Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att gå vidare med de förslag som presenteras i SOU 2021:41 om rätt till vab för stöd till barn i skolan och tillkännager detta för regeringen.
En av fem vårdnadshavare till barn med diabetes uppger att de får verka som resurs i skolan, utan någon form av ersättning. Det tär ekonomiskt på en redan utsatt grupp föräldrar.
Drygt 8 000 barn har typ 1‑diabetes och ca 900 barn får sjukdomen varje år i Sverige. Det är en kronisk sjukdom, vilket innebär egenvård varje dag. Föräldrar till barn med diabetes har ett mycket stort ansvar på sina axlar gällande sitt barns sjukdom. Bland mycket annat är det av yttersta vikt att hålla en så jämn nivå på blodsockret som möjligt, genom att tillföra insulin. Både för lite och för mycket insulin är farligt, i värsta fall kan akuta situationer uppstå där barn med diabetes hamnar i livsfara. Därför kan barn behöva stöd när de är i skolan, som hjälper till att hålla blodsockret på en lagom nivå. Problemet är att skolan inte alltid tar det ansvaret.
En färsk medlemsundersökning från Svenska diabetesförbundet visar att en av fem vårdnadshavare har fått verka som resurs i skolan. En del i flera månader. De tvingas då vara lediga från arbete utan lön, och får heller ingen ersättning från Försäkringskassan. Både vården och skolan har ett tydligt ansvar för att se till att det finns rätt stöd i skolan för barn med diabetes. Men när det inte fungerar måste föräldrarna kunna få ersättning för att rycka ut som stöd i skolan.
Att föräldrar inte har rätt till vab när de ger stöd till sina barn i skolan är ett allvarligt systemfel, men det kan enkelt åtgärdas. Det finns ett färdigt förslag från den statliga utredningen SOU 2021:41 som presenterades i juni 2021. Det innebär att föräldrar som ställer upp som resurser i skolan inte ska behöva betala för det ur egen ficka, utan i stället ska få rätt till vab. Reformen skulle ha en försumbar påverkan på statskassan, men betyda mycket för föräldrar till barn med diabetes.
Många föräldrar tvingas anpassa sina liv och arbetsliv efter barnets sjukdom. De går ner i arbetstid, byter bransch eller karriär för att hantera barnets diabetes. Nära nio av tio i undersökningen uppger att deras sömn påverkas negativt. Tre av fyra föräldrar upplever att de stressas av att försöka hålla sitt barns blodsocker inom målområdet, och många kollar nivåerna i sin mobil även när barnet är i skolan. Värst drabbade av stressen är kvinnor.
Att föräldrar orkar ge sina barn en god vård är viktigt för att undvika allvarliga risker för barnet. En bra vård minskar risken för allvarliga komplikationer. Ekonomisk trygghet är här en viktig faktor. Inte minst i en tid med höga elpriser, stigande räntor och en stigande inflation. Många, inte minst ensamstående föräldrar, får svårt att få ekonomin att gå ihop. Även samhällsekonomiskt är det lönsamt med föräldrar som undviker sjukskrivning och bidrar med skatteintäkter.
|
Daniel Persson (SD) |
|