Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser, genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Vi behöver fortsätta förbättra den statliga närvaron i hela landet. Vi ska ta krafttag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra välfärdssystem samt se till att våra gemensamma skattepengar används på ett sätt som främjar miljömässig och social hållbarhet.
Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som var avsikten när den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet. Arbetet måste fortsätta, och de omlokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med omlokaliseringar av statliga jobb och etableringen av nya servicekontor ska fortsätta.
Statens servicekontor är viktiga för att öka tillgängligheten till statlig service och förenkla kontakten med statliga myndigheter i hela landet. Regeringens förslag om generell besparing i statsförvaltningen innebär en nedskärning på Statens servicecenter med 9,5 miljoner kronor. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Vi är i en lågkonjunktur och det finns tecken på avmattning på arbetsmarknaden. Därtill är många hushåll hårt pressade av de stigande priserna på mat samt högre hyror och räntor. I det här läget är det centralt att ge människor möjlighet till stöd från statliga myndigheter så som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Statens servicecenter bör undantas från den generella besparingen i statsförvaltningen. Vi avvisar därmed regeringens nedskärning på anslag 1:15 Statens servicecenter med 9,5 miljoner kronor.
Sammanslagning av statliga myndigheter bör föregås av en noga analys. Det kan finnas ekonomiska skäl att överväga myndighetssammanslagningar, men det måste säkerställas att en sammanslagning inte får negativa konsekvenser för myndigheternas verksamhet och möjlighet att utföra sitt uppdrag.
Vi är därför kritiska till att regeringen har föreslagit en sammanslagning av Statskontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV) utan att först utreda frågan. Statskontoret och ESV har idag två skilda uppdrag som fyller olika syften. Medan ESV utvecklar den ekonomiska styrningen för statliga myndigheter har Statskontoret i uppgift att granska statlig verksamhet. Det är inte självklart att en sammanslagning förbättrar förutsättningarna för de båda myndigheterna att utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt. Det kan tvärtom vara så att en sammanslagning skulle påverka verksamheterna negativt. Innan ett beslut tas om sammanslagning bör frågan utredas och den positiva effekten av eventuell kostnadsbesparing vägas mot negativa konsekvenser för verksamheterna.
Vi ser en eskalering när det gäller våldet och de kriminella gängens framfart. Kriminalitet får aldrig löna sig och inte en krona av våra skattepengar ska gå till de kriminella. Vi behöver växla upp arbetet på en rad områden. Vi behöver intensifiera arbetet mot bedrägerier och penningtvätt, som idag är en nyckel för gängens finansiering. Vi vill se en offensiv mot arbetslivskriminalitet, som göder den organiserade brottsligheten och där människor utnyttjas och far illa. Brott mot välfärden ska bekämpas, därför vill vi att informationsutbytet mellan myndigheter underlättas så att staten kan bekämpa de som fuskar med full kraft. Den nya Utbetalningsmyndigheten som ska starta sin verksamhet år 2024 kommer att spela en viktig roll för att förebygga, upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
Varje år upphandlar staten för ungefär 800 miljarder kronor; det är en betydande del av samhällets totala ekonomi. Politiken har ett särskilt ansvar för att säkerställa att verksamhet som finansieras av skattemedel aktivt bidrar till att uppnå samhällspolitiska mål såsom respekt för arbetstagares rättigheter, klimat- och miljöhänsyn, innovation och social inkludering.
Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Statskontoret |
109 732 |
±0 |
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
164 511 |
±0 |
|
1:3 |
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter |
25 350 |
±0 |
|
1:4 |
Arbetsgivarpolitiska frågor |
2 443 |
±0 |
|
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
16 712 000 |
±0 |
|
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
11 704 |
±0 |
|
1:7 |
Konjunkturinstitutet |
78 007 |
±0 |
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
210 120 |
±0 |
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
624 174 |
±0 |
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
365 000 |
±0 |
|
1:11 |
Finansinspektionen |
808 217 |
±0 |
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
378 441 |
±0 |
|
1:13 |
Bokföringsnämnden |
14 306 |
±0 |
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
110 452 |
±0 |
|
1:15 |
Statens servicecenter |
945 404 |
9 554 |
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
59 353 |
±0 |
|
1:17 |
Upphandlingsmyndigheten |
99 917 |
±0 |
|
1:18 |
Utbetalningsmyndigheten |
161 927 |
±0 |
|
Summa |
20 881 058 |
9 554 |
|
|
Mikael Damberg (S) |
|
|
Gunilla Carlsson (S) |
Björn Wiechel (S) |
|
Ingela Nylund Watz (S) |
Adnan Dibrani (S) |
|
Eva Lindh (S) |
Joakim Sandell (S) |