Utgiftsområde 5
Internationell samverkan
1
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Utgiftsområde 5 – Internationell samverkan Innehållsförteckning
2.6.41:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse
kostnader för rättsväsendet.................................................................. | 34 |
2.6.5 1:5 Inspektionen för strategiska produkter ....................................... | 35 |
2.6.61:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och
2.6.71:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
2
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2024 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt tabell 1.1.
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Tabell 1.1 | Anslagsbelopp | |
Tusental kronor | ||
Anslag | ||
1:1 Avgifter till internationella organisationer | 1 473 554 | |
1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet | 183 441 | |
1:3 Nordiskt samarbete | 16 295 | |
1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för | ||
rättsväsendet | 4 826 | |
1:5 Inspektionen för strategiska produkter | 143 855 | |
1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, | ||
rustningskontroll, nedrustning och |
83 358 | |
1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) | 28 402 | |
1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) | 19 175 | |
1:9 Svenska institutet | 135 328 | |
1:10 Information om Sverige i utlandet | 15 475 | |
1:11 Samarbete inom Östersjöregionen | 170 215 | |
Summa anslag inom utgiftsområdet | 2 273 924 | |
Tabell 1.2 | Beställningsbemyndiganden | ||
Tusental kronor | |||
Anslag | Beställningsbemyndigande | Tidsperiod | |
1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet | 44 000 | ||
1:11 Samarbete inom Östersjöregionen | 160 500 | ||
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet | 204 500 | ||
3
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
2Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
2.1Mål för utgiftsområdet
Målet för utgiftsområdet Internationell samverkan är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder (prop. 2008/09:1 utg.omr. 5, bet. 2008/09:UU1, rskr. 2008/09:122).
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Miljoner kronor
Utfall | Budget | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | |
2022 | 20231 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
1:1 Avgifter till internationella | ||||||
organisationer | 1 630 | 1 625 | 1 605 | 1 474 | 1 430 | 1 437 |
1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande | ||||||
verksamhet | 1 242 | 178 | 181 | 183 | 191 | 194 |
1:3 Nordiskt samarbete | 13 | 14 | 13 | 16 | 14 | 14 |
1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda | ||||||
utomlands samt diverse kostnader för | ||||||
rättsväsendet | 8 | 8 | 5 | 5 | 5 | |
1:5 Inspektionen för strategiska produkter | 55 | 114 | 114 | 144 | 151 | 155 |
1:6 Forskning, utredningar och andra | ||||||
insatser rörande säkerhetspolitik, | ||||||
rustningskontroll, nedrustning och icke- | ||||||
spridning | 75 | 79 | 79 | 83 | 74 | 74 |
1:7 Bidrag till Stockholms internationella | ||||||
fredsforskningsinstitut (SIPRI) | 28 | 28 | 28 | 28 | 28 | 28 |
1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) | 19 | 19 | 19 | 19 | 19 | 19 |
1:9 Svenska institutet | 136 | 132 | 131 | 135 | 141 | 145 |
1:10 Information om Sverige i utlandet | 15 | 15 | 15 | 15 | 15 | 15 |
1:11 Samarbete inom Östersjöregionen | 174 | 170 | 169 | 170 | 170 | 165 |
Totalt för utgiftsområde 05 | ||||||
Internationell samverkan | 3 381 | 2 384 | 2 362 | 2 274 | 2 238 | 2 251 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen
Miljoner kronor
2024 | 2025 | 2026 | |
Anvisat 20231 | 2 095 | 2 095 | 2 095 |
Pris- och löneomräkning2 | 13 | 28 | 37 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 166 | 116 | 119 |
varav BP243 | 147 | 97 | 104 |
Överföring till/från andra utgiftsområden | |||
Övrigt | |||
Ny utgiftsram | 2 274 | 2 238 | 2 251 |
5
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2023. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Exklusive pris- och löneomräkning.
Tabell 2.3 Utgiftsram 2024 realekonomiskt fördelad för utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Miljoner kronor
2024 | |
Transfereringar1 | 1 762 |
Verksamhetsutgifter2 | 510 |
Investeringar3 | 2 |
Summa utgiftsram | 2 274 |
Anm.: Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2022 samt kända förändringar av anslagens användning.
1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.
2Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
2.2Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder
En rad olika faktorer bidrar till att uppnå målet att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Insatser som finansieras med medel från utgiftsområdet ska ses i ett sammanhang där även effekterna av andra offentliga insatser eller samverkan med berörda aktörer bidrar till måluppfyllelsen för utgiftsområdet. Det handlar om en bredd av samhälleliga kontakter och relationsskapande på olika nivåer, i olika forum, och med diplomatiska, politiska och ekonomiska medel. Utlandsmyndigheterna spelar här en central roll. Utrikesförvaltningens förvaltningskostnader redovisas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
En bärande del av verksamheten inom utgiftsområdet utgörs av de principer och politiska prioriteringar som vägleder den förda politiken. Dessa är bl.a. demokrati och mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, det transatlantiska samarbetet, nordiskt samarbete, medlemskapet i Nato, stöd till Ukraina, fred och säkerhet samt jämställdhet, som kommer till uttryck inte minst i regeringens årliga utrikesdeklaration. För utgiftsområdet finns följande indikatorer för utvecklingen på området och verksamhetens resultat:
–Internationell krishantering och fredsfrämjande insatser: Antal utsända i civila och militära krishanterings- och fredsfrämjande insatser.
–Forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och
–Exportkontroll: Handläggningstider för tillståndsärenden, antal avgjorda ärenden och omfattningen av tillsynsverksamheten.
–Nordiskt samarbete: Antal undanröjda hinder för rörlighet över gränserna.
–Sverigefrämjande: Nation Brands index, Svenska institutets stipendier, alumner och alumnverksamhet samt antal institutioner utomlands som undervisar i svenska.
6
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
2.3Resultatredovisning
Den resultatredovisning som lämnas i budgetpropositionen bygger huvudsakligen på resultat som avser 2022. I resultatredovisningen beaktas även resultatet av åtgärder som vidtagits under 2023 i den utsträckning det finns relevant underlag tillgängligt.
2.3.1Sveriges engagemang i internationella organisationer
I syfte att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder är Sverige engagerat i ett antal internationella organisationer. Arbetet är inriktat på bred internationell samverkan och samarbete.
Sverige var under 2022 medlem i bl.a. Europeiska unionen (EU), Europarådet (CoE), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet, Förenta nationerna (FN) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Sverige deltog som inbjudet land (”invitee”) till Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato).
De obligatoriska avgifterna till dessa organisationer finansieras från anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer, förutom EU som finansieras via utgiftsområde 27. Avgifterna utgjorde 2022 knappt 72 procent av utgiftsområdet. Nivåerna för dessa utgifter är framför allt beroende av förändringar i organisationernas arbete och valutakurser. I tabell 2.4 redovisas andelen kostnader av de totala årliga utbetalningarna till de internationella organisationerna.
Tabell 2.4 Avgifter för respektive organisation som finansieras av anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer
Procent | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 |
FN | 61 | 46 | 55 | 62 |
Nordiska ministerrådet | 24 | 32 | 27 | 23 |
Europarådet | 4 | 6 | 5 | 4 |
OSSE | 4 | 7 | 6 | 5 |
OECD | 3 | 5 | 4 | 3 |
Övriga organisationer | 3 | 4 | 3 | 3 |
Total | 100 | 100 | 100 | 100 |
Källa: Kammarkollegiet. |
EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform
EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena. Sverige verkade under 2022 för en fortsatt utveckling och effektivisering av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), inklusive inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). EU:s
7
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Utvecklingen av EU:s säkerhets- och försvarspolitik inom ramen för genomförandet av EU:s globala strategi fortsatte under 2022 med antagandet av den så kallade Strategiska kompassen. För att stärka och effektivisera EU:s civila krishanteringsinsatser antogs 2023 en ny civil
Sedan Rysslands fullskaliga invasion mot Ukraina inleddes har den Europeiska fredsfaciliteten (EPF), använts som EU:s plattform för militärt stöd till Ukraina. EPF finansieras från utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap, militära krishanteringsinsatser och kapacitetsbyggande i tredjeland. Instrumentet har hittills använts för leveranser av militär materiel, dödligt och
OSSE är ett viktigt säkerhetspolitiskt forum för diplomati, dialog och ansvarsutkrävande
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är ett säkerhetspolitiskt samarbetsorgan med 57 deltagande stater. Verksamheten omfattar bl.a. konventionell rustningskontroll, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och demokrati. Till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina bedrevs verksamheten under 2022 inte enligt gängse former. Det polska ordförandeskapets beslut 2022 att inte förhandla med Ryssland i permanenta rådet (som arbetar enligt konsensusprincipen) medförde att flera viktiga möten och aktiviteter istället genomfördes efter överenskommelser och stöd från likasinnade (framför allt EU och dess kandidatländer, USA, Kanada och EES). Sveriges prioriteringar i det nya läget var stöd till Ukraina och att bidra till att hålla Ryssland ansvarigt för aggressionen och andra överträdelser av folkrätten i och mot Ukraina, att försvara och värna den europeiska säkerhetsordningen som är baserad på folkrätten, Helsingforsslutakten, Parisstadgan och andra
Sverige prioriterade även stöd till och för OSSE:s institutioner och fältnärvaro i Centralasien, södra Kaukasus och västra Balkan och till det nyinrättade programmet för Ukraina (Support Programme Ukraine, SPU). Detta program etablerades efter det att den särskilda observationsmissionen (SMM) av Ryssland tvingats stänga och personalen evakuerats vid krigsutbrottet. SMM hade ett viktigt uppdrag att övervaka säkerhetssituationen i Ukraina efter att den ryska aggressionen inletts 2014.
Som ordförande för OSSE:s asiatiska partnerskap hade Sverige ett angreppssätt där effekterna av den ryska fullskaliga invasionen kunde lyftas. Ett särskilt möte ägnades åt konsekvenserna för
2 december med deltagande på huvudstadsnivå.
Sverige fortsatte även sitt engagemang för att stärka jämställdhetsintegrering och lyfte särskilt fram agendan för kvinnor, fred och säkerhet, vikten av ekonomisk jämställdhet, samt gav stöd till insatser för att stärka OSSE:s arbete att hantera utmaningar relaterade till klimat och säkerhet, i linje med minsterrådsbeslutet i Stockholm 2021.
8
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Sverige prioriterade det civila samhällets möjligheter att delta i OSSE:s arbete och stöttade den särskilda Human
Sverige bidrog till den dialog som förs om konventionell rustningskontroll och militärt förtroendeskapande inom OSSE. Sverige verkade för genomförande och modernisering av Wiendokumentet. Vidare verkade Sverige för att genomförandet av fördraget om observationsflygningar (OST) skulle följas fullt ut. Ryssland frånträdde fördraget 2021 efter att USA, mot bakgrund av allvarliga brister i hur Ryssland följt fördraget, lämnat OST 2020.
