Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att Spelinspektionen får ett utökat mandat att fungera som en samordnande part för att stärka och utöka dialogen med aktörerna på spelmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Svensk spelpolitik har genomgått betydande förändringar under de senaste åren. Den 1 januari 2019 trädde en ny spellag i kraft i Sverige, vilket innebar en omreglering av den svenska spelmarknaden. Den nya lagen innebär att den som erbjuder ett spel i Sverige om pengar måste ha licens. Syftet med den nya spellagen är att skapa en mer hållbar och säker spelmarknad som skyddar konsumenterna, samtidigt som den ger staten bättre möjligheter att övervaka och kontrollera spelindustrin.
För att uppnå en sund och hållbar spelmarknad krävs en stadigvarande dialog, kunskapsutbyte och samverkan mellan berörda aktörer. Idag finns inget naturligt forum för en sådan dialog. Dialog är en förutsättning för ändamålsenlig självreglering.
Branschorganisationerna kan ta ett visst ansvar i att ombesörja detta, men antalet aktörer är stort och sträcker sig långt bortanför branschen. För att garantera objektivitet och kontinuitet bör ansvaret för en mer ordnad aktörsdialog ytterst falla på tillsynsmyndigheten, Spelinspektionen.
I tillägg kan nämnas att myndigheten kritiserats i Statskontorets utvärdering av omregleringen för att brista avseende dialog med marknadsaktörerna. Jämförelse kan göras med exempelvis PTS, som sedan omregleringen av telekommarknaden på 90-talet etablerat en robust och omfattande dialogverksamhet, vilket gagnat ändamålsuppfyllelsen av svensk telekommarknadsreglering.
En nytta för myndigheten själv är att tillsynsarbetet kan effektiviseras om deras kunskap om marknaden ökar – mer kunskap leder till ökad träffsäkerhet och bättre riktade beslut. Det finns ett ömsesidigt intresse hos tillsynsmyndighet och branschen att ha en välfungerande reglerad marknad och där är kunskaps- och informationsutbyte centralt.
|
Alexandra Völker (S) |
|