Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återgå till en aktiv politik för fler statliga arbetstillfällen i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Strax efter regeringsskiftet 2022 meddelade den nytillträdda regeringen att sätet för Utbetalningsmyndigheten inte skulle bli Södertälje, som aviserats av den tidigare S‑regeringen, utan att myndigheten skulle placeras i ”Stockholmsområdet”. Myndighetens närmare placering bestämdes senare till Hammarby sjöstad. Beslutet ter sig närmast komiskt i sin extrema Stockholmsfixering. Samtidigt belyser det ett större problem, nämligen den över tid tilltagande koncentration av statliga arbetstillfällen till Stockholm.
Det var först under regeringen Löfven som vi såg en omläggning i synen på politikens ansvar att säkerställa närvaro av statliga jobb i hela landet. Utgångspunkten var inte bara att nya myndigheter skulle lokaliseras utanför Stockholm, regeringen beslutade därtill att aktivt flytta statliga arbetstillfällen från Stockholm till andra delar av landet. Dessa åtgärder visar att det är möjligt att med politisk vilja bryta med invanda mönster. Det är ingen naturlag att nya myndigheter och högre statliga tjänster måste placeras i regeringskvarteren runt Drottninggatan i Stockholm. Det går lika bra att placera dem i Östersund, Kramfors och Sundsvall.
Förutom att stärka statens legitimitet och bredda lokala arbetsmarknader bidrar en aktiv omlokaliseringspolitik till en stabilare personalomsättning eftersom personalomsättningen är generellt högre i Stockholm än övriga landet. Eftersom hyrorna vanligtvis är lägre på mindre orter kan staten dessutom göra stora besparingar på lokalkostnader genom att lokalisera myndigheter utanför huvudstaden.
|
Kalle Olsson (S) |
Anna-Caren Sätherberg (S) |