Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av ersättningar för kommunernas flyktingmottagande i syfte att skapa bättre och mer jämlika förutsättningar för integration och etablering på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
När invandrare fått uppehållstillstånd så placeras de i en kommun som då får ansvar för flera delar av deras integration i samhället och etablering på arbetsmarknaden. För detta får kommunen ersättning under två år. Men etableringen på arbetsmarknaden tar ofta längre tid och många kommuner lägger stora resurser på att se till att integration och etablering fungerar även efter att man slutat få stöd från staten för sina insatser.
Vi vet av erfarenhet att etableringstiden ofta är längre än dessa två år och att försörjningsbördan inte är jämnt fördelad mellan landets kommuner, trots ansträngningar från politiken genom införande av till exempel bosättningslagen. Den socialdemokratiska regeringen fördelade även extra medel till de kommuner som har haft ett större mottagande som en ersättning för de extra kostnader för vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd som dessa kommuner ofta har. Men efter att denna extra ersättning nu helt avskaffas från 2024, som ett resultat av regeringens budgetproposition, så riskerar orättvisan mellan kommuner som har tagit ett stort ansvar och de som inte har gjort det återigen öka. Även möjligheten för kommuner att genomföra gemensamma insatser tillsammans med Arbetsförmedlingen för målgruppen har kraftigt begränsats och bidragit till en större ojämlikhet.
Vi anser att kommuner som har tagit och fortfarande tar ett större ansvar ska få stöd i sitt arbete för att förbättra både integrationen och kommunernas möjlighet att erbjuda ett bra stöd till sina nya invånare utan att det går ut över annan välfärd. Därför behöver ersättningsmodellerna för flyktingmottagande i kommunerna ses över och bli mer långsiktiga.
|
Niklas Sigvardsson (S) |
|
|
Azra Muranovic (S) |
Carina Ödebrink (S) |