av Martin Westmont (SD)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Vi har den senaste tiden kunnat följa en mer intensifierad debatt om vatten- och avloppsledningar som är i stort behov av underhåll. Frågeställningar om hur kommuner ska kunna tackla framtidens behov av underhåll av va-nätet är central då många av de stammar som i dag är i bruk är gamla och börjar ta ut sin rätt.
Enligt vattentjänstlagen så ska va-verksamheten finansieras genom självkostnadsprincipen, och verksamheten får inte gå med vinst. Det går dock inte att enbart att förlita sig på att va-taxan ska täcka drift och underhåll av va-nätet. Det är i slutändan den styrande majoriteten i en kommun som har det yttersta ansvaret att driva en ansvarsfull politik som tar höjd för framtida underhåll, oavsett om det rör va-infrastruktur eller andra underhållskostnader som kommunen ansvarar för. De kommuner som inte har planerat för denna omställning står inför stora kostnadsökningar, där en stor del av kostnaden kommer att drabba kommuninvånarna i form av en kraftigt höjd VA-taxa. Alternativt kan kommunen tvingas till att låna pengar för att klara underhållet, vilket i sin tur ger ökade kapitalkostnader.
Vi vet att vatten- och avloppsledningar är eftersatta i många kommuner, och många system klarar i dag till exempel inte av hanteringen av en ökad mängd dagvatten, vilket skapar problem och ökar risken för översvämningar. Många befintliga stammars livslängd närmar sig sitt slut, och framtiden för landets va-infrastruktur är en högaktuell fråga sett ur flera olika aspekter.
Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren följande: