Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Per Söderlund (SD), Boriana Åberg (M), Hanna Westerén (S), Eric Westroth (SD), Patrik Björck (S), Fredrik Ahlstedt (M), Ida Ekeroth Clausson (S), David Lång (SD), Marie Nicholson (M), Ilona Szatmári Waldau (V), Bo Broman (SD), Patrik Karlson (L), Peder Björk (S), Yusuf Aydin (KD), Helena Vilhelmsson (C) och Janine Alm Ericson (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Under höstens behandling av statsbudgeten för 2024 ställde sig riksdagen bakom skattepolitikens inriktning och de förslag till ändringar på skatteområdet som lades fram i budgetpropositionen. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2023/24 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2023/24:1, yttr. 2023/24:SkU1y, bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2023/24 om beskattningen av företag, kapital och fastigheter. Motionerna innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen om ändringar eller utredningar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, eller andra skattelagar.

Utskottets överväganden

Företagande och investeringar, allmänna skattefrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om inriktningen av det fortsatta arbetet med företagsbeskattningen.

Jämför reservation 1 (SD), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:346 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 5 föreslås att regeringen bör beakta och motverka negativa följder vid ett införande av en streamingskatt eller motsvarande åtgärder.

I kommittémotion 2023/24:378 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 2 föreslås en utredning av möjligheten till ett avdrag för den överskottsmat som butiker donerar till välgörande ändamål.

I kommittémotion 2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 13 föreslås en utredning om möjligheten för företag att kvitta förluster mot vinster, en s.k. carry back, inom bolagsskattesystemet.

I kommittémotion 2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13 föreslås en utredning om huruvida inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.

I kommittémotion 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 35 föreslås en utredning om kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar för att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken.

I kommittémotion 2023/24:2457 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 5 föreslås att det ska införas en ny företagsform med minimal administration och schablonbeskattning av intäkterna, mikroföretag, som motsvarar en utvidgad variant av Centerpartiets förslag om ingångsföretag.

I kommittémotion 2023/24:893 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 11 föreslås att det ska underlättas för mikroföretag så att de ska kunna växa och anställa. I samma motion yrkande 13 föreslås att skattesystemet ska underlätta för såväl personalägda och sociala företag som kooperativ vid generations-skiften.

I motion 2023/24:1389 av Peter Ollén (M) föreslås att man ska överväga att införa en skattetrappa så att nyföretagare beskattas stegvis så att beskattningen av nya företag inte blir helt orimlig under etableringsfasen.

I motion 2023/24:1634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4 föreslås att det ska införas en rätt till avskrivningar för investeringar i humankapital för företag på motsvarande sätt som för avskrivningar i fysiskt kapital.

Riktlinjer för skattepolitiken

Riksdagen antog våren 2015 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2014/15:100 avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Enligt riktlinjerna är skattepolitikens främsta syfte att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer som handlar om ett legitimt och rättvist skattesystem, generella och tydliga regler, beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället samt hållbara regler i förhållande till EU. Regeringen anser att skatteutgifter, dvs. stöd till hushåll och företag på budgetens inkomstsida till följd av särregler, t.ex. nedsatt skatt på vissa varor och tjänster, regelbundet bör omprövas.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om företagande och investeringar behandlades i betänkande 2022/23:SkU12 och i yttrande 2023/24:SkU1y. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att goda skattemässiga villkor för företagande är en förutsättning för att hela landet ska växa och en viktig del i politiken för stärkt konkurrenskraft. Ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv skapar fler jobb och säkrar välfärdens finansiering i hela landet.

Sedan den 1 januari 2019 gäller nya skatteregler för företagssektorn. Reglerna innefattar bl.a. en generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn och ett avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer. En förenklingsregel infördes också som innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 miljoner kronor. Reglerna förväntas leda till att riskerna som är förknippade med lånefinansiering minskar och att aggressiv skatteplanering med ränteavdrag minskar. Vidare infördes ett primäravdrag genom en ändring i reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus och vissa förändringar genomfördes också i reglerna för periodiseringsfonder och säkerhetsreserv. Bolagsskattens storlek har stor betydelse för tillväxt och investeringar i landet. För att förbättra ramvillkoren och stärka konkurrenskraften för företagen i Sverige sänktes bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). Bolagsskatten var dock under de två första åren (2019 och 2020) av offentligfinansiella skäl 21,4 procent.