Europarådet ska rustas att stärka mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Europa. Europarådet bedriver ett viktigt arbete för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Utvecklingen under perioden har befäst intrycket att Europa även framöver behöver en regionalt stark organisation för dessa kärnvärderingar, som en del av den europeiska säkerhetsarkitekturen. Den 16 mars 2022 uteslöts Ryssland ur Europarådet. Sveriges prioriteringar har under perioden präglats av arbetet med att hantera konsekvenserna av detta unikt historiska beslut. Rysslands uteslutning påverkade verksamheten på flera sätt, inklusive budgeten. Ukraina har varit en central prioritering för Sverige, och arbetet med ansvarsutkrävande har givits särskilt fokus. Baserat på FN:s generalförsamlingsresolution
Sverige stöder Europarådets reformansträngningar för att bli mer effektiv och anpassningsbar till en föränderlig omvärld, och har under perioden fortsatt lagt stor vikt vid att Europarådet ska utvecklas och stärkas som organisation med fokus på kärnuppgifterna. Sverige stödjer även organisationens viktiga fältverksamhet, och bidrog till Europarådets reformarbete i bland annat Armenien, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien.
Sverige har drivit frågan om EU:s anslutning till Europarådet konvention för mänskliga rättigheter.
Sverige verkade för att stärka det unika övervakningssystemet enligt Europakonventionen och Europadomstolen så att det kan fungera väl. Övervakandet av verkställighet i enskilda högprofilerade fall i Europadomstolen krävde särskilt omfattande hantering.
Sverige värnade jämställdhets- och rättighetsperspektivet för att fortsatt hantera konsekvenserna av
Sverige är 2023 vice ordförande i ”Gruppen av stater mot korruption”, som genom sin utvärderingsmekanism bidrog till arbetet för att stärka rättsstatsprincipen.
FN är en av de främsta förvaltarna av en regelbaserad världsordning, global fred och säkerhet och är en viktig arena för svensk utrikespolitik. Svenska bidrag till FN:s reguljära budget har bl.a. varit viktiga med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
9
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Sverige är engagerat i
Sverige bidrog under 2022 med personal från Polismyndigheten, Kriminalvården och Försvarsmakten till en rad fredsfrämjande insatser i FN:s regi, inte minst genom FN:s fredsbevarande insats Minusma i Mali, som under våren 2023 avvecklades. Inom ramen för OCA har Sverige och EU bidragit till arbetet med att inom ”New Agenda for Peace” anpassa FN:s fredsinsatser till nya utmaningar, såsom exempelvis konflikters komplexa och regionala karaktär, vikten av strategisk kommunikation och bemötande av desinformation, digitalisering med mera. Sverige har under 2022 bland annat bidragit till FN:s kapacitetsutveckling när det gäller underrättelser samt till kursen Senior Mission Leaders (SML) som utbildar insatschefer inom ledarskap och jämställdhet.
Inom FN har Sverige drivit på jämställdhetsarbetet bl.a. genom att bidra med stöd i det operativa arbetet inom koalitionen om ekonomisk jämställdhet (Action Coalition on Economic Justice And Rights) inom UN Womens initiativ ”Generation Equality”. En handlingsplan (Global Acceleration Plan) har tagits fram och Sverige har fått genomslag för sina prioriteringar om arbete för ekonomiska reformer, mot diskriminerande lagstiftning samt en jämställd arbetsmarknad. Sverige fortsatte att stötta genomförandet av FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet. I mars 2023 presenterade Ukraina sin uppdaterade nationella handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet, i samarbete med Sverige. Via
OECD är en råd- och normgivande analysorganisation till stöd för policyutveckling på flertalet samhällsområden
OECD har genom de internationella konventioner, standarder och rekommendationer som tas fram en stark norm- och rådgivande roll inom områden som ekonomi, handel, arbetsmarknad, utbildning, forskning, innovation, beskattning, hållbart företagande, miljö, klimat, hälsa och sociala frågor. Genom rapporter och erfarenhetsutbyte mellan de 38 medlemsländerna söker organisationen lösningar som kan forma politik för att nå gemensamma mål som en hållbar och inkluderande tillväxt och samhällsutveckling med hög och jämlik levnadsstandard, grön omställning och en fungerande världshandel.
OECD:s rapporter, rekommendationer och granskningar fortsatte att under 2022 tjäna svensk policyutveckling inom många områden, exempelvis dess utvärderingar av svensk ekonomi, grön omställning, utbildning och forskning samt jämställdhet. OECD har sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes inriktat delar av sitt analysarbete på effekterna och hanteringen av kriget. Dessutom inleddes diskussioner om OECD:s roll i Ukrainas framtida återuppbyggnad. Samarbetet inom Internationella energibyrån (IEA) var fortsatt viktigt för den internationella energisäkerheten och för omställningen till hållbara energisystem globalt.
10
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Sverige har ansökt om medlemskap i Nato
Nato är en central aktör för europeisk säkerhet. Sedan 1994 har Sverige varit ett partnerland till försvarsalliansen. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 innebär ett strukturellt, långsiktigt och kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Angreppet på Ukraina är ett flagrant brott mot den europeiska säkerhetsordningen. Rysslands aggressiva agerande innebär att den säkerhetspolitiska situationen i Sveriges närområde och övriga Europa har försämrats på ett fundamentalt sätt. Den kraftigt försämrade säkerhetspolitiska situationen bedöms innebära att Sverige behöver se över hur landets säkerhet kan stärkas.
Den 16 maj 2022 beslutade regeringen att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Som medlem i Nato stärks Sveriges säkerhet i ett förändrat geo- och säkerhetspolitiskt läge.
Den 5 juli fick Sverige status som inbjudet land, invitee, till Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges anslutningsprotokoll. Sveriges status som inbjudet land innebär att Sverige och Nato fördjupade sitt samarbete ytterligare och att Sverige deltar i princip i alla kommittéer. Sverige deltog som inbjudet land i såväl försvarssom utrikesministermöten under hösten 2022.
Sverige verkade för ett fördjupat samarbete mellan EU och Nato på en rad områden under 2022 såsom cybersäkerhet, civil krisberedskap och motverkande av hybridhot.
I mars 2023 antog riksdagen proposition Sveriges medlemskap i Nato (2022/23:74).
2.3.2Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
Verksamhet för fredsbyggande och säkerhetsfrämjande finansieras från anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 och från utgiftsområde 7, anslaget 1.1 Internationellt bistånd. Genom stöd till mellanstatliga, multilaterala och enskilda organisationer för särskilda insatser och projekt bidrog Sverige under 2022 till att främja konfliktförebyggande, freds- och säkerhetsfrämjande, dialog och medling, samt till att främja jämställdhet och respekt för folkrätten och de mänskliga rättigheterna.
Antalet konflikter ökar (se diagram 2.1) och allt fler civila drabbas. Två tredjedelar av världens allra fattigaste lever i konflikt- och krissituationer. Våld och konflikt hindrar utveckling, fördjupar humanitära behov och driver människor på flykt.
Diagram 2.1 Antal väpnade konflikter i världen
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1951 | 1961 | 1971 | 1981 | 1991 | 2001 | 2011 | 2021 |
Källa: The Uppsala Conflict Data Program (UCDP), Shawn Davis Therese Pettersson, Magnus Öberg (2022). Organized violence
11
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Wallensteen, Mikael Eriksson, Margareta Sollenberg och Håvard Strand (2002) Armed Conflict
Svenskt expertstöd till freds och säkerhetsfrämjande insatser
Under 2022 fortsatte Sverige bidra till freds- och säkerhetsfrämjande insatser bl.a. genom FBA:s stöd till FN:s utvecklingsprogram i Ukraina som har bidragit till en omfattande dialogprocess där unga personer i Ukraina fick möjlighet att dela reflektioner om deras roll i Ukrainas återuppbyggnadsprocess. I Palestina bidrog Sverige genom FBA till EU:s polisinsats för att höja kunskaper om jämställdhetsintegrering hos den palestinska säkerhetssektorn. Polismyndigheten bistod bl.a. med specialiserade polisteam till FN:s fredsbevarande insatser i Demokratiska republiken Kongo och Centralafrikanska republiken. Teamen bidrog till att stärka ländernas polisstyrkor i att förebygga och motverka könsrelaterat och sexuellt våld liksom till att utveckla förmågan hos kongolesisk polis att bekämpa organiserad brottslighet.
Insatser för att hantera grundorsaker till konflikt
Sverige har i nära samarbete med likasinnade och i strategiska partnerskap med civilsamhällsorganisationer fortsatt med riktade konflikthanterings- och medlingsinsatser för att hantera grundorsaker till konflikt. Bland annat genom att stå upp för den globala – och därmed också den europeiska – säkerhetsordningen baserad på folkrätten och
2.3.3Sveriges deltagande i internationell krishantering och fredsfrämjande insatser
Målet med Sveriges deltagande i internationell krishantering och fredsfrämjande insatser har varit att skapa förutsättning för stabilitet och fredlig utveckling. Utsänd personal från svenska myndigheter som deltar i detta internationella arbete finansieras inom utgiftsområde 5 från anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, den del som enligt OECD:s biståndskommitté (DAC) räknas som bistånd. I det följande redogörs övergripande för det svenska deltagandet i internationella fredsfrämjande insatser, finansierade under alla tre utgiftsområden. För mer information om de internationella insatserna som finansieras inom utgiftsområde 6, se avsnitt 4.3.4.
Utsänd personal till omkring 40 insatser
Svenska myndigheter bidrog 2022 med utsänd personal till omkring 40 civila och militära krishanterings- och fredsfrämjande insatser och andra internationella koalitioner under ledning av EU, FN, OSSE och Nato. Myndigheterna som deltog med personal var Försvarsmakten, Polismyndigheten, Folke Bernadotteakademin (FBA), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket. Utöver utsänd personal bidrog svenska myndigheter med expertis till de internationella organisationernas högkvarter – främst EU, OSSE och FN. Ett mindre antal experter var också knutna till EU:s och OSSE:s delegationer och kontor.
Det totala antalet utsända från Sverige redovisas i tabell 2.5. Antalet utsända 2022 var omkring 474 personer, men antalet tjänstgörande varierade från månad till månad. Utöver de insatser som nämns i tabell 2.5 och 2.6
12
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
tillkommer även ett antal utsända vid olika högkvarter genom EU, FN, Nato och OSSE. Det totala civila personalbidraget under 2022 var 195 personer (siffror från FBA:s årliga personalstatistik). För könsuppdelad statistik, se tabeller nedan.
Kvinnors deltagande och rättigheter i internationell krishantering
Under 2022 var andelen kvinnor i det svenska personalbidraget till civila insatser 43 procent. För de militära bidragen ökade andelen kvinnor med två procentenheter till 12 procent, se tabell 2.5. Som en del av genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet var regeringen pådrivande för åtaganden på jämställdhetsområdet inom ramen för EU:s krishanteringsinsatser.
