av Per-Arne Håkansson (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Sverige tillhör världstoppen över länder med minst korruption när jämförelser görs, men vi är inte förskonade.
Arbetet mot korruption måste ständigt fortgå, och det finns oroande tendenser, inte minst kopplade till organiserad brottslighet som ger sig in i välfärdssystemen.
Att individer från kriminella nätverk tillskansar sig fördelar genom att utöva påtryckningar mot offentliga tjänstemän att dela information eller skriva ut intyg eller genom att skrämma till passivitet är en reell risk och något att ta på stort allvar. Det drabbar främst dem som arbetar närmast människor som exempelvis socialsekreterare, tillståndshandläggare med flera men också politiska beslutsfattare – och i förlängningen drabbar det hela samhället.
De senaste åren har vi nåtts av uppgifter att kriminella nätverk försökt ta sig in i det offentliga. Det är ett problem att ta på största allvar och blir en inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. När välfärdssystemen utnyttjas av kriminella minskar förtroendet för systemen, och det riskerar att drabba de personer för vilka systemen är avsedda, både genom misstänkliggörande och genom utarmande av resurser. Under hösten har vi sett ett exempel där en person vid en tingsrätt anklagats för att ha läckt mycket känsliga uppgifter om pågående polisutredningar direkt till gängkriminella.
Det är av stor vikt att säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder, både på kort och på lång sikt, för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption.
Det handlar ytterst om att skydda grundläggande demokratiska principer om likabehandling, rättssäkerhet och effektivitet. Att motverka tystnadskulturer och framväxten av parallella samhällsstrukturer är avgörande i detta arbete.
För att upprätthålla ett högt förtroende för den offentliga förvaltningen och välfärdssystemen måste medborgarna ha tilltro till att verksamheten bedrivs på ett korrekt sätt och till att offentliga medel inte används på felaktiga grunder.
Den förra regeringen gav en särskild utredare i uppgift att göra en översyn av vilka åtgärder som behövs för att motverka otillåten påverkan och korruption.
Översynen skulle omfatta statlig, regional och kommunal verksamhet samt näringsliv, med särskilt fokus på verksamhet som är offentligt finansierad. Syftet med utredningen var att säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder på kort och lång sikt för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption. Den utredningen valde regeringen i den nya mandatperioden att lägga ned.
Vid en frågestund hänvisade justitieminister Gunnar Strömmer till att motiveringen till detta var att ett bredare tag om frågorna skulle tas och aviserade en ny utredning. Sedan dess har flera månader förflutit utan att något några nya initiativ aviserats.
Jag vill därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer: