Motion till riksdagen
2023/24:2351
av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Anslagsfördelning

Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

49 575 487

2 423 000

1:2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

50 131 000

4 800 000

1:3

Merkostnadsersättning och handikappersättning

1 414 000

±0

1:4

Arbetsskadeersättningar m.m.

2 375 000

231 000

1:5

Ersättning inom det statliga personskadeskyddet

36 289

±0

1:6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

1 416 700

±0

1:7

Ersättning för höga sjuklönekostnader

2 308 180

±0

2:1

Försäkringskassan

9 576 282

846 000

2:2

Inspektionen för socialförsäkringen

74 270

±0

99:2

Ersättning för sjuklön, inkl. arbetsgivaravgifter

±0

9 800 000

Summa

116 907 208

18 100 000

 

Anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.

Vänsterpartiet föreslår att anslaget ökas med 1,1 miljarder kronor till följd av vårt förslag att höja taket i sjukpenningen och avskaffa sjukpenning på fortsättningsnivå.

Till följd av vårt förslag om att höja och indexera sjukpenningen för arbetssökande föreslår vi en höjning av anslaget med ytterligare 200 miljoner kronor 2024.[1]

Anslaget föreslås ökas med ytterligare 1 210 miljoner kronor till följd av förslaget om att införa en ny beräkningsgrund för sjukpenningsgrundande inkomst.[2] Förslagen beskrivs närmare i motionen En fungerande sjukförsäkring (2023/24:2339).

Vänsterpartiet vill också genomföra förslagen i SOU 2023:53 En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring, vilket medför minskade utgifter på anslaget motsvarande 87 miljoner kronor 2024.

Anslaget föreslås ökas med sammantaget 2 423 miljoner kronor för 2024 till följd av Vänsterpartiets förslag.

Anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

Vänsterpartiet föreslår att anslaget tillskjuts 3,9 miljarder kronor 2023 till följd av vårt

förslag om att höja ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen.[3]

Vi föreslår också att 900 miljoner kronor tillförs anslaget till följd av de ökade kostnader för sjuk- och aktivitetsersättning som skulle tillkomma om man ändrar arbets­marknadsbegreppet till att motsvara det som används för sjukpenningen.[4]

Sammantaget förslår Vänsterpartiet att anslaget ökas med 4,8 miljarder kronor för 2024. Förslagen beskrivs närmare i motionen En fungerande sjukförsäkring (2023/24:2339).

Anslag 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.

Anslaget föreslås öka med sammantaget 231 miljoner kronor för 2024. Detta beror på att vi vill gå vidare med de förslag som föreslås i slutbetänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53) och som beräknas leda till att fler beviljas livränta.

Anslag 2:1 Försäkringskassan

Försäkringskassan har ett ansträngt ekonomiskt läge, vilket påverkar såväl tillgänglighet som beslutstider. För att handläggningstiderna inte ska öka och människor inte ska behöva vänta orimligt länge på beslut föreslår vi att anslaget till Försäkringskassan ökar med 646 miljoner kronor för 2024.[5]

Vänsterpartiet vill införa en ny beräkningsgrund för sjukpenningsgrundande inkomst, vilket kräver ökade resurser till Försäkringskassan. Vi avsätter därför 200 miljoner kronor under anslaget 2024.[6] Sammantaget ökar vi anslaget med 846 miljoner kronor 2024.

Nytt anslag: Ersättning för sjuklön, inkl. arbetsgivaravgifter

Vänsterpartiet anser att karensavdraget bör avskaffas och att staten ska stå för kostnaden. Därför föreslår vi ett nytt anslag på 9,8 miljarder kronor.[7] Förslaget beskrivs närmare i Vänsterpartiets budgetmotion för 2024 (2023/24:2385)

Vänsterpartiet avvisar regeringens generella besparingar

Regeringen genomför en generell besparing i statsförvaltningen på 1 procent, utöver den årliga besparing som redan finns. Det gör man helt utan plan och utan hänsyn till myndigheternas särskilda behov och förutsättningar. Att statsförvaltningen är effektiv är en förutsättning för medborgarnas förtroende. Men den generella effektivisering som regeringen nu försöker sig på               kommer att få konsekvenser för kärnverksamheten. Sämre förutsättningar för de statsanställda att utföra sitt uppdrag innebär i sin tur att servicen till medborgarna kommer att bli lidande. Vänsterpartiet avvisar denna generella besparing. Vi har valt att göra det samlat genom ett nytt anslag under utgiftsområde 2.

 

 

Nooshi Dadgostar (V)

 

Andrea Andersson Tay (V)

Samuel Gonzalez Westling (V)

Tony Haddou (V)

Isabell Mixter (V)

Vasiliki Tsouplaki (V)

Ida Gabrielsson (V)

 


[1] RUT 2023:812.

[2] RUT 2023:1176.

[3] RUT 2023:812.

[4] En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69).

[5] Försäkringskassans budgetunderlag 2024-2026

[6] RUT 2023:1176

[7] RUT 2022:575