Tabell 2.5 Antal utsända i civila och militära krishanterings- och fredsfrämjande insatser och andra internationella koalitioner samt fördelningen kvinnor män
Insats | Totalt antal | Totalt antal | Totalt antal | Andel | Andel | Andel |
2022 | 2021 | 2020 | kvinnor/män | kvinnor/män | kvinnor/män | |
2022 | 2021 | 2020 | ||||
Afrika söder om Sahara | ||||||
Civil | 70 | 50 | 52 | 39/61 | 48/52 | 38/62 |
Militär | 247 | 250 | 242 | 11/89 | 9/91 | 10/90 |
Mellanöstern och | ||||||
Nordafrika | ||||||
Civil | 26 | 21 | 31 | 42/58 | 38/62 | 48/52 |
Militär | 19 | 22 | 67 | 14/86 | 14/86 | 12/88 |
Östeuropa, Centralasien | ||||||
och Västra Balkan | ||||||
Civil | 90 | 60 | 74 | 44/56 | 38/62 | 42/58 |
Militär | 4 | 5 | 4 | 9/94 | 0/100 | 0/100 |
Asien | ||||||
Civil | 1 | 1 | 2 | 0/100 | 100/0 | 0/100 |
Militär | 9 | 26 | 26 | 6/94 | 15/85 | 18/82 |
Latinamerika | ||||||
Civil | 8 | 6 | 11 | 50/50 | 17/83 | 27/73 |
Militär | 0 | 0 | 0 | 0/0 | 0/0 | 0/0 |
Totalt | ||||||
Civil | 195 | 138 | 170 | 43/57 | 41/59 | 41/59 |
Militär | 279 | 303 | 339 | 12/88 | 10/90 | 11/89 |
Antal och procent
Källor: Folke Bernadotteakademin, insatsstatistik civila insatser för december 2019, 2020 och 2021. Årsredovisning för Försvarsmakten 2020, 2021 och 2022 (antal befattningar eller antal individer om dessa understiger antalet befattningar, andel män och kvinnor i procent på grund av personalrotation).
I tabell 2.6 redovisas de svenska bidragen genom utsänd personal
Tabell 2.6 Utsänd personal i civila och militära krishantering- och fredsfrämjande insatser och andra internationella koalitioner
Land/insats | Organisat | Syfte | Insats | Svensk | Svensk | Svensk |
ion | personal | personal | personal | |||
2022 | 2021 | 2020 |
13
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Afrika söder om Sahara
Centralafrikanska | FN | Stabilisering och säkerhet | Civil | 9 | 4 | 6 |
republiken | ||||||
(CAR)/MINUSCA | ||||||
CAR/EUAM | EU | Civil säkerhetssektorsreform | Civil | 2 | 2 | 2 |
CAR/EUTM | EU | Stabilisering och | Militär | 8 | 9 | 9 |
säkerhetssektorreform (SSR) | ||||||
Demokratiska republiken | FN | Stabilisering och säkerhet | Civil | 8 | 7 | 13 |
Kongo (DRK)/MONUSCO | ||||||
DRK/MONUSCO | FN | Stabilisering och säkerhet | Militär | 0 | 0 | 2 |
Mali/MINUSMA | FN | Stabilisering och säkerhet | Civil | 0 | 3 | 3 |
Mali/MINUSMA | FN | Stabilisering och säkerhet | Militär | 220 | 220 | 210 |
Mali/EUCAP SAHEL | EU | Stöd för rättsstatsuppbyggnad och | Civil | 3 | 3 | 1 |
SSR | ||||||
Mali/EUTM | EU | Utbildning och rådgivning till Malis | Militär | 8 | 8 | 8 |
försvarsmakt | ||||||
Moçambique/ EUTM | EU | Utbildning och rådgivning till | Militär | 0 | 1 | x |
Mozambique | Moçambiques försvars- och | |||||
säkerhetsstyrkor | ||||||
Moçambique/ EUTM | EU | Utbildning och rådgivning till | Civil | 1 | x | x |
Mozambique* | Moçambiques försvars- och | |||||
säkerhetsstyrkor | ||||||
Niger/EUCAP SAHEL | EU | Stöd för rättsstatsuppbyggnad och | Civil | 2 | 2 | 1 |
SSR | ||||||
Somalia/UNSOM | FN | Stabilisering och säkerhet | Civil | 5 | 4 | 4 |
Somalia/EUCAP | EU | Kapacitetsbyggande | Civil | 10 | 8 | 6 |
säkerhetssektor och maritim sektor | ||||||
Somalia/EUNAVFOR | EU | Marin insats mot sjöröveri och för | Militär | 0 | 3 | 3 |
Atalanta | skydd av humanitära leveranser/HQ | |||||
Somalia/EUTM | EU | Utbildning av försvarsmakt | Militär | 9 | 10 | 9 |
Somalia/ UNODC | FN | Stöd för rättsstatsuppbyggnad | Civil | 4 | 4 | 4 |
Somaliland | ||||||
Sydsudan/UNMISS | FN | Stabilisering och säkerhet | Civil | 21 | 12 | 10 |
Sydsudan/UNMISS | FN | Stabilisering och säkerhet | Militär | 0 | 0 | 2 |
Uganda/UNMAS | FN | Minröjning | Civil | 1 | 1 | 0 |
Västsahara/MINURSO | FN | Övervakning stillestånd | Militär | 2 | 2 | 2 |
Mellanöstern och | ||||||
Nordafrika | ||||||
Irak/EUAM | EU | Stöd säkerhetssektorreform | Civil | 5 | 4 | 8 |
Irak/Operation Inherent | Mellanst | Militär utbildningsinsats | Militär | 5 | 55 | 55 |
Resolve (OIR) | atlig | |||||
koalition | ||||||
Irak/Nato Mission Iraq | Nato | Militär utbildningsinsats | Militär | 5 | 1 | 1 |
(NMI) | ||||||
Irak/UNITAD | FN | Stöd utreda brott av ISIL | Civil | 6 | 3 | 3 |
Jemen/Hodeidah/UNMHA | FN | Stödja och övervaka genomförande | Civil | 0 | 0 | 1 |
av stilleståndsavtal | ||||||
Jemen/Hodeidah/UNMHA | FN | Stödja och övervaka genomförande | Militär | 2 | 2 | 2 |
av stilleståndsavtal | ||||||
Jemen/UNDP | FN | Global utveckling och mänskliga | Civil | 2 | 1 | 0 |
rättigheter | ||||||
Libyen/EUBAM | EU | Stöd för rättstatsuppbyggnad och | Civil | 2 | 2 | 4 |
gränsförvaltning | ||||||
Mellanöstern/UNTSO | FN | Övervakning av | Militär | 7 | 7 | 8 |
gränser/stilleståndslinjer |
14
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Södra centrala | EU | Bidra till FN:s vapenembargo mot | Militär/ | 0 | 2 | 2 |
Medelhavet/EUNAVFOR | Libyen följs | UO5 | ||||
MED Operation Irini | och | |||||
UO6 | ||||||
Palestina/EUPOL | EU | Rättstatsstöd, främst polis | Civil | 9 | 11 | 10 |
COPPS | ||||||
Palestina/EUBAM Rafah | EU | Stöd för gränsförvaltning | Civil | 0 | 0 | 1 |
Östeuropa, | ||||||
Centralasien och Västra | ||||||
Balkan | ||||||
Cypern/UNFICYP | FN | Övervakning stillestånd | Civil | 3 | 2 | 3 |
Georgien/EUMM | EU | Övervakning av stillestånd och verka | Civil | 20 | 20 | 20 |
för avspänning | ||||||
Kosovo/EULEX | EU | Rättstödsinsats mot bl.a. org. | Civil | 9 | 10 | 9 |
brottslighet och korruption | ||||||
Kosovo/OSCE Mission in | OSSE | Demokrati, mänskliga rättigheter och | Civil | 0 | 0 | 0 |
Kosovo | rättsstatsuppbyggnad | |||||
Kosovo/KFOR | NATO | Stabilisering och säkerhet | Militär | 4 | 5 | 4 |
Montenegro/OSSE | OSSE | Rättstatsstöd och säkerhet | Civil | 1 | 1 | 0 |
Nordmakedonien/OSSE | OSSE | Rättstatsstöd och säkerhet | Civil | 1 | 1 | 1 |
Tadzjikistan/OSSE | OSSE | Rättsstatsstöd och säkerhet | Civil | 0 | 0 | 1 |
Ukraina/EUAM | EU | Civil säkerhetsreform. Främst stöd | Civil | 10 | 12 | 15 |
till polis | ||||||
Ukraina/SMM | OSSE | Observationer av konflikten och | Civil | 0 | 14 | 13 |
säkerhetsläget samt | ||||||
konfliktförebyggande insatser | ||||||
Ryssland | OSSE | Gränsövervakning Gukovo/Donetsk | Civil | 0 | 0 | 0 |
Asien | ||||||
Afghanistan/Resolute | NATO | Utbildnings- och rådgivningsinsats | Militär | 0 | 16 | 16 |
Mission Support | ||||||
Kashmir/UNMOGIP | FN | Övervakning stilleståndslinje | Militär | 4 | 5 | 5 |
Koreahalvön/NNSC | Samarb | Övervakning stilleståndslinje | Militär | 5 | 5 | 5 |
ete | ||||||
neutrala | ||||||
stater | ||||||
Myanmar/UNDP | FN | Fredsbyggande | Civil | 1 | 1 | 0 |
Latinamerika | ||||||
Colombiamissionen/UN | FN | Övervakning av fredsavtal | Civil | 4 | 6 | 4 |
Mission in Colombia | ||||||
UNMAS i Colombia | FN | Stöd till minröjning | Civil | 0 | 0 | 2 |
Anm.: Insatsen Task force Takuba Mali utgör inte en del av redovisningen då informationen om hur insatsen bemannas omfattas av sekretess.
* = ny insats 2022.
Källor: Folke Bernadotteakademin, insatsstatistik för december månad 2020, 2021 respektive 2022 för civila insatser (totalen varierar under året, uppdelning kvinnor/män per insats kan fås av FBA). Årsredovisning för Försvarsmakten 2020, 2021 och 2022 där max antal befattningar anges, exakt antal varierar något under året. Årsberättelse över
Sahel, Mali
Det internationella samfundet har fortsatt att engagera sig i Sahel generellt och i Mali specifikt, trots den negativa utvecklingen i landet. Regeringen och berörda myndigheter fortsatte under 2022 sitt mångsidiga engagemang i Mali genom utvecklingssamarbete och humanitärt stöd samt ett omfattande militärt bidrag till FN:s stabiliserande insats i Mali, Minusma. Den maliska ledningens samarbete med den ryska s.k. Wagnergruppen fortsatte, trots skarp kritik från det internationella samfundet. Regeringen beslutade mot bakgrund av den negativa utvecklingen i landet
15
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
den 2 mars 2022 att tidigarelägga avvecklingen av det svenska förbandsbidraget till Minusma. Beslutet innebar att en avveckling inleddes den 15 november 2022 och avslutades våren 2023.
