Motion till riksdagen
2023/24:671
av Mathias Tegnér (S)

Sveriges relation till Eritrea


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör markera avsaknaden av respekt för de mänskliga rättigheterna gentemot företrädare för Eritrea och tillkännager detta för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU utarbetar en strategi för att stimulera och stödja en demokratisk utveckling i Eritrea och tillkännager detta för regeringen.
  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på Eritreas regering att upphöra med indrivning av den s.k. diasporaskatten i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Eritrea, beläget vid Afrikas horn, är ett land som står inför djupa utmaningar både politiskt och ekonomiskt. Det råder en total brist på demokrati och de mänskliga rättig­heter som vi förknippar med demokratier. FN har i flera mycket omfattande rapporter belyst de systematiska övergreppen mot befolkningen och systematiska brott mot de mänskliga rättigheterna, vilka inkluderar godtyckliga gripanden, summariska avrättningar, tvångsförsvinnanden, omfattande tortyr samt nästintill slavliknande arbetsförhållanden, särskilt för dem som dras in i en evig militärtjänst.

Ett av de mest framstående exemplen på Eritreas överträdelser av mänskliga rättig­heter för svenska medborgare är det orättfärdiga fängslandet av den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak. Han har varit i fängelse sedan september 2001 utan någon form av rättegång eller officiell anklagelse.

Enligt Reportrar utan gränser saknas pressfrihet helt. Organisationen har också konstaterat att exiljournalister i Sverige hotas av auktoritära regimer, bland annat den eritreanska. Denna fortsatta förföljelse i Sverige gäller inte bara journalister. Även efter att ha flytt Eritrea fortsätter invånarna att känna trycket från sin regering, särskilt genom den så kallade ”diasporaskatten”. Denna tvångsskatt, som den eritreanska regimen kräver även av de som är svenska medborgare, är problematisk eftersom de insamlade medlen går direkt till att stödja regimen och dess repressiva metoder.

Internationella rankingar slår fast att de politiska och mänskliga rättigheterna i Eritrea är obefintliga. Ofta rankas landet i botten ihop med Nordkorea. På grund av den rådande situationen är Eritrea ett av de länder varifrån störst andel av befolkningen flyr. Det upplevda förtrycket, de ekonomiska umbärandena och den oändliga militärtjänst­göringen driver människor på flykt. Resultatet är att otaliga eritreaner flyr landet mot Europa. Ofta över Medelhavet med de umbäranden som följer.

Eritrea har också ett destabiliserande inflytande på Afrikas horn som sträcker sig utöver dess egna gränser. Landet har gränstvister med länder som Djibouti, Jemen och Etiopien, vilket gjort att landet blivit en katalysator för konflikt i regionen. Under 2000talet finns flera påstådda kopplingar till terrorgruppen al-Shabab, vilket varit ett sätt att destabilisera Etiopien. Vidare deltog eritreanska trupper i kriget i Tigray i Etiopien med efterföljande rapporter om grova kränkningar av mänskliga rättigheter och folkmordsbrott.

Med detta i åtanke måste Sverige ta ytterligare initiativ för att stärka arbetet inom EU för att utveckla en kraftfull gemensam strategi för att hantera den eritreanska regimen.

 

 

Mathias Tegnér (S)