Riksrevisionen har granskat om kontrollen av de subventionerade anställningarna är effektiv. Deras slutsats är att trots genomförda förbättringar är kontrollen inte effektiv. Riksrevisionen har granskat flera olika subventionerade anställningar och en lång rad problem har uppdagats, såväl på övergripande nivå som i själva handläggningen av stöden. Arbetsförmedlingens kontroller är ineffektiva på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration.
För nystartsjobben uppskattar Arbetsförmedlingen att det är felaktiga utbetalningar i närmare 8 procent av det utbetalda beloppet, ca 270 miljoner kronor årligen. 13 miljoner av dessa anses vara orsakade av myndigheten själv, men den stora delen orsakas av dem som ansöker om stödet. I kontrollutredningen hittades fel i närmare tio procent av de granskade ärendena. Felen består till stor del av att arbetsgivare inte inkommer med dokument som styrker rätten till stöd.
Arbetsförmedlingen uppskattade att ca 9,5 procent av det utbetalda beloppet för lönebidragen var felaktigt, vilket motsvarade ca 1 miljard kronor under 2021. Av dessa bedömdes 800 miljoner kronor vara orsakade av de som söker stöden och resterande belopp av myndigheten själv.
Vissa av regeringens tidigare vidtagna åtgärder och Arbetsförmedlingens uppdrag och återrapporteringskrav kring arbetet mot felaktiga utbetalningar är ett steg i rätt riktning, men de kommer inte åt det grundläggande problemet. Regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som öppnar upp för missbruk; det gäller särskilt nystartsjobben som har en hög ersättningsnivå men få kontroller, vilket skapar utrymme för att stödet kan utnyttjas på ett systematiskt sätt. Regelverket är därutöver utformat på ett sådant sätt att det är en komplicerad process att återkräva en felaktigt utbetald ersättning. Arbetsgivare som medvetet missbrukat systemet kan strunta i att betala och vänta på att bli stämda av Arbetsförmedlingen, vilket kan ta flera år eller helt utebli. Riksrevisionen konstaterar dessutom att myndigheten själv ligger bakom felaktigheter för miljontals kronor.
Det finns en omfattande problematik kring subventionerade anställningar. De är överlag ineffektiva och brister i resultat i form av reguljära anställningar. Sverigedemokraterna har påpekat detta under lång tid, och det är också skälet till att vi inte har deltagit i de övriga partiernas tävlan om att lägga flest miljarder på dessa åtgärder. Riksrevisionens granskning visar att problematiken kring de subventionerade anställningarna är mer långtgående än bristande resultat; flera subventionerade anställningar är till sin konstruktion bristfälliga, och det finns dessutom kopplingar till arbetslivskriminalitet. Arbetsförmedlingen har kartlagt omfattningen av felaktiga utbetalningar som bedöms falla inom definitionen av arbetslivskriminalitet. Under 2021 uppgick de felaktiga utbetalningarna till följd av arbetslivskriminalitet till 113 miljoner kronor.
Det finns mycket i den här granskningen, utöver Riksrevisionens rekommendationer, som regeringen behöver arbeta vidare med. Sammantaget kan konstateras att regeringen inte gjort tillräckligt för att åtgärda problematiken. Regeringen bör omgående åtgärda konstruktionen av nystartsjobben för att komma till rätta med de delar som medför möjligheter till missbruk.
|
Magnus Persson (SD) |
|
|
Michael Rubbestad (SD) |
Ann-Christine Frohm Utterstedt (SD) |
|
Sara Gille (SD) |
Ulf Lindholm (SD) |