Under 2022 suspenderades EU:s rådgivnings- och utbildningsinsats till stöd för Malis försvarsmakt (EUTM Mali) och EU:s civila insatser (EUCAP Sahel Mali) till följd av det svåra säkerhetsläget och den politiska utvecklingen i Mali. Det svenska bidraget till EUTM Mali avslutades vid årsskiftet 2022/2023. En ny militär
Ukraina, Georgien och Armenien
Sverige fortsatte att bidra till EU:s civila rådgivande insats i Ukraina (EUAM) som bl.a. stödjer arbetet med reformeringen av landets civila säkerhetssektor. Under året utökades mandatet för EUAM till att omfatta stöd till ukrainska myndigheter för att underlätta utredning och lagföring av internationella brott. EU:s krishanteringsmekanism, IPCR, aktiverades och
Förberedelser för att etablera en ny civil
I samband med krigsutbrottet avslutades OSSE:s särskilda observatörsmission till Ukraina (SMM), och personalen evakuerades.
Irak
Sverige fortsatte 2022 sitt breda och långsiktiga engagemang i Irak. Sverige deltar sedan 2015 i den militära utbildningsinsats som bedrivs inom ramen för den internationella koalitionen mot Daesh, Operation Inherent Resolve. Sverige bidrog även med personal till EU:s civila rådgivningsinsats i Irak (EUAM Irak) och Natos militära utbildningsinsats Nato Mission in Iraq (NMI). Under 2022 tillsattes en svensk insatschef för EUAM Irak.
Sverige bidrog med utredare från Polismyndigheten till FN:s bevisinsamlingsmekanism för brott begångna av Daesh i Irak (UNITAD). UNITAD:s uppgift är att verka för ansvarsutkrävande för brott begångna av Daesh genom att samla in och bevara bevis. Sedan 2021 finns ett samarbetsavtal med UNITAD för utökad informationsutbyte mellan mekanismen och svenska myndigheter.
2.3.4Rustningskontroll, nedrustning och
Insatser för rustningskontroll, nedrustning och
16
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Som del av grundläggande värden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik syftar Sveriges
Arbetet i Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning fortgick under året. Initiativet samlar ett antal
Sverige verkade under året för att värna det internationella atomenergiorganets (IAEA) viktiga uppdrag att förhindra spridning av kärnvapen, liksom dess arbete för att stärka kärnsäkerhet och nukleärt säkerhetsskydd, inkl. i Ukraina. Sverige har bidragit till att uppmärksamma IAEA:s arbete kring användning av kärnteknologi för fredliga ändamål inom både NPT och de globala hållbarhetsmålen.
Sverige bidrog 2022 med både tekniskt och finansiellt stöd till det internationella övervakningssystemet, IMS, inom ramen för det fullständiga provstoppsavtalet (Comprehensive
Genom politiskt och praktiskt stöd till Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) bidrog Sverige till insatser för att motverka användningen av kemiska vapen, med fokus på ansvarsutkrävande för kemvapenanvändning i Syrien och Ryssland. Vid översynskonferensen för konventionen om förbud mot biologiska och toxiska vapen (BTWC) ledde Sverige förhandlingarna om den framåtblickande delen av slutdokumentet, och bidrog till överenskommelsen om att inrätta en ny arbetsgrupp för att stärka konventionen.
Arbetet för ökad jämställdhet, inkl. ökad integrering av jämställdhetsperspektiv och mer jämställd representation, fortsatte 2022, bl.a. genom deltagande i möten och seminarier samt stöd till aktörer som uppmärksammar frågorna däribland IAEA och FN:s institut för nedrustningsforskning (UNIDIR) samt civilsamhällsorganisationer.
2.3.5Forskning om säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Utrikespolitiska institutet (UI) fortsatte 2022 att bedriva forskning om säkerhetspolitik, nedrustning och
17
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
FOI bidrog under året med tekniskt stöd till Regeringskansliet i form av sakunderlag om kärnvapen, biologiska och kemiska vapen och rymd- och missilfrågor. FOI deltog också med expertis i internationella förhandlingar på dessa områden, bl.a. vid översynskonferenserna för NPT respektive BTWC och vid möten inom exportkontrollregimerna. FOI fortsatte under 2022 att inneha rollen som ordförande i en teknisk arbetsgrupp under det internationella partnerskapet för verifikation av kärnvapennedrustning (IPNDV) och medverkade i ett fyrpartssamarbete (Quad) inom samma område. Därutöver försåg FOI regeringen med tekniskt underlag för förhandlingar m.m. på området rustningskontroll, nedrustning och
Till följd av det försämrade globala säkerhetsläget, inkl. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina samt ökade spänningar mellan Kina och USA, ökade efterfrågan på SIPRI:s data, analyser och rekommendationer under 2022. SIPRI förekom i media mer än 59 900 gånger, vilket är nära en fördubbling jämfört med 2021. SIPRI förekom också på drygt 5 700 bloggar i ca 140 länder under 2022, vilket även det är en ökning jämfört med 2021.
Genom evenemangsverksamhet, utgivning av tryckta och digitala publikationer och expertmedverkan i medier under 2022 fortsatte UI att bidra till förståelse, kunskap och intresse för utrikespolitik och globala frågor hos allmänheten. Under 2022, till skillnad från 2021, ökade institutets genomslagskraft, mätt som närvaro i svenska medier, markant. Efterfrågan på UI:s expertis kan till stor del förklaras av Rysslands anfallskrig mot Ukraina såväl som den svenska ansökan till Nato. Institutets närvaro i svenska medier ökade under 2022 med 2 960 fler artiklar jämfört med 2021, se tabell 2.7.
Tabell 2.7 SIPRI:s och UI:s förekomst i medier
Förekomst i medier, antal
2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | |
SIPRI (svenska och | |||||
internationella medier) | 59 900 | 30 000 | 26 000 | 30 100 | 22 000 |
UI (svenska medier) | 9 440 | 6 480 | 8 760 | 13 450 | 5 010 |
Källa: SIPRI årsredovisning
2.3.6Exportkontroll
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är ansvariga myndigheter på exportkontrollområdet. Verksamheten vid ISP finansieras från anslag 1:5 Inspektionen för strategiska produkter, medan SSM:s verksamhet inom området finansieras inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
Regeringen lämnar årligen en skrivelse till riksdagen om den svenska exportkontrollen, Strategisk exportkontroll – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden 2022 (skr. 2022/23:114).
Tillståndsärenden hos ISP har över tid blivit fler och mer komplexa. Det sistnämnda gäller inte minst tillståndsprövning för produkter med dubbla användningsområden (PDA). Under 2022 avgjordes 1 984 ärenden om krigsmateriel (KM) och 1 144 ärenden som gällde PDA. Exportkontrollrådet (EKR), som är ett råd för samråd i exportkontrollfrågor bestående av ledamöter från de partier som är representerade i riksdagen, sammanträdde vid nio tillfällen 2022 och behandlade tio ärenden för
samråd. Under 2022 har ISP arbetat med anpassning och planering av myndighetens förmåga och resurser, för att förbereda för inrättandet av ett nationellt granskningssystem för utländska direktinvesteringar.
18
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Tillsynsbesök är en viktig del av ISP:s verksamhet för att förebygga och åtgärda brister i företags exporthantering. Tack vare att arbetet under 2022 började återgå till det normala efter pandemin kunde sex fysiska och tolv digitala tillsynsbesök samt sex tillsyner genom skriftligt förfarande genomföras under 2022, jämfört med ett fysiskt och 31 digitala besök 2021. Besöken inkluderade såväl forskningsinstitut som företag verksamma på PDA- eller
2.3.7Utvecklat samarbete inom Östersjöregionen
Regeringen har som övergripande mål att förbättra relationer och samarbeten inom Östersjöregionen. Inriktningen för Sveriges östersjösamarbete styrs av regeringens strategi för Svenska institutets verksamhet gällande samarbetet inom Östersjöregionen
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fick till följd att regeringen beslutade att inga insatser längre fick innebära resursöverföring till ryska statliga aktörer direkt eller indirekt, och att kapacitetsstärkande verksamhet som involverar ryska statliga aktörer inte längre får genomföras. Sida och Svenska institutet förklarades i juni 2022 som oönskade i Ryssland av den ryska regeringen vilket ytterligare har försvårat möjligheterna att genomföra verksamheten.
Stöd till gemensamma utmaningar i regionen
Svenska institutet fick pga. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina delvis ställa om sin framgångsrika digitala kommunikationssatsning på ryska, med medieplattformen ru.sweden.se i centrum. På grund av att vissa sociala medieplattformar stängts ner i Ryssland har Svenska institutet fått öppna nya kanaler. Sedan våren 2022 har Svenska institutet och UD även utökat sin samordning rörande Svenska institutets digitala kommunikation på ryska. Verksamhet till stöd för fri och oberoende media, civilsamhälle och oberoende kulturaktörer har fortsatt, men under nya former. Svenska institutet har även givit ett särskilt stöd till utlandsmyndigheterna i Ryssland och de baltiska länderna för evenemang och kommunikationsinsatser kring bl.a. värderingsfrågor.
Svenska institutet arbetade också med att främja samarbete på högskolenivå i regionen genom bl.a. stipendier för högskolestudier i Sverige. Under 2022 fattade Svenska institutet beslut om att inte längre bevilja några nya stipendier från höstterminen 2023 för studenter från Ryssland och Belarus. Stödet till svenskundervisningen i Ryssland avbröts efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Insatser som rör Ryssland och Östersjöregionen
Arbetet till stöd för en demokratisk och hållbar utveckling i Ryssland har sin utgångspunkt i strategin för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har människorättssituationen i Ryssland drastiskt försämrats. Opinionsyttringar mot kriget har försvårats kraftigt eftersom diskreditering av ryska krigsmakten blivit straffbelagt. Även yttranden i privata sammanhang kan leda till repressalier. Efter krigsutbrottet har en mycket stor del av landets oberoende journalister och en betydande del av civilsamhället, samt
19
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
många oberoende kulturaktörer lämnat Ryssland. Många lyckas dock fortsätta arbetet från exil och/eller har en mindre publik verksamhet i landet.
Demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och jämställdhet
Sverige stöttade under 2022 ryska civilsamhällesorganisationer verksamma inom bl.a. demokrati och mänskliga rättigheter, miljö, jämställdhet och motverkande av våld i nära relationer,
En stor del av stödet syftade till att säkerställa att det civila samhället har möjlighet att fortsätta arbeta och nå sina målgrupper både inom och utanför Ryssland. I ljuset av de allt större svårigheterna för civilsamhället att verka i Ryssland kan det faktum att organisationer som stöds av Sida lyckats överleva och fortsätta sitt arbete ses som ett resultat i sig. Sida stöttar civilsamhällesaktörer genom flera olika partnerorganisationer för att stärka deras kapacitet. Bland annat har stödet lett till att organisationer som arbetar mot könsrelaterat våld och
Insatser på området yttrandefrihet har inneburit stöd till journalister, inklusive genom utbildning och rådgivning. Den tilltagande repressionen i Ryssland under de senaste åren har kraftigt inverkat på möjligheterna att bedriva oberoende journalistik i landet. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har försämrat situationen för oberoende media ytterligare.
Miljö och klimat
Sveriges stöd till civilsamhällesaktörer på miljöområdet har resulterat i ökad kapacitet hos dessa organisationer och konkreta miljöförbättringar i Ryssland men efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina har detta avstannat.
