Interpellation 2023/24:280 Skolan och den psykiska hälsan

av Linus Sköld (S)

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

Den psykiska ohälsan hos våra unga är ett stort och växande problem. Varannan 15-åring upplever psykiska besvär. Andelen barn som får diagnosen ångestsyndrom eller depression har tredubblats de senaste decennierna. Nyligen tog nätverket Rätten till utbildning också fram statistik som visar att korrelationen mellan NPF och psykisk ohälsa är påtaglig. Nästan vartannat självmordsförsök begås av en ungdom med NPF.

”Fullgjord grundskola och gymnasieexamen är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för god psykisk hälsa och goda livsmöjligheter i framtiden. Omvänt är svaga skolprestationer och skolmisslyckande riskfaktorer för psykisk ohälsa och suicid” konstaterar Folkhälsomyndigheten i sitt underlag till regeringens framtagande av en strategi för psykisk hälsa. Sambandet mellan neuropsykiatrisk funktionsvariation, skolmisslyckande och självmordsförsök verkar alltså hänga ihop. Detta visar att det är livsviktigt att skolan blir en plats där alla barn kan lyckas.

Men för att förebygga psykisk ohälsa räcker det inte med skolans kunskapsuppdrag. WHO, EU, ett stort antal svenska civilsamhällesorganisationer och flera svenska myndigheter har förordat att undervisning om psykisk hälsa ska införas i skolan. De påstår att det har starkt vetenskapligt stöd som förebyggande åtgärd. Och att det skulle vara mycket kostnadseffektivt.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:

 

  1. Hur avser statsrådet att agera för att skolan bättre ska förebygga psykisk ohälsa bland unga? 
  2. Avser statsrådet att ta något initiativ för att utreda huruvida undervisning om psykisk hälsa bör införas och i så fall med vilket innehåll och i vilken struktur?