Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta både konsumentperspektivet och risken för penningtvätt och brottslighet gällande frågan om tillgång till bankkonton för privatpersoner och organisationer och tillkännager detta för regeringen.
Banker innehar en unik och väsentlig roll i samhället och opererar under statens tillsyn. Trots detta, finns det fall där banker nekar konto till lagligt boende individer och lagligt registrerade organisationer i Sverige, vilket närmar sig gränsen för diskriminering. Utan tillgång till bankkonto stöter både privatpersoner och organisationer på avsevärda hinder för att verka och fungera i det svenska samhället.
En sådan praxis underminerar principerna om jämlikhet och rättvisa, och utgör ett betydande hinder för integrationen av individer samt för organisationernas möjlighet att bidra till samhället.
Idag får ett kreditinstitut endast neka en konsument som är lagligen bosatt inom EES att öppna betalkonto om det skulle strida mot penningtvättslagen eller om det finns andra särskilda skäl såsom misstanke om att kontot skulle användas för olagliga ändamål. Det är viktigt att kreditinstitut fortsatt kan neka konsumenter att öppna betalkonto vid misstanke om till exempel penningtvätt. Men en sådan rätt får inte missbrukas eller användas godtyckligt.
Betalningsutredningen, SOU 2023:16, har analyserat frågan och föreslår att kreditinstitut i större utsträckning än i nuläget bör erbjuda betalkonto med ett mer begränsat tjänsteutbud, så kallade lågriskkonton. Dock föreslås ingen ny lagstiftning. Det är rimligt att invänta remissvar innan ytterligare initiativ tas i frågan. Regeringen bör beakta både konsumentperspektivet och risken för penningtvätt och brottslighet i arbetet med den här frågan. Det är vår demokratiska skyldighet att motverka diskriminering och verka för ett inkluderande och rättvist samhälle.
|
Dzenan Cisija (S) |
|