Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka barn som i lägre grad än andra söker sig till hälso- och sjukvården, både vid behov och vid förebyggande insatser, och vad uteblivna besök beror på och tillkännager detta för regeringen.
Vård ska ges med respekt för alla människors lika värde; patienter som lider av samma sjukdomar ska behandlas lika och resurser ska fördelas utifrån behov. Trots det finns det rapporter som visar att hälso- och sjukvården inte är helt jämlik. Det finns behov av att ta fram och tillgängliggöra data för fler och fördjupade analyser om jämlik vård på såväl nationell som regional nivå. Jämlik vård handlar inte om att ge samma insats till alla. Jämlik vård handlar om vårdens förmåga, och vårdens förutsättningar, att anpassa sig till patienters olika förutsättningar.
En viktig del i styrningen mot en mer jämlik vård är att uppnå konsensus kring vad en jämlik hälso- och sjukvård innebär. Kunskapsstyrning är ett av vårdens viktigaste verktyg för att säkra en jämlik vård. En fungerande kunskapsstyrning innebär att det inte spelar någon roll var jag söker vård eftersom tillgången till kunskap och evidens, liksom planerade vårdförlopp, är lika överallt.
För att aktörer ska kunna identifiera sina möjliga lösningar utifrån sin verksamhets specifika uppdrag behövs kunskaper om vilka grupper verksamheten når och inte når och om vilka olika effekter verksamheten har för olika grupper. Det handlar om att återkommande analysera sitt uppdrag, utbud, utförande och resultat samt sin effekt med ett jämlikhetsperspektiv.
Extra viktiga är analyserna när det kommer till barnen. Alla barn söker inte den vård de behöver och därför ser vi behovet av att utreda vilka barn som i lägre grad än andra söker hälso- och sjukvård. Med rätt underlag tar vi bättre beslut för en mer jämlik vård.
|
Jim Svensk Larm (S) |
|