Sedan de obligatoriska friluftsdagarna togs bort har många skolor misslyckats med sitt friluftsuppdrag. Skolinspektionens granskningar visar att bara hälften av landets skolelever får den friluftsundervisning de har rätt till. Riksdagens uppföljning av delar av den svenska friluftslivspolitiken (2021/22:RFR9) visar att det är målet om Ett rikt friluftsliv i skolan som utvecklas sämst.
Stillasittandet och den psykiska ohälsan har ökat, oroande nog också bland barn och unga, som nu tillbringar 70 procent av sin vakna tid stillasittande.
Att vara ute i naturen kan medföra en rad positiva effekter för hälsan, exempelvis minskad stress, stärkt kognitiv förmåga och förbättrad psykisk hälsa,
Lyckas samhället vända utvecklingen av målet om Ett rikt friluftsliv i skolan skulle både elevers hälsa och deras förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen på ett effektivt sätt förbättras.
Bara en femtedel av skoleleverna är fysiskt aktiva enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation om minst en timme dagligen. Bland flickor i elvaårsåldern är det bara 14 procent. Den andelen behöver öka.
Anne-Li Sjölund (C) |
|