Interpellation 2023/24:580 Sjukpenninggrundande inkomst av näringsverksamhet

av Mathias Tegnér (S)

till Statsrådet Anna Tenje (M)

 

År 1974 infördes reglerna om sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Detta gjordes i samband med att sjukpenningförmånerna gjordes skattepliktiga och pensionsgrundande för allmän tilläggspension.

Principiellt utgörs SGI av den försäkrades beräknade framtida inkomst i pengar av eget arbete. Reglerna om SGI av anställning och SGI av annat förvärvsarbete finns i socialförsäkringsbalken (2010:110).

I teorin är principerna för SGI:s storlek desamma oavsett om vi pratar om anställning eller företagande. Det behöver i grunden inte vara problematiskt, men det som har visat sig vara en utmaning är de regleringar som finns för att fastställa den försäkrades beräknade framtida inkomst i pengar av annat förvärvsarbete. Det innebär att för egenföretagare bestäms SGI utifrån näringsverksamhetens beräknade nettointäkt, det vill säga den beskattningsbara inkomsten. Med nettointäkt eller beskattningsbar inkomst avses företagets resultat efter avdrag för kostnader och eventuella avsättningar och avgifter, men före skatteavdrag.

Det som är problematiskt är att ett företags inkomster varierar över tid. Det gör att det tar längre tid att fastställa den uppskattade framtida inkomsten, SGI. Dessutom kommer företagets framtida vinst att beräknas som ett genomsnitt av de tidigare historiska inkomsterna under de senaste tre åren, givet att vinsterna fluktuerar – detta för att denna modell anses som det bästa estimatet.

I många situationer innebär detta att företagare dels får vänta orimligt länge på att få sin SGI fastställd, dels att den fastställs lägre än vad man betalat i egenavgifter det senaste året.

Under 2020 och 2021 hade jag förmånen att få utreda trygghetssystemet för företagare och lade fram ett antal förslag som skulle göra det enklare och tryggare att driva företag. I SOU 2021:98 föreslås bland annat ett nytt förfarande för att betydligt snabbare kunna fastställa SGI samt undanröja dagens regler som räknar på genomsnitt när det missgynnar egenföretagare.

Dessa reformer skulle utan tvekan gynna de flesta egenföretagare och göra företagande tryggare i vårt land. Förslagen är remitterade med nästan uteslutande positiva remissvar.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa en fråga till statsrådet Anna Tenje:

 

Vad avser statsrådet att göra för att underlätta för företagare och göra företagande tryggare i Sverige?