Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell A i motionen.
Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
1:1 |
Statens kulturråd |
73 240 |
±0 |
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
469 082 |
660 000 |
1:3 |
Skapande skola |
176 464 |
25 000 |
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
45 153 |
±0 |
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
9 753 |
99 |
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 704 455 |
117 680 |
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
19 412 |
197 |
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
1 119 544 |
79 743 |
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
249 098 |
52 516 |
2:3 |
Statens musikverk |
101 716 |
3 021 |
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
203 678 |
6 057 |
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
138 586 |
1 403 |
3:3 |
Institutet för språk och folkminnen |
76 355 |
763 |
4:1 |
Statens konstråd |
11 577 |
5 120 |
4:2 |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
42 518 |
±0 |
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
11 851 |
2 120 |
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
45 608 |
22 461 |
5:1 |
Konstnärsnämnden |
23 991 |
245 |
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
558 530 |
30 000 |
6:1 |
Riksarkivet |
491 019 |
29 765 |
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
298 032 |
58 016 |
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
303 282 |
2 760 |
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
460 000 |
±0 |
7:4 |
Bidrag till arbetslivsmuseer |
8 000 |
3 000 |
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
1 464 578 |
104 672 |
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
275 714 |
5 000 |
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
79 718 |
5 000 |
8:4 |
Forum för levande historia |
53 157 |
5 529 |
8:5 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
80 |
±0 |
9:1 |
Myndigheten för stöd till trossamfund |
16 782 |
171 |
9:2 |
Stöd till trossamfund |
81 100 |
20 819 |
10:1 |
Filmstöd |
554 444 |
55 000 |
11:1 |
Sändningar av TV Finland |
9 574 |
97 |
11:2 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
3 491 |
35 |
11:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
633 |
±0 |
11:4 |
Stöd till taltidningar |
51 456 |
±0 |
12:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
60 734 |
5 619 |
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
290 680 |
50 000 |
12:3 |
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken |
22 000 |
±0 |
13:1 |
Stöd till idrotten |
2 116 811 |
275 000 |
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
52 164 |
80 000 |
13:3 |
Stöd till friluftsorganisationer |
97 785 |
100 000 |
13:4 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 000 |
±0 |
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
223 758 |
200 000 |
14:1 |
Statsbidrag till studieförbund |
1 741 023 |
350 000 |
14:2 |
Statsbidrag till folkhögskolor |
2 446 760 |
300 000 |
14:3 |
Bidrag till tolkutbildning |
55 331 |
±0 |
14:4 |
Särskilt utbildningsstöd |
202 158 |
±0 |
15:1 |
Spelinspektionen |
90 410 |
807 |
Summa |
16 646 285 |
2 657 715 |
Kulturpolitiken ska ha utgångspunkt i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten och stimulera en mångfald av kulturella uttryck. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form. Den fria konsten bryter ny mark och utmanar invanda mönster och föreställningar. För Miljöpartiet är principen om armlängds avstånd grundläggande och ska värnas och stärkas.
Fristadssystemet för att fler hotade journalister, konstnärer och författare ska kunna verka fritt i Sverige stärks i en orolig omvärld. Fristadssystemet stärks med 30 miljoner och 30 miljoner totalt till kulturlivets internationalisering, samt 150 miljoner permanent till Stärkta bibliotek (1:2). 20 miljoner för konstnärers internationalisering flyttas från 1:2 till 5:2. Vi satsar 100 miljoner på förstärkning av amatörkultur och lokalhållande organisationer.
Coronapandemin slog hårt mot kulturen. Återstartsutredningen pekade på behov av långsiktiga stöd för återhämtning. Att regeringen valde att inte förlänga knappt några återstartsstöd och inte heller svara upp mot behovet av långsiktiga förstärkningar är mycket beklagligt. I tider av lågkonjunktur behöver politiken visa att kulturen är en grundläggande del av vår gemensamma välfärd som är viktig att värna. Vi lägger 75 miljoner kronor som permanent återstartsstöd för att stärka arrangörsledet och andra behov (1:2). Detta stärker kulturens återstart och möjligheter att bygga tillbaka ett starkare kulturliv som fler har tillgång till – i hela landet.
Kultursamverkansmodellen fortsätter att förstärkas med 100 miljoner permanent årligen (1:2). Vi behöver underlätta för kulturella och kreativa näringar (KKN). Den KKN-strategi som Miljöpartiet i regering tillsatte en utredning om behöver nu snarast tas fram. Miljöpartiet vill utreda möjligheten till avdrag för investeringar i och sponsring av kultur för att bredda finansieringen till kulturlivet, dock ej på bekostnad av en stark offentlig finansiering. Finansieringen av Unga Klara stärks med 2 miljoner, och 25 miljoner kronor går till satsningar för nationella minoriteter med en permanent satsning på 8 miljoner till Giron Sámi Teáhter (1:2).
