Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att slopa förmånsbeskattningen av kostförmån till medarbetare och tillkännager detta för regeringen.
Restaurangnäringen har haft några extra tuffa år på grund av pandemin och många har haft svårt att återhämta sig. Dessutom har kostnadsläget ökat på både el och varor till restaurangen. De högre priserna gör också att kundunderlaget kan vika och minska antalet restaurangbesökare. Det är många faktorer som har bidragit till att över 500 restauranger och hotellverksamheter har gått i konkurs bara under 2023.
Det blir ofta den mindre restaurangen kanske i landsbygdskommunerna som snabbast tappar sitt kundunderlag då den ekonomiska situationen gör att många avstår sitt restaurangbesök av ekonomiska skäl. Höga el- och drivmedelskostnader gör att kanske några färre tar sin bil till den lokala restaurangen utan man väljer att äta hemma istället.
När restauranger tvingas lägga ner eller går i konkurs är det även ett arbetsmarknadsproblem. Det är nämligen ofta på restaurangen eller inom besöksnäringen som landets unga, nyanlända eller arbetslösa kan få sitt första jobb.
Det finns olika vägar att gå, man kan skattesubventionera luncher med lunchkuponger och som ett måltidsstöd. Andra sätt kan vara att arbetsgivaren har rätt att subventionera de anställdas luncher, något som praktiseras på lite olika sätt i många länder i EU som t.ex. Belgien, Bulgarien, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Luxemburg, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
Den här möjligheten bör även undersökas i Sverige, det skulle ge en bättre kundbas till landets restauranger och då även indirekt fler nya jobb i restaurangbranschen.
|
Sten Bergheden (M) |
|