Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en kortare polisutbildning för akademiker med minst treårig relevant utbildning och tillkännager detta för regeringen.
Det ökande grova våldet på olika platser i Sverige har gjort att den upplevda otryggheten ökat. Samhällskontraktet bygger på att medborgarna har förtroende för att polisen och rättsväsendet kan utreda och lösa såväl mindre brott som den grova, organiserade brottsligheten. Hela rättsväsendet behöver därför stärkas, inte minst polisen.
En grundpelare är att det finns tillräckligt många poliser som kan ägna sig åt grunden i yrket, att bekämpa brott. En rad olika åtgärder prövas för att öka antalet tillgängliga poliser. Bättre löner och arbetsförhållanden ska öka attraktiviteten i yrket och därmed öka antalet sökande till polisutbildningarna samt minska antalet poliser som väljer att lämna yrket. Ambitionen är dock hög och antalet platser på polisutbildningarna har svårt att fylla det behov som finns inom poliskåren det närmaste decenniet.
För att ytterligare öka antalet poliser i samhället bör personer med en längre, minst treårig, relevant akademisk utbildning beredas möjlighet att utöka sin utbildning med en kortare, kompletterande polisutbildning. Liknande möjligheter finns bland annat inom läraryrket, där personer med akademisk ämnesutbildning kan gå en ettårig pedagogisk utbildning för att få lärarbehörighet. Dagens polisutbildning är 2,5 år och för en yrkesaktiv person kan 2,5 års ytterligare utbildning verka avskräckande, speciellt om man har en relevant utbildning i grunden. Med en kortare polisutbildning skulle steget att byta yrkeskarriär till polisen underlättas.
Grundkraven för att söka till polisutbildningen skulle kvarstå som idag. Övriga krav på relevant akademisk utbildning samt vilka moment som skulle ingå i den kortare polisutbildningen behöver utredas.
En kortare polisutbildning skulle kunna vara en pusselbit i att öka antalet personer som söker sig till polisyrket och därmed stärker polisväsendet. Det skulle öka möjligheterna för samhället att undersöka och beivra brott och därmed vidmakthålla samhällskontraktet.
|
Helena Gellerman (L) |
|