2.3.8Regionalt samarbete
Inom Arktiska rådet bidrog Sverige till det fortsatta arbetet inom klimat, miljö och hållbar utveckling, bl.a. som ordförande för arbetsgruppen för marina frågor (PAME) fram till maj 2023, men också genom stöd för arbetet med biologisk mångfald och jämställdhetsfrågor. Den 3 mars 2022 gjorde de sju västliga medlemmarna i Arktiska rådet ett gemensamt uttalande om en temporär paus från rådets arbete med anledning av det ryska anfallskriget mot Ukraina. Den 8 juni 2022 kom de sju västliga medlemmarna överens om en återstart av delar av samarbetet, begränsat till de projekt där Ryssland inte deltar. De berörda projekten är del av den tvååriga arbetsplan som antogs vid utrikesministermötet i Reykjavik 2021. Den 11 maj 2023 tog Norge över det tvååriga ordförandeskapet i Arktiska rådet från Ryssland. De åtta arktiska staterna enades om att förlänga Arktiska rådets arbetsplan som antogs i Reykjavik 2021 ytterligare två år.
I Barentsrådet och Östersjöstaternas råd (CBSS) samt Nordliga Dimensionens Partnerskap för hälsa och socialt välbefinnande (NDPHS) återhämtade sig verksamheten under 2022 successivt från
Samarbete i Barentsrådet och NDPHS med länderna runt Östersjön samt Norge fortsatte under året i nordisk kontext sedan Ryssland i början av året suspenderats från deltagande i samarbetet på obestämd tid. I CBSS inleddes en anpassning av verksamheten efter att Ryssland i maj lämnade samarbetet. Sakområden i fokus i båda råden var civil krisberedskap, grön omställning, unga, jämställdhet, motverkande av
20
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
människohandel för bland annat sexuella ändamål, förbättrad hälsa samt stöd till utsatta barn.
Sverige har även arbetat aktivt för att utveckla Östersjöregionen inom ramen för EU:s makroregionala strategi för Östersjöregionen. Strategin är en överenskommelse mellan kommissionen och EU:s medlemsstater som beslutades under svenskt ordförandeskap 2009. Under perioden den 1 juli 2022 – den 30 juni 2023 var Sverige återigen ordförande inom strategiarbetet. Det svenska ordförandeskapet fokuserade bland annat på att undersöka samarbetsformer kring konkreta områden mellan aktörer inom Östersjöstrategin och Ukraina, med syfte att stödja landet såväl nu som i framtiden. Under 2024 ankommer det på Sverige att anordna det Årliga forumet för strategin; ett evenemang som samlar deltagare på alla nivåer; från regioner, kommuner, organisationer, näringsliv och statliga myndigheter. Forumet utgör även den årliga mötespunkten på ministernivå för strategin.
2.3.9Det nordiska samarbetet
Sverige främjar nordiskt samarbete inom verksamhet som finansieras av utgiftsområde 5 via anslag 1:1 Avgifter till internationella organisationer och anslag 1:3 Nordiskt samarbete. Regeringen redogör för de resultat som uppnåtts inom samarbetet mellan de nordiska regeringarna under 2022, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet, i skrivelsen Nordiskt samarbete (skr. 2022/23:90).
2.3.10Sverige är ett fortsatt starkt varumärke
Insatser inom Sverigefrämjande genomförs av utlandsmyndigheterna med finansiering från anslaget 1:10 Information om Sverige i utlandet samt av Svenska institutet, vars främjandeverksamhet huvudsakligen finansieras från anslag 1:9 Svenska institutet. Detta avsnitt behandlar även verksamhet utförd av Svenska institutet som finansieras inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning och 7 Internationellt bistånd, se kap. 1.3.11 under utgiftsområde 7.
Svenska institutets långsiktiga Sverigefrämjande arbete med att sprida information och kunskap om Sverige, främja svenska intressen internationellt och bygga långsiktiga relationer mellan Sverige och andra länder fortsatte under 2022. Svenska institutet följer och analyserar också bilden av Sverige utomlands. 18 rapporter om bilden av Sverige i utlandet har publicerats inklusive en om Sverigebilden i EU. Sverigefrämjandet skedde i nära samarbete med utlandsmyndigheter och externa aktörer i över 100 länder genom kommunikationsinsatser, utställningar, kulturutbyten, besöksprogram, studentmässor, stipendier samt utvecklings- och ledarskapsprogram. Särskilt fokus har legat på att skapa intresse för Sverige som handels- och investeringsnation under 2022. De olika Sverigekanalerna där kommunikationen skedde på ryska, engelska och arabiska hade 3 miljoner följare och beräknades nå ca 86 miljoner personer. Trots yttre händelser som exempelvis informationspåverkanskampanjen mot lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), koranbränningarna i Sverige och Sveriges
Tabell 2.8 visar utvecklingen för insatser av vikt för det långsiktiga främjandet av Sverige. Antalet stipendier har minskat något över tid. Antalet alumner, d.v.s. personer som studerat i Sverige och fått stipendier av Svenska institutet, är stabilt och uppgår till nästan 19 000 alumner i 154 länder.
21
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Tabell 2.8 | Stipendier, alumner och svenskundervisning | |||
Aktivitet | 2022 | 2021 | 2020 | |
Antal utländska lärosäten som bedriver svenskundervisning | 204 | 223 | 226 | |
432 | 371 | 442 | ||
Antal beviljade stipendier (antal kvinnor/antal män) | (211/221) | (174/197) | (213/229) | |
Antal alumner i SI:s nätverk* | 18 800 | 17 400 | 16 000 | |
Antal aktiviteter arrangerade av alumnföreningar | 142 | 89 | 93 | |
*= könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig. | ||||
Källa: Svenska institutet. |
En indikator för effekterna av Sverigefrämjande insatser är oberoende bedömningar av Sveriges varumärke. Enligt Nation Brands Index, ett av flera index som mäter länders varumärken, behöll Sverige 2022 plats 9 av de 60 länder som mättes. Vid sidan av detta visar en rad andra index att Sverigebilden är stabil över tid.
Tabell 2.9 Sveriges ranking per område i Nation Brands Index 2022. Siffror inom parentes avser föregående år.
Källa: Nation Brands Index 2022
2.3.11Konsulära insatser
Den konsulära verksamheten är en författningsreglerad kärnuppgift för utrikesförvaltningen och finansieras från anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet och från utgiftsområde 1 Rikets styrelse. En konsulär krisberedskapsorganisation upprätthålls för att vid en större kris eller katastrof utomlands kunna bistå drabbade.
Konsulär krisberedskap och krishantering under 2022 och 2023
Under inledningen av 2022 arbetade utrikesförvaltningen med konsekvenserna av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina även på det konsulära området. Ett omfattande proaktivt informations- och kommunikationsarbete bidrog till att ett stort antal svenskar i Ukraina kunde lämna landet innan den fullskaliga invasionen inleddes. Under de kommande månaderna genomfördes ett uppsökande arbete för dem som fanns kvar, med råd och stöd till dem som önskade att lämna Ukraina. År 2022 präglades därutöver av ett förnyat fokus på konsulär krisberedskap, genom exempelvis konsulära krisberedskapsövningar av utlandsmyndigheter, som endast kunde genomföras i begränsad omfattning under
22
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
att ladda ned och använda Utrikesdepartementets app. UD Resklar. Under kampanjen, som genomfördes i anslutning till jul- och nyårsledigheterna, nåddes över 400 000 unika användare med över fyra miljoner visningar.
I april 2023 utbröt våldsamma strider i Sudan mellan den sudanesiska armén och paramilitära styrkor. I nära samarbete med Försvarsdepartementet och Försvarsmakten, och inom ramen för internationell samverkan, genomfördes en evakueringsinsats där svenska flyg från Flygvapnet ingick. Utrikesdepartementet arbetade med att konsulärt bistå svenskar i Sudan och fler än 220 svenskar (inklusive den utsända ambassadpersonalen i Khartoum) kunde lämna Sudan, de flesta med organiserade evakueringstransporter (flyg eller båt) i svensk eller utländsk regi. Genom den svenska evakueringsinsatsen bidrog Sverige även till att evakuera andra länders medborgare.
Fortsatt hög inströmning av konsulära och civilrättsliga ärenden
Den konsulära ärendeinströmningen minskade inte i någon nämnvärd utsträckning till följd av pandemin, trots ett minskat resande. Därtill präglades verksamheten av ett flertal mångåriga och komplicerade konsulära individärenden. Ökade internationella reserestriktioner och pandemins konsekvenser gjorde de konsulära utmaningarna alltmer komplexa. Antal dödsfallsärenden 2022 var 1 810 att jämföra med 1 870 (2021), 1 670 (2020), 1 800 (2019), 1 590 (2018) och 1 300 (2017). Någon könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig.
I fråga om familjerelaterade tvångsärenden, där personer förs eller kvarhålls utomlands av sina närstående inom ramen för en heders- eller patriarkal kontext, kunde konstateras att vid utgången av mars 2023 hade personerna i 36 av totalt 65 nyinkomna ärenden under 2022 kunnat återvända till Sverige. Någon könsuppdelad statistik finns inte tillgänglig.
Den stadigt ökade ärendeinströmningen till centralmyndighetsfunktionen för ett antal internationella regelverk på civilrättens område fortsatte även under 2022, framför allt s.k. barnskyddsärenden enligt Bryssel
2.4Regeringens bedömning av måluppfyllelsen
Regeringen bedömer att den verksamhet som bedrivits inom utgiftsområdet har bidragit till att uppnå målet att säkerställa Sveriges intressen. Samtidigt förvärrades förutsättningarna i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Ett betydande fokus i genomförandet har därför varit att stödja Ukraina på olika vis.
Sverige fortsatte att vara en respekterad partner i EU, FN, Nordiska ministerrådet, OSSE, Europarådet, OECD och som inbjudet land till Nato. Sveriges samlade internationella engagemang bygger på kontakter mellan stater, med civila samhället och samverkan i internationella organisationer. Säkerhet byggs i samarbete med andra. Regeringen bedömer att Sveriges engagemang, genom diplomatiskt arbete, medling, fredsfrämjande och förtroendeskapande åtgärder, bidrog till gemensam säkerhet.
Vidare bedömer regeringen att Sverige bidrog till arbetet med att utveckla och förstärka EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Att värna den europeiska
23
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
säkerhetsordningen var vägledande för Sveriges prioriteringar i OSSE under 2022, och vikten av respekt för folkrätten och internationella åtaganden betonades. Sverige var under 2022 en aktiv och engagerad medlem i FN, och det vidare arbetet med FN- reformerna och bidrog i genomförandet av generalsekreterarens programförklaring Our Common Agenda. Sverige bidrog genom sitt engagemang i internationella organisationer och i internationella krishanteringsinsatser till jämställdhet och ett stärkt genomförande av agendan för kvinnor, fred och säkerhet.
