Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över jobbskatteavdragets utformning så att det inte ger incitament att höja kommunalskatten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Läget i världsekonomin såväl som i svensk ekonomi är besvärligt. Konjunkturen bromsar in, varslen ökar och såväl hushåll som företag och offentlig sektor pressas hårt av den höga inflationen. En inflation som nu dock är på väg ner, mycket tack vare regeringens ansvarsfulla och inflationsbekämpande politik.
I rådande ekonomiska läge är det viktigt att offentlig sektor ser över sina verksamheter och kostnader. Detta för att säkra finansieringen av och kvalitén i de mest centrala uppgifterna för offentlig sektor såsom vård, skola och omsorg. Det finns dock en uppenbar risk att exempelvis många kommuner och regioner inte gör sin hemläxa utan istället höjer skatten, något som kortsiktigt kanske löser kommunens eller regionens problem men som samtidigt ytterligare sätter press på hushållen och har en starkt negativ effekt på samhällsekonomin. Höjd kommunalskatt höjer Sveriges redan höga marginalskatter, gör det mindre lönsamt att arbeta och har därmed en starkt negativ effekt på sysselsättningen.
I ett läge där risken för höjda kommunalskatter är påtaglig är det mycket bekymmersamt att kommunala skattehöjningar faktiskt subventioneras av staten. Detta på grund av kommunernas undantag från moms, det kommunala utjämningssystemet samt jobbskatteavdraget. Nu är det därför angeläget att se över och förändra incitamentsstrukturen i syfte att hålla nere det kommunala skattetrycket. En parlamentarisk utredning håller just nu på att se över utjämningssystemet för kommuner och regioner. Hur detta system kan förändras så att det inte subventionerar höga kommunalskatter och ger incitament till ytterligare kommunala skattehöjningar bör vara en viktig fråga för utredningen.
Regeringen bör å sin sida se över hur rådande problem med att jobbskattesystemet subventionerar höjda kommunalskatter kan lösas. Jobbskatteavdraget är idag utformat så att ju högre kommunalskatten är, desto större blir jobbskatteavdraget. Idag kan jobbskatteavdraget variera med över 500 kr per månad mellan hög- och lågskattekommuner. Det är viktigt att jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att arbeta, oavsett i vilken kommun i landet man som löntagare är skattepliktig, men också att avdraget inte subventionerar höga kommunalskatter och ger incitament till ytterligare höjningar. Därför bör regeringen överväga att se över jobbskatteavdragets utformning. En sådan översyn bör också inbegripa att se över om andra verktyg, såsom förändrade eller villkorade statsbidrag, kan användas för att motverka att jobbskatteavdraget ger incitament att höja kommunalskatterna.
|
Johan Hultberg (M) |
|