Stödet till folkbildningen genom studieförbunden och folkhögskolorna värnas. Nedskärningarna väntas få stora konsekvenser för kultur, bildning och demokratin i vårt land. Det är anmärkningsvärt att regeringen går vidare med det starkt kritiserade förslaget att regeringen själv fördelar anslaget mellan folkhögskolorna och studieförbunden. På detta sätt ställer man delarna av folkbildningen mot varandra och slår in en kil i det traditionella systemet av självförvaltning, likt idrottsrörelsens, samtidigt som man rundar den folkbildningsutredning som förra regeringen tillsatte.
Vi återför de 250 miljoner (14:3, 14:4) som regeringen dragit in för studieförbunden 2024, tillför 400 mnkr i permanent förstärkning till folkbildningen samt inväntar folkbildningsutredningens förslag innan eventuella förändringar görs av modellen för anslagsfördelning.
I regeringens budget drar man ner stödet till bland annat Operan, Dramaten och Riksteatern som en generell besparing i statsförvaltningen. Vi avvisar den generella besparingen som regeringen gör och satsar 60 miljoner för PLO för 2024. Därutöver skjuter vi till 3,6 miljoner för kostnadsökningar och flytt samt 3,4 miljoner till Dramaten för underhåll/avskrivningar fastighet.
Vi skjuter till 5 miljoner till Statens historiska museum, 3 miljoner till Naturhistoriska och 2 miljoner för bevarandeinsatser av kulturarvet. Därutöver satsar vi 55 miljoner på Nationalmuseum, samt 25 miljoner för att möta ökade kostnader för avskrivningar, lokalanpassningar och hyra hos övriga museer. Vi vill se ett Nationalmuseum som inte behöver hålla stängt två dagar i veckan för att ansvariga politiker inte ger dem de förutsättningar som anstår ett nationalmuseum.
Beredskapsarbetet för kulturarvet i händelse av kris och krig behöver stärkas. Vi går vidare med återstartsutredningens förslag om en storskalig digitalisering, dock med några års längre genomförandetid – en satsning på 80 miljoner (7:1 och 8:2). Vi avsätter även ytterligare medel för vård och upprustning av fysiska kulturarvsmiljöer där ideella kulturarvsföreningar ges utökad möjlighet att bidra. Vi avsätter 25 miljoner till stärkt beredskap där RAÄ ges ett uppdrag att fungera samordnande och avsätter medel för praktiskt arbete inom kulturarvsinstitutionerna och museerna.
Lokalfrågan tar allt större plats i diskussionerna och här behöver politik, näringsliv och kulturaktörer komma samman för att diskutera möjliga lösningar. För att visionen om kultur för alla ska bli verklighet, behöver arrangörer ha långsiktiga förutsättningar för att kunna arrangera i hela landet. Det är inte rimligt att den fria kulturen och livekulturen trycks allt längre bort från städernas centrum, eller inte har några spelplatser alls i mindre orter. Ett steg vi gärna ser är en utredning för att stärka livemusikens och den fria kulturens förutsättningar. Vi genomför en satsning på 100 miljoner kronor för att stödja de statliga scenkonst- och museibyggnaderna för ökade kostnader kopplade till hyror och lokaler (8:1 och 8:2).
Kulturskapares ekonomiska och sociala villkor behöver förbättras och upphovsrätten moderniseras. Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som en trygg arbetsmarknad. Det offentliga ska arbeta för trygga anställningar och goda arbetsvillkor inom kultursektorn i stort.
Således är det viktigt att utredningarna om trygghetssystemen – a-kassan, socialförsäkringen och SGI – landar rätt, och det är en prioriterad fråga för Miljöpartiet. Utöver detta vill vi stärka och utvidga systemet med konstnärsalliansen, och avsätta 30 miljoner permanent till Konstnärsallianserna för att förstärka stipendierna till konstnärer då Tidöpartierna sänker summan från 2023 till 2024 (5.2).
Filmområdet går nu igenom stora förändringar. Vi införde produktionsincitament för film förra mandatperioden, behovet överstiger tillgängliga medel och därför förstärker vi reformen för att hela den audiovisuella sektorn ska utvecklas och stärkas. Vi vill permanenta det tillfälliga återhämtningsstödet för film, stärka biografsektorn och tillsätta en filmpolitisk utredning. Vi genomför en permanent satsning på 55 miljoner kronor (10:1).