Enligt regeringen bedömning gav SIPRI värdefulla bidrag till analys samt inhemsk och internationell diskussion om nedrustning och
Svensk exportkontroll fortsatte att bedrivas strikt och effektivt, i enlighet med gällande nationellt regelverk och Sveriges internationella åtaganden på
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina medföljdes av en dramatisk försämring av den redan mycket allvarliga situationen på människorättsområdet i Ryssland. I juni förklarades Sida och Svenska institutet som ovälkomna organisationer i Ryssland. Regeringen bedömer dock att Sida och Svenska institutet framgångsrikt anpassat sin verksamhet till de försvårade omständigheterna och bl.a. i högre grad arbetat med organisationer som tvingats fly Ryssland men som fortsatt verka för mänskliga rättigheter och demokrati i Ryssland.
De nordiska länderna har dragit flera viktiga lärdomar av
Det samlade Sverigefrämjandet bidrog till att behålla det högt rankade förtroendet för Sverige. Främjandet av Sverige som studienation bidrog till att skapa relationer och nätverk inom nyckelområden, samt underlättade nya samarbeten och utbyten.
Regeringen bedömer att Utrikesförvaltningen inom ramen för sitt konsulära uppdrag har lämnat konsulärt stöd till enskilda när dessa råkat i svårigheter utomlands. På detta sätt har den konsulära verksamheten bidragit till målet för utgiftsområdet, att säkerställa svenska intressen i förbindelserna med andra länder.
24
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
2.5Politikens inriktning
Sverige står inför de största
Sveriges medlemskap i internationella organisationer
Sveriges medlemskap i internationella organisationer möjliggör för genomslag för rikets utrikes- och säkerhetspolitik och utgör en effektiv plattform för sakpolitiska prioriteringar. Sverige ska vara en drivande, konstruktiv och engagerad medlem av dessa organisationer. Regeringen kommer bland annat inom ramen för den Strategiska kompassen verka för att stärka EU som säkerhetspolitisk aktör, samtidigt som den viktiga transatlantiska länken utvecklas. Arbetet för att stärka demokratin, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer samt respekten för folkrätten är centralt, inte minst i ljuset av ett offensivt Kina där Sveriges intressen i förhållande till Kina tjänas bäst av en gemensam europeisk ansats och transatlantisk samordning.
Detta gäller även för Taiwan, där regeringen verkar för att utveckla förbindelserna med Taiwan och omhänderta svenska intressen inom ramen för ”ett
Arbetet för att stärka demokratin, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer samt respekten för folkrätten är centralt även i ljuset av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Denna invasion visar på ett gränslöst förakt för folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen, och för
Sveriges kommande medlemskap i Nato innebär ett grundläggande paradigmskifte för utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom för försvarspolitiken. Regeringen avser att betona vikten av en stark transatlantisk länk och verka för att samarbetet mellan EU och Nato är ömsesidigt förstärkande. Som Natomedlem blir Sverige en del av Natos kollektiva säkerhet och avskräckning, samt omfattas av ömsesidiga försvarsgarantier enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget. Genom medlemskapet i Nato stärker Sverige sitt säkerhetspolitiska inflytande och sitt bidrag till säkerhet och stabilitet i hela det euroatlantiska området. Ett Natomedlemskap innebär att Sverige får en ny säkerhetspolitisk identitet. Med ett medlemskap blir Nato Sveriges viktigaste försvarspolitiska arena. Som medlem i Nato kommer Sverige att uppfylla sina åtaganden enligt Nordatlantiska fördraget och gentemot samtliga övriga allierade. Ett Natomedlemskap kommer ge ökade möjligheter att strategiskt fördjupa de bilaterala relationerna med andra allierade, även utom alliansen. Den transatlantiska länken är avgörande för Europa i det rådande säkerhetspolitiska läget. För Sveriges bilaterala relationer till bl.a. USA, Kanada och Storbritannien skapas ytterligare möjligheter. EU och USA är den mest integrerade handelsrelationen globalt. Den transatlantiska
25
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
relationen är således av särskild vikt och ska bygga på ömsesidighet, där ett fördjupat inbördes engagemang för identifierade intressen och mervärden ska stå i fokus. Ett starkt Europa och en stark transatlantisk länk gynnar båda sidor av Atlanten.
Genom Natomedlemskapet kommer Sverige också att ingå i ett nytt sammanhang för utveckling av ny teknik, både civil och militär, och kommer få ett ansvar att bidra aktivt i denna utveckling.
EU är Sveriges främsta utrikespolitiska plattform och avgörande också för Sveriges välstånd. Som ordförande i Europeiska unionens råd verkade Sverige för
I
Centrala uppgifter i
Sverige ska bidra till att effektivisera det multilaterala samarbetet. Inom FN blir det allt viktigare att agera strategiskt för att främja respekten för internationella normer, inklusive att bevaka och agera på Kinas och Rysslands ambitioner att försvaga den regelbaserade världsordningen och motverka Rysslands destabiliserande aktiviteter i flertalet länder.
Prioriterade områden i
OSSE:s roll för dialog och ansvarsutkrävande baserat på folkrätten är central i arbetet med att försvara den europeiska säkerhetsordningen. OSSE:s breda säkerhetsbegrepp och kopplingen mellan säkerhet och respekt för demokrati och mänskliga rättigheter är en utgångspunkt för Sveriges engagemang. Regeringen avser verka för att OSSE förblir ett forum för att hålla Ryssland ansvarigt för aggressionen mot och överträdelser av folkrätten i Ukraina och för att värna de autonoma institutionernas mandat och verksamhet. OSSE:s fältkontor utgör en vital komponent. Verksamheten i
26
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Ukraina kommer att prioriteras. Därtill avser regeringen att verka för att säkerhetspolitiska aspekter av klimatförändringar integreras i verksamheten, samt att jämställdhet och agendan för kvinnor, fred och säkerhet baserad på säkerhetsrådsresolution 1325 ges en viktig roll.
Regeringen avser att prioritera Europarådets kärnområden, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i syfte att bidra till en gemensam värdegrund och till en stärkt europeisk säkerhetsordning. Regeringen ska långsiktigt värna samarbete i Europarådet och ser under året fram emot en fortsatt diskussion om vilka anpassningar som behöver göras givet det förändrade läget efter att Ryssland uteslutits ur organisationen, samt med utgångspunkt i slutsatserna från Europarådets fjärde toppmöte. Regeringen avser att verka för att övervakningssystemet enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Europadomstolen fungerar väl. Systemet ska prioritera ökad verkställighet, vilket är centralt för konventionssystemets integritet. Regeringen stöder det register som upprättats för att dokumentera de skador som Ryssland genom sina brott motfolkrätten orsakat Ukraina.
Regeringen avser att värna OECD:s centrala roll i den regelbaserade multilaterala världsordningen. Organisationen bidrar till att utveckla framtidens utbildning, välfärdssystem, hållbara tillväxt, arbetsmarknad, handel, gröna omställning, hållbar livsmedelsförsörjning, klimatarbete och utvecklingssamarbete.
Regeringen avser även att värna integreringen av ett jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv i EU:s, Natos, FN:s, OSSE:s och OECD:s arbete.
Regeringen avser att aktivt arbeta för ökat internationellt samarbete mot organiserad brottslighet.
Fred och säkerhet
Ett fullskaligt anfallskrig pågår i Europa. Regeringen kommer att ge mesta möjliga stöd till det krigsdrabbade Ukraina – politiskt, ekonomiskt och säkerhetsmässigt – så länge det behövs. Inget framtida stöd är uteslutet. Därtill kommer även insatser i EU:s östra och södra grannskap att prioriteras för att värna Sveriges och EU:s säkerhetsintressen och värderingar.
Transatlantisk säkerhet är sammanlänkad med säkerheten i den indopacifiska regionen. Många av länderna runt Indiska oceanen och Stilla havet och i Latinamerika är sedan länge viktiga partners i utrikes- och handelspolitiken. Vi har ömsesidiga säkerhetsintressen och ett gemensamt intresse av att upprätthålla den regelbaserade världsordningen.
Konkurrensen ger avtryck även i Sveriges norra närområde, Arktis. Som arktiskt land har Sverige ett strategiskt intresse av stabil, hållbar och fredlig utveckling i Arktis. Ett fortsatt nära samarbete med övriga nordiska länder samt USA och Kanada är centralt för att värna våra intressen och för hantering av gemensamma utmaningar. Fördjupat engagemang i och utanför Arktiska rådet utgör en viktig del i denna strävan.
Även krig och konflikter på avstånd från Sverige och EU påverkar Sveriges säkerhet och välstånd genom exempelvis flyktingströmmar, som grogrund eller fristad för terrorism och våldsbejakande extremism, samt för organiserad brottslighet, såsom smuggling av vapen, narkotikahandel och olika former av människohandel eller genom hot om användning av massförstörelsevapen. Överträdelser av folkrätten och de mänskliga rättigheterna, inklusive kvinnors och flickors mänskliga rättigheter är omfattande i konfliktländer. Ett förebyggande perspektiv med fokus på stabilisering och grundorsaker till konflikt kommer att prägla Sveriges insatser för att motverka konflikter och bidra till fred och säkerhet.
27
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Regeringen avser att främja fred och utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter också bortom Sveriges och EU:s grannskap i linje med svenska intressen. Ansvarsutkrävande för brott mot folkrätten är fortsatt en prioriterad fråga. Migrationsfrågor är en viktig del i Sveriges internationella samarbeten, för att motverka irreguljär migration inklusive dess grundorsaker, öka återvändandet och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring.
Sveriges tydliga röst för jämställdhet och kvinnors rättigheter och deltagande utgör en viktig del för att internationella fredsinsatser och ska leda till hållbara resultat.
Klimatförändringarnas konsekvenser bidrar till instabilitet och tvångsfördrivning och kan förvärra befintliga konflikter och skapa nya spänningar, inklusive i vårt grannskap. Säkerhetspolitiska aspekter av klimatförändringar ska beaktas inom EU:s breda
Internationell krishantering och fredsfrämjande insatser
Sverige kommer fortsatt att bidra till internationell civil och militär krishantering och fredsfrämjande insatser och till att skapa förutsättningar för fred och säkerhet. Vid sidan av personalbidrag till internationella fredsinsatser ska Sverige bidra med kapacitetshöjande insatser utifrån svensk kompetens och prioriteringar, inklusive på området kvinnor, fred och säkerhet. Sådana insatser kan också bli aktuella för att stärka säkerheten i Sveriges närområde, samt i förekommande fall genomföras i samverkan med likasinnade länder, exempelvis andra nordiska länder. Sverige ska vara en tydlig förespråkare för mänskliga rättigheter och demokrati och bidra till att dessa kärnvärden beaktas i det internationella fredsfrämjande arbetet.
Ett närmare och starkare nordiskt och
Sverige är under 2024 ordförande i Nordiska ministerrådet och de informella nordiska och
I fokus för Nordiska ministerrådet står arbetet med att förverkliga de nordiska statsministrarnas vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Norden ska vara konkurrenskraftigt, socialt hållbart och ledande i den gröna omställningen. Regeringen avser att arbeta för ökad integration och färre gränshinder i Norden, inte minst i gränsregionerna, liksom för ett fortsatt samarbete kring
Regeringen avser även att fortsätta arbeta för integrering av ett
28
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Samarbete inom Östersjöregionen
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har medfört ett kraftigt försämrat säkerhetsläge i Östersjöregionen. Det svenska stödet för samarbete inom regionen för stärkt demokrati och respekt för mänskliga rättigheter genomgår en fortsatt omfattande förändring för att anpassas till detta. Stöd som omfattar Ukraina kommer utökas i linje med Strategin för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina
Arktiska rådet, Barentsrådet samt Östersjöstaternas råd har samtliga påverkats av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Regeringen avser att verka för att samarbetet fortsätter på ett ändamålsenligt sätt.