Utskottet finner inte skäl att nu ändra sitt ställningstagande eller på annat sätt förorda förändringar av bolagsskatten.

Sverige har inte något formellt system för återföring av förluster, s.k. carry back. Reglerna om avsättning till periodiseringsfond fyller dock redan en sådan funktion. Syftet med periodiseringsfonderna är att underlätta företagets finansiering av investeringar med eget kapital och förstärka likviditeten. Genom att en periodiseringsfond kan upplösas när företaget går med förlust erbjuder systemet också en möjlighet till utjämning av en förlust mot tidigare års vinster. Eftersom periodiseringsfonderna erbjuder en möjlighet till förlustutjämning bakåt i tiden ansågs det inte nödvändigt vid införandet av dessa regler att också införa särskilda regler för förlustutjämning mot tidigare års vinster. Av systematiska och principiella skäl ansågs det viktigt att undvika att ha två skilda system för förlustutjämning bakåt i tiden (prop. 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen).

Utskottet finner därför inte något skäl att förorda en utredning om möjligheten att kvitta förluster mot vinster inom bolagsskattesystemet.

Skatteundandragande, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet har blivit ett allt större samhällsproblem. Långa entreprenörskedjor och bristande reglering när det gäller systemet för arbetskraftsinvandring har lett till att det finns aktörer inom flera branscher som har satt i system att utnyttja utländsk arbetskraft och kringgå skattelagstiftningen. Regeringen har under de senaste åren vidtagit ett antal åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Polisen har fått större befogenheter att kontrollera arbetsgivare i vissa branscher och sanktionsavgifterna för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraft har fördubblats. Regeringen tillsatte vidare i september 2021 en nationell delegation för att motverka arbetslivskriminalitet som har fått i uppdrag att stödja myndigheterna. Den s.k. Byggnadskommissionen överlämnade i januari 2022 sin slutrapport Från svart till vitt–Vänd den osunda utvecklingen i byggbranschen. I slutrapporten föreslås en rad åtgärder för att upptäcka och motverka arbetslivskriminalitet bl.a. minskad sekretess mellan myndigheter, ändrad sekretess för företagens skattekonton och bättre samarbete mellan företag. Vidare överlämnade delegationen mot arbetslivskriminalitet tre betänkanden i juni 2002, i februari 2023 och i februari 2024 bl.a. om undersökning av det arbete mot arbetslivskriminalitet och arbetskraftsexploatering som bedrivs i Norge, Danmark, Finland och Belgien och om myndighetssamverkan (Arbetslivskriminalitet – En definition, en inledande bedömning av omfattningen, lärdomar från Norge, [SOU 2022:36], Arbetslivskriminalitet – arbetet i Sverige, en bedömning av omfattningen, lärdomar från Danmark och Finland [SOU 2023:8] och Arbetslivskriminalitet – Myndighetssamverkan, en gemensam tipsfunktion, lärdomar från Belgien och gränsöverskridande arbete [SOU 2024:14]).

Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att förorda ändrade bestämmelser om fast driftställe för att utländska företag som är verksamma i Sverige ska omfattas av bestämmelserna.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu rikta tillkännagivanden till regeringen om inriktningen av det fortsatta arbetet med företagsbeskattningen och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om en översyn av reglerna för fåmansföretag.

Jämför reservation 5 (S) och 6 (C).

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 9 föreslås en större neutralitet i 3:12-reglerna genom att man ser över skattesatsen för gränsbeloppet och den nivå vid vilken den högre tjänstebeskattningen sjunker till en lägre kapitalbeskattning.

I kommittémotion 2023/24:2480 av Helena Lindahl (C) yrkande 17 föreslås en översyn av 3:12-reglerna för att sänka skatten och förenkla för de ägarledda småföretagen, bl.a. genom en höjd gräns för den s.k. förenklingsregeln.

I motion 2023/24:1445 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en översyn av närståendebegreppet i 3:12-reglerna eftersom förenklade regler för familje-företag är nödvändigt för att få fler företag och därmed fler arbetstillfällen.

Bakgrund

Ett typiskt fåmansföretag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare har mer än hälften av rösterna. Om en av delägarna har den verkliga bestämmanderätten över en oberoende verksamhetsgren räknas bolaget eller föreningen som ett fåmansföretag även om det första villkoret inte är uppfyllt. Vid bedömningen av hur många personer som äger del i företaget ska personer som ingår i samma krets av närstående anses som en person.

