av Markus Kallifatides (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Frågor om nyttjande av bolag för oseriösa eller olagliga verksamheter förtjänar stor uppmärksamhet, inte minst då personer med koppling till organiserad brottslighet är vanligt förekommande i bolagsstyrelser i landet.
Sveriges Television har nyligen genomfört en granskning av företag i bar- och restaurangbranschen med avseende på skyldigheten för aktiebolag av en viss storlek att ha revisor.
4 734 granskade företag hade enligt lagens kriterier skyldighet att ha en revisor för räkenskapsåret 2022. Av dessa saknade 830 företag revisor. Nästan var femte av de revisorspliktiga företagen saknade alltså revisor.
Arbetsgivarorganisationen Visita uttalar i ett skriftligt svar till SVT: ”… uppenbarligen så saknas kontrollfunktioner för att kunna följa upp att lagar och regler efterföljs.”
Det är svårt att inte ha förståelse för Visitas svar.
Av utredningsbetänkandet Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag (SOU 2023:34) kan utläsas just detta att ingen myndighet har i uppdrag att kontrollera efterföljandet av revisorsplikten. Ansvaret ligger på företagen själva, trots att Bolagsverket i och för sig har möjlighet att begära bolag i likvidation om revisor saknas i ett revisorspliktigt företag.
Min fråga till statsrådet är:
Avser statsrådet och regeringen vidta åtgärder för att lagreglerna om revisorsplikt efterföljs?