Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur kommunalekonomisk utjämning kan kompletteras med villkor i syfte att motverka slöseri och ohållbara ekonomier i landets kommuner och regioner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Syftet med kommunalekonomisk utjämning eller det kommunala utjämningssystemet är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och regioner att bedriva sin verksamhet. Systemet består av olika delar:
En anledning till att det kommunala utjämningssystemet finns på plats är att alla kommuner har vissa fasta lagstadgade kostnader som inte går att påverka även om skattekraften och skatteintäkterna skulle sjunka. Utjämningssystemet och de statsbidrag som kommuner får genom systemet har som syfte att garantera grundläggande lagstadgad kommunal service.
Problemet är att den kommun som får mest medel i landet i utjämningsbidrag, Malmö stad, är också känd för att avsätta skattemedel till verksamheter som inte är lagstadgade och som inte heller finns i många kommuner. Bland annat finansierar Malmö stad arabiska filmfestivaler och utländska högtider som Eid-firandet, med skattemedel. Den rosa enhörningen som Malmö stad av någon märklig anledning placerade på Gustav Adolfs torg kostade staden 850 000 kr. Malmö stad fördelar även varje år ungefär 81 miljoner kr i kulturstöd, som inte är lagstadgat utan en kostnad som stadens styrande politiker helt enkelt bedömt som en kostnad som kommunen och därmed skattebetalarna ska bära.
Trots dessa exempel på slöseri med medel som kunde finansierat grundläggande lagstadgad kommunal verksamhet i Malmö så mottog Malmö stad hela 6,3 miljarder kr genom det kommunala utjämningssystemet 2023. Ett sådant system där kommuner som Malmö ovillkorligt räddas upp trots att kommunen inte har för avsikt att få ekonomin att gå ihop, upprör känslor runtom i landet. Malmö stad slösar skattemedel samtidigt som andra kommuner får betala för det.
Det kommunala utjämningssystemet behöver kompletteras med villkor som ser till att kommuner som är i behov av utjämningsbidrag för att erbjuda lagstadgad kommunal service också verkar för att få en hållbar ekonomi där kommunen minskar behovet av utjämningsbidrag genom att minska slöseriet på verksamheter som inte är lagstadgade. Ju större summor en kommun erhåller genom det kommunala utjämningssystemet, desto mer detaljerade och strängare ska villkoren vara.
Kommuner som tar emot miljardsummor måste se över om de kan finansiera den lagstadgade verksamheten genom att dra ner på den verksamhet som inte är lagstadgad. Utan sådana villkor så förblir det kommunala utjämningssystemet ett fördelningssystem som främjar slöseri och ohållbara ekonomier i många kommuner.
|
Nima Gholam Ali Pour (SD) |
|