Barns kultur ska särskilt värnas. Vi vill satsa på barns kultur i skolan med bemannade skolbibliotek och estetiska ämnen i alla gymnasieprogram. De statliga stöden för kulturskolan och folkbiblioteken har varit ytterst värdefulla för att nya metoder har kunnat prövas och satsningar har kommit till för att fler barn, unga och vuxna ska kunna ta del av verksamheten. Vi satsar 100 miljoner på kulturskolan permanent, och vill att utformningen av villkoren för dessa stöd ses över för ökad långsiktighet (1:2).
Skapande skola har varit en bra satsning men kommer tyvärr enbart 50 % av Sveriges elever till del. Vi vill därför förstärka anslaget med 25 miljoner samt tillsätta en skolkulturutredning för att kunna utforma stödet jämlikt (1:2).
Sverige behöver en utvecklad litteraturpolitik. En utredning är ett första steg. Vi vill även ta vidare det framgångsrika arbete som gjorts efter Läsdelegationens förslag. Bemannade skolbibliotek, ett långsiktigt förstärkt läsfrämjandearbete inklusive satsning på Läsfrämjandeinstitutets modell och mer läsning i skolan. Vi behöver inte symboliska åtgärder utan reformer som gör skillnad. Vi satsar 30 miljoner årligen i tre år för ett läsfrämjandelyft där vi även ger Läsrörelsen långsiktiga förutsättningar (1:2).
Föreningslivet är en bärande samhällskraft. Vi vill förenkla för ideella organisationer så att det blir lätt för människor att ge av sin fritid till det gemensamma. Stöd och villkor för det demokratiska föreningslivet ska vara långsiktiga och tydliga. Vi vill genomföra ett civilsamhälleslyft med 1 miljard i en permanent satsning på föreningslivet och civilsamhället. Syftet med denna satsning är att underlätta långsiktig planering och verksamhet, stötta föreningslivets infrastruktur, underlätta för landets alla eldsjälar, nå ut med kulturarrangemang och föreningsverksamhet i hela landet samt möjliggöra insatser som främjar integration, hälsa samt barn och ungas fritid. Detta innebär bland annat att stödet till barn- och ungdomsorganisationer höjs och permanentas och att stödet till idrottsrörelsen höjs ytterligare.
Idrotten stärker folkhälsan och ger människor ett socialt sammanhang. Det är särskilt viktigt att barn och unga har rättvisa möjligheter att utöva idrott. Vi vill stärka insatserna för att alla barn och unga tidigt i livet ska få möjlighet till rörelse och idrott som ett naturligt inslag i uppväxten, i skolan och på fritiden. Ett brett utbud av fritidsaktiviteter är viktigt för att ta vara på alla barns intressen, stärka folkhälsan i alla åldrar och arbeta förebyggande mot segregation och utanförskap.
Alla ska kunna delta på sina villkor oavsett bakgrund och funktionsvariation. Stödet till parasporten behöver stärkas med 30 miljoner. Dessutom vill vi möjliggöra en satsning på elitidrottares förutsättningar med en satsning på 100 miljoner särskilt inom de mindre idrotterna, samt utvidgning av idrott i utsatta områden samtidigt som idrottens återhämtning i hela landet fullföljs.
Under pandemin blev värdet av närheten till naturen tydlig. Många sökte sig ut i naturen, ofta i närområdet. Samtidigt är naturklyftorna stora mellan de som har föräldrar som har friluftsvana samt de med starkare socioekonomiska förutsättningar. Friluftslivets förutsättningar behöver säkras och utvecklas så att fler får möjlighet till ett aktivt friluftsliv. Vi satsar 100 miljoner till friluftslivet och vill att det undantag i socialavgiftslagen för ledarersättningar som gäller för medlemmar i Riksidrottsförbundet även ska gälla för frilufts- och ungdomsorganisationer.
Det behövs platser för rörelse, idrott, friluftsliv och övriga föreningslivet – i städer, i mindre orter och på lands- och glesbygder. Vi vill inrätta en särskild fond för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av anläggningar. Stöden ska utformas jämställt och det offentliga ska vara en förebild i jämställd sponsring och stöd till elitsatsningar.
Frågan har blivit allt mer akut och ett beslut kan inte skjutas fram ytterligare. Miljöpartiet bedömer att den föreslagna lösningen, NOIO, svarar mot de flesta av de aktuella behoven. Operan kan få en modern byggnad för sin verksamhet med god arbetsmiljö för de anställda, samtidigt som de kulturvärden som finns i den befintliga byggnaden bevaras. Vi bedömer det vara den mest kostnadseffektiva lösningen. Vi förordar att nödvändiga steg tas så att Statens fastighetsverk kan påbörja renovering och ombyggnad av Kungliga Operan snarast.
Amanda Lind (MP) |
|
Jan Riise (MP) |
Camilla Hansén (MP) |
Annika Hirvonen (MP) |
Ulrika Westerlund (MP) |
Rasmus Ling (MP) |
|