av Joakim Sandell (S)
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Strax innan jul i fjol meddelade Skolinspektionen att TAU Hantverksskola, en fristående gymnasieskola i Malmö, hade så omfattande brister att tillståndet för att bedriva undervisning skulle återkallas och skolan läggas ned den 7 januari 2024.
105 elever skickades hem på jullov med en stor klump i magen av stress och oro för framtiden.
Malmö stad och andra skånska kommuner har gjort ett hästjobb för att säkra nya skolplatser för eleverna. Under 2023 har Malmö stad tvingats städa upp efter två fristående gymnasieskolor som fått sina tillstånd indragna på grund av omfattande brister. Först Thoren Innovation School, sedan TAU Hantverksskola. Trots att lärare uppgett till Skolinspektionen att det fanns ”enorma kunskapsbrister” hos eleverna på TAU Hantverksskola var det bara en enda elev som hade ett upprättat åtgärdsprogram. Enligt Skolinspektionen fanns det elever på språkintroduktionsprogrammet som varken läste svenska eller svenska som andraspråk. En femtedel av eleverna hade en frånvaro på 50 procent eller mer. Listan över helt hårresande brister kan göras hur lång som helst.
Fram ur sidorna i Skolinspektionens rapporter träder bilden av ett skolsystem som sviker just de elever som behöver skolans kompensatoriska insatser allra mest.
Förra läsåret tvingades Malmö stad betala 16,8 miljoner kronor i ersättning till TAU Hantverksskola och drygt 15 miljoner kronor till Thoren Innovation School för undervisning som alltså sedan visat sig vara helt undermålig. Nu stannar skandalen inte där. Nyligen har det framkommit att ägaren till TAU Hantverksskola årligen plockat miljontals kronor ur skolan ned i egen ficka. Skattepengar som skulle gått till ungas utbildning har finansierat ägarens lyxbilar och bostäder i Spanien, Kroatien och Kenya. Thorengruppen har å sin sida bland annat byggt en sportarena i Umeå för sin skolpeng – samtidigt som Skolinspektionen uppskattade att myndigheten lagt 5 000 arbetstimmar på tillsynen av företagets gymnasieskolor enbart under 2023.
Det är ett svek mot Sveriges barn och unga att skattepengar gång på gång plöjs ned i skolor som inte ger dem den utbildning de har rätt till. Eleverna kan inte få sin gymnasietid tillbaka. Men det enda rimliga i dessa fall är att skolan betalar tillbaka den ersättning man fått, så att pengarna i stället kan användas för att ge eleverna det stöd de behöver för att klara sina studier en gång för alla. I dag saknar kommunerna helt laglig grund för att driva den typen av processer.
Min fråga till statsrådet Lotta Edholm är därför:
Kommer statsrådet att ta initiativ för att ändra nuvarande regelverk, så att skolor som tvingas stänga på grund av omfattande kvalitetsbrister också blir återbetalningsskyldiga för den ersättning som elevernas hemkommuner tvingats betala ut till dem?