3:12-reglerna om utdelning och kapitalvinst gäller enbart personer med s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretaget. En andel är kvalificerad om delägaren eller någon närstående har varit verksam (aktiv) i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående åren. En delägare eller en närstående anses vara verksam i betydande omfattning om hans eller hennes arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Det är den ekonomiska betydelsen av arbetsinsatsen som är avgörande, inte delägarens formella ställning. Som närstående räknas maka eller make, föräldrar, far- och morföräldrar, barn, barnbarn osv. samt deras respektive maka eller make, syskon och deras makar, barn och barnbarn samt dödsbo som någon i närståendekretsen är delägare i.

Om en aktiv delägare tar ut lön från sitt eget bolag beskattas den på vanligt sätt och beläggs med arbetsgivaravgifter. De särskilda reglerna gäller inte löneuttag utan gäller belopp som ägaren lyfter som utdelning eller tillgodogör sig som kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansbolaget. I avsaknad av de särskilda reglerna skulle utdelning och avyttringar beskattas som inkomst av kapital. De s.k. 3:12-reglerna medför att den del av bolagets inkomster som ägaren tillgodogör sig som utdelning eller kapitalvinst i stället fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. När delägaren lyfter utdelningar från företaget eller säljer andelar i bolaget ska utdelningen respektive kapitalvinsten delas upp i en tjänsteinkomstbeskattad del och en kapitalinkomstbeskattad del. 3:12-reglerna används för att bestämma hur mycket av en utdelning från företaget eller en kapitalvinst från sålda andelar som ska tas upp till progressiv beskattning i inkomstslaget tjänst och hur stor del som ska tas upp till proportionell beskattning i inkomstslaget kapital.

Upp till en viss nivå (ett schablonmässigt beräknat gränsbelopp), som bestäms med hänsyn till storleken av det insatta kapitalet och utbetalda löner, beskattas utdelning och aktiva delägares vinst vid försäljning av aktier i bolaget med skattesatsen 20 procent. Utdelning och kapitalvinst över gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst.

Komplettering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

Regeringen har i proposition 2021/22:27 Komplettering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen föreslagit att den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen och den s.k. utomståenderegeln ska kompletteras. Förslaget om att komplettera den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen innebär att vid bedömningen av om ett visst företag utgör ett fåmansföretag ska en fysisk person som är delägare och verksam i betydande omfattning i företaget, och samtidigt har ett bestämmande inflytande över en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare som äger andelar i företaget, anses äga den juridiska personens andelar i det prövade företaget. Förslaget syftar till att säkerställa att det inte är möjligt att kringgå de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag genom att t.ex. en stiftelse ges röststarka aktier i ett fåmansägt företag för att utdelningsinkomster från den bedrivna verksamheten i företaget ska kunna delas ut till kretsen av verksamma aktieägare utan att bli föremål för den särskilda beskattningen för delägare i fåmansföretag.

Förslaget om en komplettering av utomståenderegeln innebär att ett företag inte anses ägt av utomstående till den del företaget direkt eller indirekt ägs av en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare och företagets verksamma delägare eller en sådan delägares närstående kan få del av medel eller förmåner från den juridiska personen i viss omfattning. Förslaget syftar till att säkerställa att tillämpningen av utomståenderegeln inte leder till oskäliga resultat i strukturer där en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare direkt eller indirekt äger ett fåmansföretag. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2022.

Tilläggsdirektiv till Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag (dir. 2023:10)

Regeringen beslutade den 25 maj 2022 att tillsätta en kommitté som ska lämna förslag om förenklingar av de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna (dir. 2022:44).

Utöver uppdraget enligt de ursprungliga direktiven ska kommittén även se över 3:12-reglerna för att ytterligare främja entreprenörskap, särskilt för små och medelstora företag. Kommittén ska även analysera om reglerna kan förenklas för att underlätta ägarskiften både mellan närstående och till personal. Slutligen ska kommittén även analysera om, och i så fall på vilket sätt, 3:12-reglerna om beräkning av löneunderlag vid andelsbyte behöver ändras.

Ett av kommitténs ursprungliga uppdrag tas bort, nämligen deluppdraget att särskilt överväga om en justerad skattesats på utdelning och kapitalvinst som ska tas upp i inkomstslaget kapital skulle kunna öka utrymmet för förenklingar. Även kommitténs tidigare begränsning om att de förslag som läggs fram inte får leda till minskade skatteintäkter utöver vad som anges i kommittéförordningen (1998:1474) tas bort.

