Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa skottpengar på skarv och tillkännager detta för regeringen.
Skarvbestånden behöver minska kraftigt. Skarven, som i Sverige utgör en ansenligt stor population med många häckande par, påverkar fiskbestånden negativt, skapar sanitär olägenhet för friluftslivet och reducerar skog och natur där fåglarna häckar.
Det är viktigt med åtgärder mot allvarlig skada på fiske, fiskeredskap och växtlighet. Skarvens hot mot fiskbestånd som är rödlistade eller extra betydelsefulla för ekosystemet måste hållas efter. Skarvkolonier som bildas ska reduceras inom och i närheten av fredningsområden för fisk samt i närheten av bostadshus. Att kolonierna lever på platser där de orsakar minst skada och olägenhet skulle minska konflikterna.
Viktigt är också fleråriga tillstånd för skyddsjakt och användandet av andra jakt- och skrämselmetoder som komplement till den jakt med skjutvapen som bedrivs. Effektiva metoder har visat sig vara oljering och prickning av ägg.
Men det är inte tillräckligt. För att ytterligare reducera skarvens härjningar måste incitament skapas för att nå upp till de kvoter som delas ut vid skyddsjakter.
I november 2021 uttryckte forskare vid SLU och fiskarnas branschorganisationer krav om att införa skottpengar på skarv. I ett öppet brev till generaldirektörerna för Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten framförde Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) krav på skottpengar på skarv och föreslog i brevet 1 000 kronor per skjuten skarv.
Med ovanstående i beaktande bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att ta krafttag mot skarvens utbredning för att rädda fiskbestånden och den viktiga näringsgren som fisket innebär i många kustsamhällen.
|
Runar Filper (SD) |
|