Rustningskontroll, nedrustning och
Rustningskontroll, nedrustning och
Regeringen kommer att fortsätta värna ickespridningsfördragets (NPT) grundläggande betydelse samt främja staters fulla implementering av skyldigheter och åtaganden som gjorts inom ramen för NPT. Arbetet inom ramen för Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning kommer att fortsätta. Sverige ska värna det internationella atomenergiorganet IAEA:s uppdrag att förhindra spridning av kärnvapen, liksom dess roll att främja strålsäkerhet och nukleärt strålskydd, inklusive vid Zaporizjzjas kärnkraftverk i Ukraina, vilket för närvarande illegalt kontrolleras av Ryssland.
Det globala förbudet mot kemiska vapen står fortfarande inför stora utmaningar efter flera fall av konstaterad kemvapenanvändning. Sverige ska främja kemvapenkonventionens efterlevnad och verka för att säkerställa ansvarsutkrävande. Sverige ska också bidra i arbetet med att stärka konventionen om förbud mot biologiska vapen samt stödja generalsekreterarmekanismen och insatser för hotreducering.
Exportkontroll
Sverige ska upprätthålla en strikt, effektiv och modern exportkontroll. Genomförandet av det restriktiva regelverket för export av krigsmateriel kommer prioriteras, liksom genomförandet av regelverket om förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Avsikten är att Inspektionen för strategiska produkter (ISP) kommer att ges det huvudsakliga ansvaret för tillämpningen av exportkontrollregelverken. När det gäller exportkontrollen för särskilt känsliga kärntekniska produkter avses även Strålsäkerhetsmyndigheten ges ett ansvar. Regeringen kommer att verka för en ökad anslutning till och ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget ATT. Sverige kommer inom EU att verka för att nå ökad samstämmighet mellan medlemsländerna i tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport. Utvecklingen inom framväxande känslig teknik påverkar exportkontrollen och ska uppmärksammas. Ett Natomedlemskap kommer att förändra förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk. Ett system för efterkontroll är under implementering. ISP kommer fortsätta sitt arbete med förstärkta restriktiva åtgärder mot Ryssland och Belarus.
29
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Forskning och kunskap om säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och
Forskning om säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och
Dagens säkerhetspolitiska läge ställer ökade krav på nationell kapacitet för kunskap och analys. UI ska vara en relevant aktör som bistår regeringen med kunskap och analyser utifrån ett Sverigeperspektiv. FOI ska bidra med högkvalitativ teknisk sakkunskap och analys om rustningskontroll, nedrustning och
Sverigefrämjande
Sverigefrämjandet ska, på ett sätt som är lämpligt i verksamhetslandet, öka kunskapen om och skapa intresse och förtroende för Sverige. Syftet är att få genomslag för svenska intressen, stärka svenska företags konkurrenskraft och öka motståndskraften mot otillbörlig informationspåverkan. Därigenom bidrar Sverigefrämjandet till att bygga långsiktiga relationer mellan Sverige och andra länder. Tonvikt ska ligga på att positionera Sverige som en global kunskapsnation och innovationsledare, en partner för ekonomisk och demokratisk utveckling, grön omställning och digitalisering, ett land att investera i och som är intressant att besöka och attraktivt för internationella talanger att arbeta i. Som en del i regeringens arbete att underlätta för studenter, forskare och högkvalificerad arbetskraft har Migrationsverket fått i uppdrag att vidta åtgärder för att den sökande ska kunna undvika att resa långa sträckor utanför Europa för att visa upp sin passhandling. Regeringen utesluter inte ytterligare åtgärder i denna riktning.
Utlandsmyndigheternas integrerade främjande ska genomföras utifrån svenska intressen där export- och investeringsfrämjande genomförs samfällt. Synergier mellan utvecklingssamarbete och handelspolitik ska stärkas. Satsningar på talangattraktion och på att marknadsföra svensk högre utbildning såväl i andra länder som i alumnnätverk ska fortsätta.
Konsulär verksamhet
Den konsulära och civilrättsliga verksamhetens omfattning har ökat på senare år och den konsulära förmågan har prövats i samband med flera kriser utomlands. Regeringen avser att upprätthålla och utveckla en god konsulär krisberedskap samt att utveckla arbetsverktygen för stöd till enskilda med fokus på personer i särskilt utsatta grupper.
30
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
2.6Budgetförslag
2.6.11:1 Avgifter till internationella organisationer
Tabell 22.40 Anslagsutveckling 1:1 Avgifter till internationella organisationer
Tusental kronor
2022 | Utfall | 1 629 851 | Anslagssparande | 27 635 |
2023 | Anslag | 1 624 5541 | Utgiftsprognos | 1 604 554 |
2024 | Förslag | 1 473 554 | ||
2025 | Beräknat | 1 429 554 | ||
2026 | Beräknat | 1 436 554 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för avgifterna för Sveriges medlemskap i internationella organisationer, främst Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Nordatlantiska fördragsorganisationen (NATO).
Kompletterande information
Belastningen på anslaget påverkas såväl av valutafluktuationer som av antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser.
Regeringens överväganden
Tabell 2.11 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2024 | 2025 | 2026 | |
Anvisat 20231 | 1 333 554 | 1 333 554 | 1 333 554 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 140 000 | 96 000 | 103 000 |
varav BP24 | 145 000 | 101 000 | 108 000 |
– Natoavgift, civil del | 145 000 | 101 000 | 108 000 |
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 1 473 554 | 1 429 554 | 1 436 554 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Anslaget föreslås ökas med 145 miljoner kronor 2024 för kostnader för avgiften till Natos civila budget samt för engångskostnader för att få tillgång till Natos lokaler. För den civila avgiften till Nato beräknas anslaget öka med 101 miljoner kronor 2025 och 108 miljoner kronor från och med 2026.
Regeringen föreslår att 1 473 554 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 1 429 554 kronor respektive 1 436 554 kronor.
31
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
2.6.21:2 Freds och säkerhetsfrämjande verksamhet
Tabell 2.12 Anslagsutveckling 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
Tusental kronor
2022 | Utfall | 1 241 808 | Anslagssparande | 22 698 |
2023 | Anslag | 178 2941 | Utgiftsprognos | 180 600 |
2024 | Förslag | 183 441 | ||
2025 | Beräknat | 190 8512 | ||
2026 | Beräknat | 193 7603 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 186 471 tkr i 2024 års prisnivå.
3Motsvarar 186 370 tkr i 2024 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för att främja fred och säkerhet, förebygga konflikter, genomföra sanktioner samt främja respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Det får ske genom stöd till projekt, seminarier, konferenser, utbildnings- och utredningsinsatser och andra särskilda insatser, samt som statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner.
Anslaget får även användas för utgifter för att ställa svensk personal till förfogande för
Regeringens överväganden
Tabell 2.13 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2024 | 2025 | 2026 | |
Anvisat 20231 | 183 294 | 183 294 | 183 294 |
Pris- och löneomräkning2 | 3 727 | 8 037 | 10 946 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
varav BP243 | |||
– Finansiering: Ordförandeskap i Nordiska ministerrådet | |||
– Generell besparing i statsförvaltningen | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 183 441 | 190 851 | 193 760 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2023. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Exklusive pris- och löneomräkning.
För att finansiera ökningen av anslaget 1:3 Nordiskt samarbete minskas anslaget med
2 700 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
32
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Anslaget minskas med 1 880 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minskas med motsvarande belopp (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.4).
Regeringen föreslår att 183 441 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 190 851 000 kronor respektive 193 760 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 44 000 000 kronor 2025 och 2026.
Tabell 2.14 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
Tusental kronor
Utfall 2022 | Prognos 2023 | Förslag 2024 | Beräknat 2025 | Beräknat 2026 | |
Ingående åtaganden | 19 097 | 9 151 | 10 527 | ||
Nya åtaganden | 5 159 | 8 321 | 40 053 | ||
Infriade åtaganden | |||||
Utestående åtaganden | 9 151 | 10 527 | 44 000 | ||
Beslutat/föreslaget | |||||
bemyndigande | 50 000 | 50 000 | 44 000 | ||
Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för statsbidrag till mellanstatliga eller enskilda organisationer och institutioner. Regeringen behöver i vissa fall ingå fleråriga ekonomiska åtaganden i förhållande till organisationer som får årligen återkommande strategiska stöd. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst
44 000 000 kronor 2025 och 2026.
2.6.31:3 Nordiskt samarbete
Tabell 2.15 Anslagsutveckling 1:3 Nordiskt samarbete
Tusental kronor
2022 | Utfall | 12 836 | Anslagssparande | 759 |
2023 | Anslag | 13 5951 | Utgiftsprognos | 13 491 |
2024 | Förslag | 16 295 | ||
2025 | Beräknat | 13 595 | ||
2026 | Beräknat | 13 595 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för nordiskt bilateralt och multilateralt samarbete. Anslaget får också användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Föreningen Norden. Anslaget får även användas för utgifter för insatser för att främja samarbetsprojekt i Norden, särskilt projekt med specifikt gränsregional prägel samt till samarbetsprojekt företrädesvis i närområdet.
33
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Regeringens överväganden
Tabell 2.16 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2024 | 2025 | 2026 | |
Anvisat 20231 | 13 595 | 13 595 | 13 595 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 2 700 | ||
varav BP24 | 2 700 | ||
– Ordförandeskap i Nordiska ministerrådet | 2 700 | ||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 16 295 | 13 595 | 13 595 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Sverige är under 2024 ordförande i Nordiska ministerrådet, N5 (nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet) och NB8
Regeringen föreslår att 16 295 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Nordiskt samarbete för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 13 595 000 kronor.
2.6.41:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
Tabell 2.17 Anslagsutveckling 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
Tusental kronor
2022 | Utfall | Anslagssparande | 10 863 | |
2023 | Anslag | 7 8261 | Utgiftsprognos | 7 765 |
2024 | Förslag | 4 826 | ||
2025 | Beräknat | 4 826 | ||
2026 | Beräknat | 4 826 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter:
–enligt lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd
–för konsulära insatser vid en kris eller en katastrof utomlands enligt lagen (2010:813) om konsulära katastrofinsatser eller liknande händelser
–för höjd beredskap och initiala åtgärder vid en konsulär kris
–för insatser för bortförda och kvarhållna barn i utlandet samt utgifter för resor och andra utgifter som har till syfte att främja rätten till umgänge mellan barn och föräldrar
–i samband med rättegång inför internationell domstol eller liknande organ där svenska staten är part eller deltar på annat liknande sätt
–för särskilda informationsinsatser riktade till utlandsresenärer
–för ersättning enligt
34
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
medlem av besättningen för inställelse till förhör vid sjöförklaring inför svensk utlandsmyndighet.