Uppdraget skulle ursprungligen ha redovisats senast den 30 november 2023. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska i stället redovisas senast den 29 mars 2024.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag behandlades i betänkande 2022/23:SkU12 och i yttrande 2023/24:SkU1y. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

De särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster. De särskilda skattereglerna, som kallas 3:12-reglerna, har reviderats i flera omgångar under senare år. Den senaste utredningen överlämnade sitt slutbetänkande om en översyn av 3:12-reglerna i november 2016 (SOU 2016:75). Utredningens uppdrag var att dels se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag, dels se över 3:12-reglerna för att begränsa möjligheterna till skattemässig inkomstomvandling.

För att säkerställa att det inte är möjligt att kringgå de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag gäller sedan den 1 januari 2022 en utvidgad fåmansföretagsdefinition. Vidare kompletterades den s.k. utomståenderegeln. Bestämmelserna har tillkommit för att säkerställa att det inte är möjligt att kringgå de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag.

Regeringen tillsatte i maj 2022 en utredning (dir. 2022:44 Förenklade regler för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag) som bl.a. fått i uppdrag att analysera på vilket sätt och i vilken omfattning 3:12-reglerna kan förenklas. I januari 2023 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv. Kommittén ska bl.a. analysera om reglerna kan förenklas för att underlätta ägarskiften både mellan närstående och till personal. Uppdraget ska redovisas senast den 29 mars 2024.

Utskottet är inte berett att föregripa den pågående utredningen och avstyrker därför motionsförslagen om en översyn av 3:12-reglerna.

Kapitalbeskattning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om förändrad kapitalbeskattning och om att införa en arvs- och gåvobeskattning.

Jämför reservation 7 (S), 8 (V) och 9 (MP).

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8 föreslås en översyn av beskattningen av kapitalinkomster för att nå en ökad enhetlighet i kapitalbeskattningen samt en beskattning av stora ekonomiska tillgångar.

I kommittémotion 2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau (V) m.fl. yrkande 1 föreslås att regeringen ska återkomma med förslag på en reformerad kapitalinkomstbeskattning som är präglad av likformighet och rättvisa.

I samma motion yrkande 2 föreslås vidare att det i likhet med i många andra länder inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) ska införas en arvs- och gåvoskatt i Sverige. Skatten ska utformas så att den drar in 1 procent av det årliga arvs- och gåvoflödet men ska ha ett ganska stort fribelopp så att vanliga hushåll som äger sin bostad inte omfattas.

I kommittémotion 2023/24:2664 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 13 föreslås att kapitalinkomster ska beskattas progressivt för att bl.a. komma till rätta med att ägandet av kapital är ojämställt.

I motion 2023/24:275 av David Perez (SD) föreslås en utredning av avdrag för amortering av bolån som på sikt kan ersätta ränteavdraget.

Bakgrund och gällande rätt

I samband med skattereformen 1991 fick beskattningen av inkomster från kapital den utformning den har i dag – ibland kallad den duala eller den skandinaviska modellen. Den innebär att man beskattar inkomster av kapital separerat från den generella inkomstbeskattningen. Skatt på kapital är skatt på avkastningen på kapitalinnehav. Inkomsträntor, utdelningar samt kapitalvinster vid försäljning av aktier, andelar, fastigheter, bostadsrätter och övrig lös egendom förs i individbeskattningen samman till en inkomst av kapital. Som kapitalinkomst beskattas även inkomster av uthyrning av privatbostad. För näringsidkare görs en s.k. räntefördelning för att få en riktig fördelning av beskattningen av näringsidkares egna kapital mellan inkomstslagen kapital och näringsverksamhet. Avdrag i inkomstslaget kapital får göras på skuldräntor för lån på fastighet och andra lån, tomträttsavgäld, kapitalförluster samt vissa förvaltningskostnader. Skatten på kapitalinkomsten är proportionell med 30 procent. Om inkomsterna är större än utgifterna tas skatt ut på nettobeloppet. Är däremot utgifterna större än inkomsterna får man på motsvarande sätt en skattereduktion. Det finns dock en begränsning som innebär att skattereduktionen i de fall underskottet överstiger 100 000 kronor endast görs med 21 procent för den överskjutande delen.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om kapitalbeskattning m.m. behandlades i betänkande 2022/23:SkU12 och i yttrande 2023/24:SkU1y. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt förslag om att återinföra arvs- och gåvoskatten. Utskottet har bl.a. hänvisat till de förslag som regeringen lagt fram i syfte att öka den ekonomiska jämlikheten och till att skatten ansetts godtycklig, orättvis, ineffektiv och svåradministrerad.

