Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka förutsättningarna för internationellt fackligt utvecklingssamarbete och tillkännager detta för regeringen.
Oberoende och demokratiska fackföreningar är en grundbult i demokratin som bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling och minskad fattigdom. Men på många håll i världen är fria fackföreningar och civilsamhället under attack av auktoritära regimer. Det visar tydligt hur demokratins tillbakagång i världen är tätt sammankopplat med hur väl mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras.
Världsfacket ITUC visar i sin årliga rapport Global Rights index från 2023 att ingen global förbättring har skett för mänskliga rättigheter i arbetslivet. Tvärtom innebär fackligt engagemang livsfara i flertalet länder och utvecklingen går åt fel håll. Fackliga arbetstagare mördas och utsätts för våld i fyra av tio länder, lika vanligt är det att yttrande- och organisationsfrihet begränsas.
Varje år dör cirka 1,9 miljoner människor i världen på grund av sitt arbete. Trygga och anständiga jobb med goda arbetsvillkor som gör att människor kan försörja sig själva och sina familjer är grunden för att bekämpa fattigdom. Fria fackföreningar som möjliggör för arbetare att organisera sig bygger mer demokratiska och välmående samhällen. Det handlar om att barn ska få gå i skolan istället för att tvingas till barnarbete för att bidra till familjens försörjning, om att stärka flickors rättigheter genom att stoppa grogrunden för barnäktenskap och om löner som människor kan leva på. Det handlar även om att stärka arbetet för en rättvis internationell handel.
Samtidigt som behoven ökar i världen av att vi genom internationellt utvecklingssamarbete stöttar människors möjlighet att organisera sig fackligt och driva på för en demokratisk utveckling så sker nedskärningar i det svenska biståndet på det här området. Förutom avskaffandet av 1-procentsmålet så har nedskärningar med nära 90 procent av resurserna till civilsamhället för att kunna informera svenska folket om vad det svenska biståndet konkret går till kraftigt påverkat möjligheten att granska och berätta om effekten av svenskt bistånd. Ett stort antal redaktioner och fackföreningspress har nu fått det mycket svårt att bevaka arbetares situation i världen överhuvudtaget samtidigt som situationen för arbetare i världen förvärrats.
Det är viktigt att svenska folket nås av kunskap om utvecklingen av mänskliga rättigheter och hur svenskt bistånd stödjer fattigdomsbekämpning. Särskilt eftersom insatserna ofta sker långt från vårt eget land. Det är också viktigt att se över hur det internationella utvecklingssamarbetet med fokus på mänskliga rättigheter i arbetslivet kan stärkas i ljuset av den negativa utvecklingen vi ser i världen på detta område.
|
Jim Svensk Larm (S) |
Kristoffer Lindberg (S) |