Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur kommunerna arbetar med omhändertagande i syfte att öka rättssäkerheten och förbättra bemötandet inom socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen.
År 2021 var 18 700 barn och unga placerade i familjehem, vilket är 700 färre än året innan. Av de placerade på familjehem var 51 procent pojkar och 49 procent flickor. Motsvarande andelar var 53 respektive 47 procent år 2020. Den näst vanligaste placeringsformen var hem för vård eller boende (HVB).
Alla dessa barn har enligt barnkonventionen rätt till att känna till sitt eget ursprung, vilket gör att alla placeringar måste ske på ett rättssäkert sätt där det är barnets intresse som står i fokus. Detta är svårt och det finns exempel på att enskilda barn inte har omhändertagits i tid, vilket lett till att de har kommit till skada. Samtidigt finns det exempel på att samhället har agerat, men att det i efterhand har visat sig att det var en felaktig bedömning.
Utifrån dessa svåra avvägningar har vi organiserat oss på så sätt att en tjänsteman utreder det enskilda ärendet, nämnden tar beslut och överprövning hanteras av domstol. Om en enskild person eller familj upplever att det har blivit fel kan man anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Vid sidan av detta kan man även anmäla den enskilda socialtjänsten till Justitieombudsmannen (JO). Vi har således byggt upp ett juridiskt skydd i syfte att säkerställa att det är rätt beslut som fattas.
Trots detta ser vi att det vid flera tillfällen finns barn som utsätts för övergrepp. Det finns också fall där föräldrar inte får möjlighet att återetablera kontakt med det egna barnet efter ett tidigare omhändertagande.
Likaså finns även brister i stödet vid återetablering, vilket gör att olika familjer får olika mycket stöd, beroende på i vilken del av landet som man bor.
|
Magnus Jacobsson (KD) |
|