–för informations- och utbildningsinsatser inom familjekonfliktområdet med fokus på frågor om barn- och tvångsäktenskap samt för statsbidrag till enskilda organisationer som är verksamma i dessa frågor.
–för specifika tidsbegränsade insatser i enskilda konsulära ärenden avseende barn- och tvångsäktenskap.
Regeringens överväganden
Tabell 2.18 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2024 | 2025 | 2026 | |
Anvisat 20231 | 4 826 | 4 826 | 4 826 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 4 826 | 4 826 | 4 826 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 4 826 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 4 826 000 kronor respektive 4 826 000 kronor.
2.6.51:5 Inspektionen för strategiska produkter
Tabell 2.19 Anslagsutveckling 1:5 Inspektionen för strategiska produkter
Tusental kronor
2022 | Utfall | 55 122 | Anslagssparande | 1 514 |
2023 | Anslag | 114 4041 | Utgiftsprognos | 114 404 |
2024 | Förslag | 143 855 | ||
2025 | Beräknat | 151 2652 | ||
2026 | Beräknat | 155 0563 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition
2Motsvarar 145 708 tkr i 2024 års prisnivå.
3Motsvarar 145 708 tkr i 2024 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Inspektionen för strategiska produkters (ISP) förvaltningsutgifter.
Regeringens överväganden
Tabell 2.20 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2024 | 2025 | 2026 | |
Anvisat 20231 | 114 404 | 114 404 | 114 404 |
Pris- och löneomräkning2 | 4 351 | 8 880 | 11 970 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 25 100 | 27 981 | 28 682 |
35
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
2024 | 2025 | 2026 | |
varav BP243 | 1 752 | ||
– Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig | |||
revision | |||
– Tillskott för arbete med sanktioner mot Ryssland och | |||
Belarus | 2 000 | ||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 143 855 | 151 265 | 155 056 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2023. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Exklusive pris- och löneomräkning.
Uppdraget som behörig myndighet i anslutning till genomförande av sanktioner, och särskilt de beslutade
Vissa delar av myndighetens verksamhetskostnader ska inte täckas av avgifter. Det gäller internationell verksamhet som inte är kopplad till tillstånds- och tillsynsarbetet, inklusive exportkontrollstöd utomlands, arbetet som nationell kontaktpunkt gällande utländska direktinvesteringar samt den verksamhet som myndigheten bedriver som behörig myndighet för genomförandet av vissa internationella sanktioner.
Regeringen föreslår att 143 855 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Inspektionen för strategiska produkter för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 151 265 000 kronor respektive 155 056 000 kronor.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Inspektionen för strategiska produkter tar ut avgifter i enlighet med förordning (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Dessa intäkter får disponeras av myndigheten. Vidare tas avgifter ut i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. Dessa intäkter disponeras inte av myndigheten.
Tabell 2.21 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Resultat | ||||
(intäkt- | Ackumulerat | |||
Uppdragsverksamhet | Intäkter | Kostnader | kostnad) | resultat |
Utfall 2022 | 325 | |||
(varav tjänsteexport) | 0 | 0 | 0 | |
Prognos 2023 | 325 | |||
(varav tjänsteexport) | 0 | 0 | 0 | |
Budget 2024 | 325 | |||
(varav tjänsteexport) | 0 | 0 | 0 | |
Källa: ISP |
36
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Tabell 2.22 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Intäkter till | ||||
inkomsttitel (som | Resultat | |||
inte får | Intäkter som får | (intäkt- | ||
Uppdragsverksamhet | disponeras) | disponeras | Kostnader | kostnad) |
Utfall 2022 | 39 522 | 0 | 39 552 | 0 |
Prognos 2023 | 45 000 | 0 | 45 000 | 0 |
Budget 2024 | 48 000 | 0 | 48 000 | 0 |
Källa: ISP |
2.6.61:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och ickespridning
Tabell 2.23 Anslagsutveckling 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och ickespridning
Tusental kronor
2022 | Utfall | 74 910 | Anslagssparande | 4 448 |
2023 | Anslag | 79 3581 | Utgiftsprognos | 78 747 |
2024 | Förslag | 83 358 | ||
2025 | Beräknat | 73 858 | ||
2026 | Beräknat | 73 858 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och
Regeringens överväganden
Tabell 2.24 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2024 | 2025 | 2026 | |
Anvisat 20231 | 79 358 | 79 358 | 79 358 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | 4 000 | ||
varav BP24 | 4 000 | ||
– Kunskap om rustningskontroll, nedrustning och icke- | |||
spridning | 4 000 | ||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 83 358 | 73 858 | 73 858 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
För att stärka och därmed behålla tillfredsställande nivå på regeringens och Regeringskansliets tillgång till teknisk sakkunskap och policyrelevant stöd föreslås anslaget ökas med 4 000 000 kronor 2024.
37
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Regeringen föreslår att 83 358 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och
2.6.71:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
Tabell 2.25 Anslagsutveckling 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
Tusental kronor
2022 | Utfall | 28 402 | Anslagssparande | |
2023 | Anslag | 28 4021 | Utgiftsprognos | 28 402 |
2024 | Förslag | 28 402 | ||
2025 | Beräknat | 28 402 | ||
2026 | Beräknat | 28 402 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för vetenskaplig forskning i konfliktfrågor samt frågor rörande internationellt samarbete för fred och säkerhet i enlighet med stiftelsens stadgar.
Regeringens överväganden
Tabell 2.26 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2024 | 2025 | 2026 | |
Anvisat 20231 | 28 402 | 28 402 | 28 402 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 28 402 | 28 402 | 28 402 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 28 402 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 28 402 000 kronor respektive 28 402 000 kronor.
2.6.81:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)
Tabell 2.27 Anslagsutveckling 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)
Tusental kronor
2022 | Utfall | 19 175 | Anslagssparande | |
2023 | Anslag | 19 1751 | Utgiftsprognos | 19 175 |
2024 | Förslag | 19 175 | ||
2025 | Beräknat | 19 175 | ||
38
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
2026 | Beräknat | 19 175 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Utrikespolitiska institutet.
Regeringens överväganden
Tabell 2.30 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2024 | 2025 | 2026 | |
Anvisat 20231 | 19 175 | 19 175 | 19 175 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 19 175 | 19 175 | 19 175 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 19 175 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 19 175 000 kronor respektive 19 175 000 kronor.
2.6.91:9 Svenska institutet
Tabell 2.31 Anslagsutveckling 1:9 Svenska institutet
Tusental kronor
2022 | Utfall | 136 116 | Anslagssparande | |
2023 | Anslag | 132 3711 | Utgiftsprognos | 130 783 |
2024 | Förslag | 135 328 | ||
2025 | Beräknat | 141 0272 | ||
2026 | Beräknat | 144 6143 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
2Motsvarar 135 328 tkr i 2024 års prisnivå.
3Motsvarar 135 328 tkr i 2024 års prisnivå.
Ändamål
Anslaget får användas för Svenska institutets förvaltningsutgifter. Anslaget används även för Svenska institutets Sverigefrämjande uppgifter.
Regeringens överväganden
Tabell 2.32 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2024 | 2025 | 2026 | |
Anvisat 20231 | 132 371 | 132 371 | 132 371 |
Pris- och löneomräkning2 | 5 011 | 10 796 | 14 438 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
varav BP243 |
39
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
2024 | 2025 | 2026 |
–Justering av anslag till följd av slopad avgift för årlig
revision | |||
– Generell besparing i statsförvaltningen | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 135 328 | 141 027 | 144 614 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2023. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för
3Exklusive pris- och löneomräkning.
Anslaget minskas med 1 374 000 kronor 2024 till följd av en generell besparing och beräknas fr.o.m. 2025 minskas med motsvarande belopp (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.4).
Regeringen föreslår att 135 328 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Svenska institutet för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 141 027 000 kronor respektive 144 614 000 kronor.
2.6.101:10 Information om Sverige i utlandet
Tabell 2.33 Anslagsutveckling 1:10 Information om Sverige i utlandet
Tusental kronor
2022 | Utfall | 15 105 | Anslagssparande | 370 |
2023 | Anslag | 15 4751 | Utgiftsprognos | 15 475 |
2024 | Förslag | 15 475 | ||
2025 | Beräknat | 15 475 | ||
2026 | Beräknat | 15 475 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för information om Sverige i utlandet samt för det allmänna Sverigefrämjandet.
Regeringens överväganden
Tabell 2.34 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2024 | 2025 | 2026 | |
Anvisat 20231 | 15 475 | 15 475 | 15 475 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 15 475 | 15 475 | 15 475 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 15 475 000 kronor anvisas under anslaget 1:10 Information om Sverige i utlandet för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 15 475 000 kronor respektive 15 475 000 kronor.
40
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
2.6.111:11 Samarbete inom Östersjöregionen
Tabell 2.35 Anslagsutveckling 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen
Tusental kronor
2022 | Utfall | 173 847 | Anslagssparande | 1 369 |
2023 | Anslag | 170 2151 | Utgiftsprognos | 170 215 |
2024 | Förslag | 170 215 | ||
2025 | Beräknat | 170 215 | ||
2026 | Beräknat | 165 215 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2023 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för samarbete, samverkan och integration inom Östersjöregionen. Anslaget får vidare användas för utgifter för insatser som rör Ryssland avseende miljö samt mänskliga rättigheter och demokrati, Svenska institutets Östersjösamarbete samt insatser i eller i nära anslutning till Östersjöområdet bl.a. inom ramen för Östersjöstaternas råd, Nordliga dimensionen, Arktiska rådet och Barentsrådet. Anslaget får även användas för räntesubvention, inklusive administrativa kostnader, avseende bilateralt lån till Ukraina.
Regeringens överväganden
Tabell 2.36 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
2024 | 2025 | 2026 | |
Anvisat 20231 | 170 215 | 170 215 | 170 215 |
Beslutade, föreslagna och aviserade reformer | |||
Överföring till/från andra anslag | |||
Övrigt | |||
Förslag/beräknat anslag | 170 215 | 170 215 | 165 215 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2022 (bet. 2022/23:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen föreslår att 170 215 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen för 2024. För 2025 och 2026 beräknas anslaget till 170 215 000 kronor respektive 165 215 000 kronor.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 160 500 000 kronor 2025 och 2031.
Tabell 2.37 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen
Tusental kronor
Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | Beräknat | ||
Utfall 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | ||
Ingående åtaganden | 144 943 | 160 638 | 176 756 | |||
Nya åtaganden | 101 988 | 99 036 | 79 834 | |||
41
Prop. 2023/24:1 Utgiftsområde 5
Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | Beräknat | ||
Utfall 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | ||
Infriade åtaganden | ||||||
Utestående åtaganden | 160 638 | 176 756 | 160 500 | |||
Beslutat/föreslaget | ||||||
bemyndigande | 175 500 | 180 500 | 160 500 | |||
Skälen för regeringens förslag: Sida, Svenska institutet och Regeringskansliet behöver besluta om bidrag i form av fleråriga stipendier, långsiktiga insatser på miljöområdet samt insatser inom mänskliga rättigheter och demokrati. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2024 för anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 160 500 000 kronor 2025 och 2033.
42