Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ambitionen att Ängelholm-Helsingborgs flygplats ska ingå i det nationella basutbudet och utgöra en beredskapsflygplats och tillkännager detta för regeringen.
Utredningen Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet har på ett omfattande sätt kartlagt och analyserat förutsättningarna ur ett nationellt perspektiv för svenska regionala flygplatser.
För en väl fungerande infrastruktur i hela Sverige utgör regionala flygplatser en avgörande roll. Flyget har stor betydelse för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft och spelar en viktig roll genom att tillgodose människors och näringslivets behov av långväga resor och transporter, såväl inrikes som utrikes. Offentligt ägd infrastruktur, oavsett om det handlar om kommun, region eller stat, eller dessa gemensamt, är av stor vikt för att långsiktigt säkerställa att hela Sverige garanteras goda transportförbindelser.
En av de flygplatser som i utredningen pekas ut för framtida statligt ansvar är Ängelholm-Helsingborgs flygplats. Hösten 2020 togs verksamheten över och ägs och drivs i ett gemensamt bolag för sju närliggande kommuner i nordvästra Skåne – Helsingborg, Ängelholm, Klippan, Höganäs, Båstad, Bjuv och Perstorp – vilka ingår som ägare i bolaget tillsammans med Region Skåne. Kommunerna gick tillsammans med Region Skåne in som ägare av driften av flygplatsen efter att tidigare privata ägaren Peab drog sig ur. Såväl SAS som BRA Flyg trafikerar dagligen flygplatsen med reguljärflyg, tur och retur Arlanda Stockholm och Bromma Stockholm.
Det finns en stark tradition av flygplatsverksamhet i Ängelholm. Flygplatsen invigdes 1960 då dåvarande Linjeflyg genomförde första flygningen tur och retur Bromma. Flygplatsen ägdes av Luftfartsverket fram till mars 2011 då Peab tog över som privat ägare.
I sammanhanget kan också nämnas det samarbete som sker med flygverksamheten i Ljungbyhed (Klippans kommun) där såväl trafikflygarutbildning som flygteknisk utbildning bedrivs. Trafikflygarutbildningen ingår i Lunds tekniska högskola och samarbetar med flygbolag som därigenom rekryterar utbildad personal. Utbildningen är mycket eftertraktad och välrenommerad och har koppling till utbildning och teknisk utveckling i samarbete med flygvapnet.
Flyget är en del av transportsystemet, vilket innebär att flyget måste utvecklas i samverkan med övriga trafikslag för att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem.
Samtidigt som det finns ett ökande behov av tillgänglighet, nationellt såväl som internationellt, måste också utmaningarna adresseras. Det kommer t.ex. att krävas ytterligare åtgärder för att minska flygets miljö- och klimatpåverkan. Flyget och flygplatserna är också viktiga ur ett beredskapsperspektiv. Enligt Trafikverkets instruktion ska verket genom överenskommelser med flygplatshållare säkerställa att det finns ett nationellt nät av flygplatser som upprätthåller en grundläggande beredskap för att samhällsviktiga transporter ska kunna utföras.
I nämnda utredning framhålls att regeringen på sikt bör överväga ett statligt övertagande av flygplatsen. Det har tolkats som att det bör ske inom två år. Nyligen fördubblades borgensåtagandet av ägarkommunerna och det torde vara ett faktum att det efter hand kommer bli svårt för kommunerna att motivera fortsatt ägarskap då resurser i huvudsak behöver användas inom välfärden vård, skola och omsorg. Nuvarande bolag bedöms klara investeringar som krävs inom en tvåårsperiod. Det torde vara angeläget att från statens sida ange inriktning för om man avser att ta över verksamheten långsiktigt.
Utifrån ett nationellt perspektiv är regionen till folkmängd, konkurrenskraft och beredskap av den digniteten att det torde vara av långsiktigt strategisk betydelse med fortsatt reguljär flygtrafik.
|
Per-Arne Håkansson (S) |
Niklas Karlsson (S) |