Med hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att nu tillstyrka förslaget om att återinföra en arvs- och gåvoskatt.

När det gäller frågan om förändringar på kapitalbeskattningens område konstaterar utskottet att sådana förändringar berör många människor, och att det därför är viktigt att sådana förändringar genomförs varsamt och över tid.

Utskottet är därför inte berett att nu tillstyrka förslagen om en förändrad kapitalbeskattning.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen om inriktningen av det fortsatta arbetet med kapitalbeskattningen och avstyrker därför samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Investeringssparkonto

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om ändringar av beskattningen av sparande på investeringssparkonto.

Jämför reservation 10 (SD).

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:428 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7 föreslås att regeringen ska verka för att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton återställs till den ursprungliga nivån vid införandet.

I motion 2023/24:1716 av Camilla Brunsberg (M) föreslås att regeringen ska överväga att beskattningen av investeringssparkontot ska vara så låg som möjligt.

Bakgrund och gällande rätt

En ny schablonbeskattad sparform, investeringssparkonto, infördes 2012 (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1). Syftet med investeringssparkontot är att ge möjlighet för människor att på ett enkelt sätt spara i finansiella instrument som aktier och fonder. Ett investeringssparkonto är en schablonbeskattad sparform, vilket betyder att skatten inte baseras på den faktiska avkastningen utan på en årlig skatt beräknad på värdet av tillgångarna på kontot. Av offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl höjdes skatten den 1 januari 2018. Schablonintäkten ska beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 1 procentenhet (tidigare 0,75 procentenheter).

Tillkännagivande om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas

I samband med utskottets beredning av de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2023/24 föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas och därigenom göra det möjligt för innehavare att delta i fler nyemissioner (bet. 2022/23:SkU12).

En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

Finansdepartementet remitterade i december 2023 promemorian En skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring.

I promemorian föreslås att det införs en skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i en PEPP-produkt. Med PEPP-produkt avses en paneuropeisk privat pensionsprodukt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt.

Förslaget innebär att fysiska personer som har ett investeringssparkonto, en kapitalförsäkring eller ett avtal om sparande i en PEPP-produkt får göra ett avdrag i inkomstslaget kapital som motsvarar skatten på det sammanlagda sparandet i dessa produkter. Avdraget får som mest uppgå till ett belopp som motsvarar skatten på ett sparande om 300 000 kronor. Förslaget innebär även en skyldighet för svenska försäkringsgivare och företag som tillhandahåller PEPP-produkter att lämna kontrolluppgift om innehav av kapitalförsäkring och avtal om sparande i en PEPP-produkt. I promemorian föreslås även att den s.k. stoppregeln för ränta på kontanta medel som förvaras på ett investeringssparkonto justeras så att ränta ska beskattas konventionellt först om räntan någon gång överstigit den räntefaktor som ska användas för att beräkna schablonintäkten för det aktuella kalenderåret. Vidare föreslås att regelverket för investeringssparkonto utvidgas på så sätt att investeringstillgångar och finansiella tillgångar får överföras till respektive från ett investeringssparkonto även i de fall de handlas på OTF-plattformar (Organized Trading Facility) och via andra värdepappersinstitut än det som tillhandahåller det aktuella investeringssparkontot. Utvidgningen omfattar även förvärv från och överlåtelser till utländska värdepappersföretag hemmahörande inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om investeringssparkonto behandlades i betänkande 2022/23:SkU12 och i yttrande 2023/24:SkU1y. I betänkande 2022/23:SkU12 föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen att lagen om investeringssparkonto ska förtydligas och därigenom möjliggöra för innehavare att delta i fler nyemissioner. Övriga motionsyrkanden avstyrktes. I yttrande 2023/24:SkU1y avstyrktes motionsyrkandena. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Sparformen investeringsparkonto infördes 2012 för att ge möjlighet för människor att på ett enkelt sätt spara i finansiella instrument. Av offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl höjdes schablonavkastningen från statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter till statslåneräntan ökad med 1 procentenhet den 1 januari 2018. I samband med förslaget gjorde regeringen bedömningen att sparande på investeringssparkonto också fortsättningsvis kommer att vara skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapitalbeskattning och att den skattemässiga neutraliteten mellan olika sparformer kommer att öka. Utskottet hade ingen invändning mot höjningen av beskattningen och tillstyrkte förslaget (prop. 2017/18:1, yttr. 2017/18:SkU1y, bet. 2017/18:FiU1).

