Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en modern och uppdaterad version av offentligt ansvarsutkrävande där alla ansvarsdelar, såväl straffrättsliga, skadeståndsrättsliga och arbetsrättsliga beaktas, och tillkännager detta för regeringen.
En garanti för en väl funderande demokrati är att statlig och kommunal verksamhet bedrivs på ett ansvarsfullt och korrekt sätt. Korruption, grovt slarv eller tjänstemän som följer en annan agenda än den som fattas via demokratiska beslut kan inte accepteras. För att allmänheten ska ha ett högt förtroende för den offentliga verksamheten är det nödvändigt att det finns ett effektivt system för ansvarsutkrävande när det begås felaktigheter.
Regeringen har aviserat att tjänstemannaansvaret ska skärpas och att en utredning planeras under hösten 2023, vilket är bra. I en sådan utredning är det nödvändigt att beakta alla delar av ansvarssystemet. I utredningen om ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner m.m. (SOU 2022:2), som hade ett specifikt uppdrag att analysera det straffrättsliga tjänstemannaansvaret, konstateras att de skilda delarna av ansvarssystemet fyller delvis olika funktioner men att de ändå hänger tydligt samman. Förändringar i någon eller några delar kan förväntas påverka en eller flera av de andra delarna. Det anfördes också som ett bärande argument till varför någon förändring av just det straffrättsliga ansvaret inte föreslogs av utredningen. Mot den bakgrunden är det av största vikt att den nu aviserade utredningen får ett brett uppdrag att analysera samtliga delar av ansvarssystemet och återkomma med förslag till hur det kan skärpas.
|
Lars Beckman (M) |
Jan Ericson (M) |