Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att återkomma med förslag om att ändra spärrnivån för val till kommunfullmäktige och tillkännager detta för regeringen.
Efter kommunallagens senaste justering 2017, med ikraftträdande den 1 januari 2018, infördes en spärrnivå (tröskel) gällande den totala andelen röster som ett parti måste uppnå för att ta plats i kommunfullmäktige. Sedan tidigare finns en nivå om fyra procent till riksdagen, respektive tre procent till regionfullmäktige. Sedan förändringen av kommunallagen finns nu istället två spärrnivåer vid val till kommunfullmäktige, beroende på antalet valkretsar i kommunen. Om en kommun endast har en valkrets är spärren två procent. Vid två eller fler valkretsar är spärren istället tre procent. I mindre fullmäktige, med få mandat, kan den naturliga spärren även bli högre. Det är dock inte rimligt att använda två olika spärrnivåer vid val till kommunfullmäktige, utan gränsen för att nå representation bör ligga på samma nivå som vid val till regionfullmäktige. Det innebär att även kommunfullmäktige alltid bör ha en gräns på tre procent. Detta kommer skapa bättre förståelse och klarhet i hur systemet med spärrar till de olika instanserna fungerar. Det tar även bort eventuella incitamentet att använda sig av färre valkretsar för att kunna påverka spärrnivån.
|
Mattias Eriksson Falk (SD) |
Roger Hedlund (SD) |