Utskottet noterar att regeringen i december 2023 remitterade ett förslag som innebär att en skattefri grundnivå om 300 000 kronor för fysiska personers sparande på investeringssparkonto ska införas.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att nu förorda ytterligare ändringar av beskattningen av sparande på investeringssparkonto. Motionsförslagen avstyrks därför.

Skogskonto

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om förändring av reglerna för skogskonton, om en översyn av möjligheten att periodisera engångsersättning för markintrång och om att införa ett poängsystem.

Jämför reservation 11 (SD) och 12 (C).

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2068 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 26 föreslås att skogskontot ska bevaras eftersom det bidrar till en långsiktig och ändamålsenlig skogsskötsel.

I kommittémotion 2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 14 föreslås en översyn av möjligheten att engångsersättningar för markintrång, s.k. allframtidsupplåtelse, ska kunna sättas av för skattemässig fördelning över flera inkomstår.

I motion 2023/24:1446 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en översyn av förutsättningarna att skatten ska kopplas till ett poängsystem för skogs- och lantbruk för att främja naturvärden och långsiktigt ägande.

I motion 2023/24:1818 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C) föreslås att regeringen ska överväga att ersättning för naturvårdsavtal ska få sättas av till skogskontot.

Bakgrund och gällande rätt

En skattskyldig som bedriver enskild näringsverksamhet och äger en lant-bruksenhet kan under vissa förutsättningar få en uppskjuten beskattning av skogsinkomster och på så sätt jämna ut skatten mellan olika år genom att göra skogsavdrag. En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får enligt 21 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, under vissa förutsättningar göra avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto). Möjligheten till insättning på skogsskadekonto regleras i 21 kap. 23 § IL, av vilket det framgår att avdrag för insättning på skogsskadekonto bara får göras om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas i förtid och den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.

Skogsutredningen 2019 överlämnade sitt betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73) i november 2020. Syftet med utredningen var bl.a. att värna och stärka den privata äganderätten till skogen genom att stärka rättssäkerheten för markägare och företag och säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till.

I regeringens proposition Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) som överlämnades i november 2021, gjorde regeringen bedömningen att det bör göras en översyn av reglerna om ersättning för naturvårdsavtal för att möjliggöra en modell för periodisering genom insättning på skogskonto eller liknande och därigenom åstadkomma en mer förmånlig beskattning. Regeringen ansåg även att det bör utredas om intrångsersättning eller löseskilling för naturvårdande ändamål på ett ändamålsenligt sätt kan beskattas inom ramen för systemet med ersättningsfond. Utskottet, som delade regeringens bedömningar konstaterade att de regler som är tillämpliga vid beskattning av ersättning i samband med att naturvårdsavtal ingås mellan staten och skogsägare ofta ger ett ofördelaktigt skattemässigt resultat för skogsägaren (yttr. 2021/22:SkU3y).

Mer förmånlig beskattning vid bl.a. skydd av skog

Skatteverket överlämnade promemorian Mer förmånlig beskattning vid bl.a. skydd av skog den 31 augusti 2023 till regeringen. I promemorian föreslås ett mer ändamålsenligt sätt att beskatta intrångsersättning och löseskilling som ges för naturvårdande ändamål inom ramen för systemet med ersättningsfond. En ny slags ersättningsfond införs. Den nya ersättningsfonden ska kallas ersättningsfond för naturvårdsmark. Avdrag för avsättning till den nya fonden ska återföras senast det tionde beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes. Det särskilda tillägget som ska tas upp som intäkt när en ersättningsfond för naturvårdsmark inte tas i anspråk, ska uppgå till 15 procent av det återförda beloppet.

