Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för ett nationellt och permanent undantag från EU:s arbetstidsdirektiv och tillkännager detta för regeringen.
EU:s arbetstidsdirektiv reglerar att dygnsvilan ska vara minst elva timmar per 24‑timmarsperiod och att arbete och vila skall alternera. Dygnsviloregeln är tänkt som ett skydd för arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Samtidigt är det många verksamheter i Sverige, primärt inom den kommunala sektorn, som idag är uppbyggda kring scheman som bryter mot detta, vilket EU har uppmärksammat Sverige på.
EU kräver nu att dessa undantag från arbetstidsdirektivet som avtalats fram mellan arbetsmarknadens parter skall upphöra per den 1 oktober 2023. Detta är en omständighet som kritiserats hårt från såväl arbetsgivarhåll som berörda arbetstagare som inte upplever att deras schemaläggning utgör någon fara för vare sig den personliga hälsan eller säkerheten. Inom exempelvis blåljusverksamheter och personlig assistans är det vanligt förekommande att de anställda har så kallade ”dygnstjänstgöringar”, vilket bland det stora flertalet anställda är mycket uppskattat och inte sällan pekas ut som en fördel med arbetet.
Att EU nu kräver att dessa kollektivavtalade arbetstider upphör har orsakat kritik och oro från flera håll och många arbetstagare hotar med att säga upp sig som en konsekvens av att de kommer att tvingas att arbeta fler arbetspass när dygnstjänstgöringarna upphör. Detta, menar man, ger mindre utrymme för fritid och återhämtning. Inte minst i glesbygd där arbetstagare inte sällan har många mil att färdas enkel väg till och från arbetsplatsen kommer detta att ge upphov till både ökade kostnader och minskad trivsel för den enskilde.
Inom flera verksamheter där man idag schemalägger på ett sätt som står i strid med EU:s arbetstidsdirektiv brottas man idag med underbemanning och rekryteringsproblem. Inte minst i mindre kommuner på våra landsbygder. Att i det läget tvingas anpassa schemaläggningen på ett sätt som kräver att ännu fler anställs samtidigt som den befintliga personalen hotar med att säga upp sig som en konsekvens av ändringarna försätter verksamheterna i en mycket svår sits som riskerar att bli systemhotande på sina håll.
Det finns många starka skäl som talar för att Sverige bör ta strid för att få fortsätta att tillämpa undantag från EU:s arbetstidsdirektiv. Inte minst inom den kommunala sektorn. Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska bistå arbetsmarknadens parter med att verka för fler undantag i EU:s arbetstidsdirektiv.
|
Eric Palmqvist (SD) |
|