Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att bedriva en mer jämlik och stärkt klimakterievård och tillkännager detta för regeringen.
Sveriges klimakterievård är varken jämlik, tillgänglig eller tillräcklig. Kartläggningar visar att den behandling kvinnor erbjuds varierar stort över landet och att det främst är i storstäderna som hormonläkemedel förskrivs.
Många kvinnor vittnar om att det är först när man uppger att man har värmevallningar som behandling sätts in. Då kan symptom på klimakteriet som exempelvis ledvärk, sömnsvårigheter, hjärndimma, glömska och upprepade urinvägsinfektioner ha pågått under flera år. Dessa många gånger diffusa symptom leder till onödig oro och stress och lägre livskvalitet för kvinnor. Kvinnor i medelåldern är en överrepresenterad grupp när det gäller sjukskrivning för utmattning. Det kan finnas anledning att tro att många blir feldiagnostiserade och diagnostiseras med utmattning i stället för klimakteriebesvär, med felaktig behandling som följd.
Socialstyrelsens kartläggning från 2021 pekar på ett behov av såväl förbättrad information och vägledning till kvinnor i klimakteriet som ett nationellt kunskapsstöd till vården i fråga om råd, stöd och behandling. Kvinnor i eller på väg in i klimakteriet behöver tillgång till en vård av hög kvalitet oavsett var i landet de bor och oavsett förkunskaper.
|
Louise Thunström (S) |
Jessica Rodén (S) |