Sverige är ett land där det är mycket svårt att hävda sig utan någorlunda utbildning eller utan gedigen arbetslivserfarenhet. Det är dessutom ett land där matchningen på arbetsmarknaden fungerar dåligt, vilket den pågående integrationsdebatten tydligt vittnar om. I samband med att nyanlända invandrare kommer till Sverige talar man om matchningen av deras kompetens med de behov som finns på den befintliga arbetsmarknaden. Även migranter med en förhållandevis hög utbildning kan få svårt att få jobb om det inte finns ett tillräckligt behov av den specifika kompetens som dessa besitter. Samma sak gäller de ungdomar som är på väg in i gymnasiet, eller de studenter som ska lämna gymnasiet för studier på universitet eller högskolor. I stor utsträckning är tillgången till information om vilka kurser eller utbildningar som arbetsmarknaden skriker om ytterst bristfällig, och många väljer att helt enkelt bara ta något som framstår som roligt. Resultatet av detta är att företag tvingas åka utomlands för att finna rätt kompetens, då det inte finns tillräckligt många med rätt utbildning i Sverige. På andra sidan myntet finns problemet med en stor skara studenter som har genomgått flera års (av staten bekostad) högskoleutbildning för att sedan ändå återgå till ett enklare jobb eller för den delen sitta fast i arbetslöshet.
Detta håller inte, och staten kan inte, när dyra utbildningar erbjuds, blunda för den dåliga matchning som finns idag mellan de som ska välja ett framtida yrke och arbetsmarknadens behov. Det måste ske en bättre matchning, vilket skulle kunna ske om regeringen tog fram en plan där högskolor och universitet i samband med urvalet av kurser kunde redogöra för behovet av en viss kompetens på arbetsmarknaden. Om studenter velar mellan två olika utbildningar och sedan ser att det finns ett stort behov av en yrkeskategori men litet av en annan kan valet av utbildning underlättas avsevärt. Regeringen bör återkomma med förslag för att förbättra och utöka informationen till studenter för att de ska kunna planera sina framtida yrkesliv.
Studie- och yrkesvägledarna fyller en viktig roll i skolan och denna skulle kunna förbättras för att tillgodose nämnda önskemål. Det räcker med att vända blicken mot våra grannländer för att inse att Sverige ligger efter, varför regeringen bör utreda möjligheten för Sverige att få en lika effektiv studie- och yrkesvägledning samt hur studie- och yrkesvägledarnas uppdrag kan bli tydligare.
Kunskap är makt. Lunds universitet är det första lärosätet i Sverige som påbörjat en utredning om möjligheten att erbjuda kostnadsfri universitetsutbildning via nätet. Den aktuella sortens utbildning saknar behörighetskrav och är dessutom öppen för vem som helst, så länge vederbörande har tillgång till en dator. Tidigare har universitet i USA, Kanada och Storbritannien redan infört öppna, kostnadsfria kurser där föreläsningar läggs ut på webben och studenterna löser uppgifter enskilt eller i grupp. Kommunikationen med varandra sker via chattar eller forum på nätet, som ofta är direkt kopplade till universitetet. Att erbjuda världens befolkning öppna kostnadsfria kurser bidrar till kompetenslyft i hela världen. Människor som är utbildade har generellt sett bättre hälsa, mår bättre och kan bättre bidra till samhällets utveckling i större grad än obildade människor. Samtidigt kan kostnadsfria utbildningar bidra till kompetenslyft och förbättrad marknadsföring av det egna universitetet. En satsning på dessa öppna utbildningar gagnar med andra ord alla. Sverige har potential att utnyttja den möjlighet som finns inom våra universitet och högskolor samtidigt som vi på en internationell arena får möjligheten att bidra med kunskap. Genom ökad kunskap och bättre konkurrens kan detta vara en avgörande faktor för framtida företagssatsningar i vårt land. Riksdagen bör ge regeringen i uppgift att ta fram förslag för att möjliggöra för och stimulera fler universitet och högskolor att införa öppna utbildningar via nätet.
|
Markus Wiechel (SD) |
Alexander Christiansson (SD) |