samtliga regioner budgeterade för underskott under 2023, och läget ser ut att förvärras innevarande år. På samma sätt som inflationen gröper ur hushållens plånböcker urholkar den även kommunsektorns kassor.

Att regeringen valt en passiv linje och att man prioriterat stora skattesänkningar både 2023 och 2024 är beklagligt. De som gynnas mest av detta är höginkomsttagare, men de som drabbas av krisen är vanligt folk. Många stockholmare vänder på korvörena, och regeringens passivitet riskerar nu att driva in Sverige i en välfärdskris. Både Stockholms kommun och Region Stockholm har tvingats höja skatten.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:

 

  1. Kommer ministern att vidta några åtgärder för att undvika att regionerna behöver skära ned på antalet anställda i vården och att kommunerna inte ska behöva skära ned i skolan och det brottsförebyggande arbetet?
  2. Kan Sveriges regioner och kommuner vänta sig ökade medel i vårändringsbudgeten så att välfärden kan prioriteras?