Astma, pollen, allergi och KOL är tillstånd som drabbar många i Sverige. Genom hälsofrämjande arbete kan man i flera fall förebygga tillstånden, men faktum är att människor kommer drabbas oavsett. För detta behövs en stark och kvalitativ vårdkedja som är jämlik i hela landet.
För att vården ska vara jämlik krävs nationella krafttag om svensk hälso- och sjukvård som helhet, vilket är ett arbete som påbörjats under den första mandatperioden med den nya högerregeringen där Tidöavtalet gemensamt förhandlats fram mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Detta är ett viktigt första steg i ett nationellt omtag, och därför ser Sverigedemokraterna positivt på nationella riktlinjer, rekommendationer, strategier och uppföljningar inte minst kring astma, pollen, allergier och KOL.
Svensk sjukvård ligger i framkant på många områden, men inom astma och KOL är vården eftersatt. Bara i Sverige dör cirka 2 700 personer i KOL varje år och rapporter visar att det inte satsats tillräckligt på patientgruppen, trots att KOL enligt Världshälsoorganisationen WHO är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen.
Att vården inte är jämlik i hela landet är något den nya regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna arbetar aktivt med. Oavsett var i landet du bor ska patientsäker och kvalitativ vård ges och inom Tidöavtalet ryms flera viktiga reformer för att säkerställa en jämlik vård i alla regioner.
De nationella riktlinjerna är viktiga för kunskap och för att nå en ökad jämlikhet. Dock ser vi behov av att stärka preventionsinsatserna. Ett främjande hälsoförebyggande arbete är viktigt, eftersom tidiga insatser visat sig ha god effekt i preventionsarbetet, och därför bör regeringen se över hur kontinuerlig uppföljning av vård och behandling av astma- och KOL-patienter kan ske i syfte att ta till sig av goda exempel och metoder så att vården i ett tidigare skede kan lindra.
Det är av stor vikt att prioritera en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige som drabbar allt fler. Var tredje svensk är allergiker och många av de som drabbas gör det i unga år, redan som barn. Att belysa och prioritera allergivården i landet skulle vara en viktig insats för folkhälsan och välfärden i stort. Trots att så många människor regelbundet behöver söka vård för sina symtom upplevs kunskapen i vården om astma- och allergidiagnoser som låg.
Sverigedemokraterna anser att det finns flera behov varav ett kunskapscentrum skulle bli den kraftsamling och motor som behövs för att få till en bättre situation utifrån identifierade behov för de drabbade och deras anhöriga. Inom kunskapscentrumet menar vi att det skulle ges uppdrag att öka kunskapen om allergier och astma men också att ta fram nationella riktlinjer och att implementera ett kvalitetsregister med uppföljning av allergivården. Det skulle inte minst vara en tillgång för de som arbetar med framförallt matallergier inom områden som livsmedelsproduktion, forskning, sjukvård och omsorg, skola, förskola och elevhälsa samt restauranger och besöksnäring.
Ett kunskapscentrum skulle öka kunskapen och främja en mer jämlik vård i landet. I Finland har man infört ett nationellt allergiprogram och där har man också lyckats vända trenden. Sverige bör ta efter Finland i denna fråga och ta lärdom av det arbete som Finland gör och har gjort i såväl det preventiva som det proaktiva arbetet.
Riksdagen skickade under våren -21 ett tillkännagivande till den förgående regeringen om att samordna det förebyggande arbetet inom allergiområdet samt verka för att vården blir mer jämlik. Den föregående regeringen lämnade i sin tur uppdrag till Socialstyrelsen och Livsmedelsverket som beräknas presenteras i september 2023. Den nya regeringen bör skyndsamt ta i beaktande det som presenteras och verka för att Sverige får nationella riktlinjer och samordning för att färre ska drabbas och att fler, trots allergier, ska kunna leva ett gott liv.
|
Carina Ståhl Herrstedt (SD) |
|
|
Carita Boulwén (SD) |
Angelica Lundberg (SD) |
|
Mona Olin (SD) |
Leonid Yurkovskiy (SD) |
|
Linda Lindberg (SD) |
|