Motion till riksdagen
2023/24:817
av Jonathan Svensson (S)

Konduktiv pedagogik


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda behovet av en ny inriktning på speciallärarutbildningen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det råder stor brist på specialpedagoger i konduktiv pedagogik med inriktning mot rörelsenedsättning och har gjort så under lång tid. Personal behövs i vården och skolan för att ge personer med rörelsenedsättning möjlighet att nå sin potential för att bättre kunna möta livets utmaningar. Regioner kräver denna kompetens när de upphandlar intensivträning enligt konduktiv pedagogik.

Vi har skolor för döva och blinda men det finns ingen högre utbildning i Sverige till speciallärare med kompetens utvecklad för de speciella behov som personer med rörelsehinder har. Det innebär att de lärare som studerar specialpedagogik inte får kunskap om rörelsehinder och hur man ger personer stöd i deras rörelseutveckling.

När barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020 så innebar beslutet ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen. Svensk speciallärarutbildning behöver därför kompletteras med en utbildning i konduktiv pedagogik med inriktning mot rörelsenedsättning med yttersta syftet att inte längre diskriminera personer med rörelsehinder.

I dag importerar vi arbetskraft med utbildning i konduktiv pedagogik för rörelsehindrade från andra länder, främst från Europa. Personerna måste först lära sig svenska innan de kan få ett svenskt godkännande som speciallärare. Att Sverige under många år importerat arbetskraft med utbildning i konduktiv pedagogik för att det råder brist i hela Europa.

För de vi idag kallar rörelsehindrade har aldrig specialskolor funnits eller någon specialpedagogik utformats. I stället inrättades vanföreanstalter i slutet av 1800-talet, som var ett sorts sjukhem. Rörelsehindrade fick rätt att gå i skolan först så sent som 1962, medan blinda, döva och utvecklingsstörda hade tillgång till skola och anpassad specialpedagogik redan på 1800-talet. Därför behövs en specialpedagogisk utbildning mot rörelsenedsättning motsvarande de som finns för barn med hörsel- eller synned­sättning. På detta område är Sverige inget internationellt föredöme.

 

 

Jonathan Svensson (S)