Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett förtydligande av skattelagstiftningen för styrelseledamöter i aktiebolag som fakturerar sitt styrelsearvode, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Styrelsearvode som utbetalas av ett svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person ska beskattas som inkomst av tjänst. Frågan har tidigare varit väldigt omdiskuterad och var uppe i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) under 2019. Domen fastställde då att styrelsearvoden i normalfallet även fortsättningsvis beskattas som inkomst av tjänst.
Det är obegripligt att en individ som driver ett bolag där man har det som sin affärsidé att vara ledamot av olika styrelser, inte får fakturera bolaget för detta.
Som styrelseledamot så är man inte anställd av bolaget och kan inte åtnjuta någon av de förmåner som en anställd har. I vissa fall krävs det av andra aktieägare att man är oberoende gentemot bolaget. Eftersom utbetalningen är en lön som beskattas som tjänst så måste det ses som en form av anställningsförhållande. Vilket inte längre är ett oberoende.
Om uppdrag som styrelseledamot är det enda som en privatperson jobbar med, men som alltså inte kan vara en grund för att driva företag, så måste alla de verktyg (telefon, dator m m) som styrelseledamoten behöver för att göra sitt jobb, betalas som privatperson.
För den som är styrelseledamot i ett nystartat bolag så är det också möjligt att investera sitt arvode i aktier utan att det ska beskattas i onödan om det går att fakturera bolaget. Om arvode i kontanter kan kvittas mot aktier i en emission så är det väldigt fördelaktigt för det växande bolaget och skapar en långsiktig lojalitet med styrelsen.
|
Elisabeth Thand Ringqvist (C) |
|