I promemorian föreslås vidare att ersättning för naturvårdsavtal ska kunna periodiseras genom att en enskild näringsidkare som får sådan ersättning som avser avtal med löptid om fem år eller längre tid får göra avdrag för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut. Kontot ska kallas naturvårdskonto. Liknande bestämmelser som gäller för skogskonto ska i princip gälla för naturvårdskonto. Förslagen syftar till att göra skattereglerna mer gynnsamma för att öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning samtidigt som risken för skatteundandragande och den administrativa bördan beaktats. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Promemorian bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om skogskonto behandlades i betänkande 2022/23:SkU12 Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

I samband med behandlingen av regeringens proposition 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund gjorde regeringen bedömningen att det bör göras en översyn av reglerna om ersättning för naturvårdsavtal för att möjliggöra en modell för periodisering genom insättning på skogskonto eller liknande och därigenom åstadkomma en mer förmånlig beskattning samt att det bör utredas om intrångsersättning eller löseskilling för naturvårdande ändamål på ett ändamålsenligt sätt kan beskattas inom ramen för systemet med ersättningsfond. Utskottet delade regeringens bedömningar.

Regeringen gav i juni 2022 Skatteverket i uppdrag att analysera och lämna förslag bl.a. om hur skattereglerna kan göras mer gynnsamma för att öka incitamenten till naturvårdsavsättning, samtidigt som bl.a. risken för skatteundandragande och den administrativa bördan ska beaktas.

I augusti 2023 överlämnade Skatteverket promemorian Mer förmånlig beskattning vid bl.a. skydd av skog. I promemorian lämnas bl.a. förslag om beskattning av intrångsersättning och löseskilling på ett mer ändamålsenligt sätt och att ersättning för naturvårdsavtal under vissa förutsättningar ska kunna periodiseras. Promemorian bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet är inte berett att föregripa den pågående beredningen och avstyrker därmed samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Skatteregler för ideell sektor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om en utredning av skattereglerna för idrottsrörelsen.

Jämför reservation 13 (SD).

Motionen

I kommittémotion 2023/24:350 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 13 föreslås en utredning av skattereglerna för idrottsrörelsen.

Gällande rätt

I 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för bl.a. ideella föreningar och registrerade trossamfund. Som ett generellt krav för att bli undantagna från skattskyldighet enligt dessa bestämmelser gäller för de ideella föreningarna och de registrerade trossamfunden att de måste uppfylla ändamålskravet i 4 §, verksamhetskravet i 5 §, fullföljdskravet i 6 § och öppenhetskravet i 10 §.

Ändamålskravet är det första villkoret, och det innebär att föreningen eller trossamfundet, utan begränsning till medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen, ska främja ett eller flera allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, politiska, idrottsliga eller kulturella ändamål. Vidare ska föreningen eller trossamfundet, enligt verksamhetskravet, bedriva en verksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser sådana ändamål. Fullföljdskravet innebär att föreningen eller trossamfundet ska bedriva en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen på föreningens eller samfundets tillgångar och ställer alltså krav på inkomstanvändningen. Slutligen innebär öppenhetskravet att en förening eller ett trossamfund inte utan särskilda skäl får neka en person inträde som medlem.

Genom att uppfylla de nämnda villkoren blir ideella föreningar eller registrerade trossamfund inskränkt skattskyldiga och är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL. Detta framgår av 7 kap. 3 § första stycket IL.

Av 7 kap. 3 § andra stycket IL framgår att för ideella föreningar och registrerade trossamfund gäller, utöver vad som framgår ovan, vissa ytterligare inskränkningar i skattskyldigheten. Det finns enligt bestämmelsen utrymme för att utan skattskyldighet bedriva viss näringsverksamhet. Huvudregeln är dock fortfarande att de är skattskyldiga för inkomst från näringsverksamhet.

För att undantaget från skattskyldighet enligt 7 kap. 3 § andra stycket IL ska gälla måste den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet, utöver de generella villkoren, även uppfylla vissa ytterligare krav. Dessa krav gäller framför allt vad för sorts verksamhet som bedrivs. Enligt denna bestämmelse är föreningarna och trossamfunden undantagna från skattskyldighet för bl.a. inkomst från självständig näringsverksamhet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från verksamhet som är ett direkt led i främjandet av eller som har annan naturlig anknytning till allmännyttiga ändamål, verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete och verksamhet som avser annat än försäljning av skänkta varor och som av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.

Att försäljning av skänkta varor, dvs. secondhandförsäljning, är undantagen från skattskyldighet framgår sedan den 1 januari 2016 uttryckligen av lagtexten, och det har i och med detta även förtydligats vilka krav som ställs för att sådan försäljning ska omfattas av undantaget.

Innan reglerna om undantag från skattskyldighet flyttades över till inkomstskattelagen fanns det i den dåvarande lagtexten exempel på vad som skulle anses ha naturlig anknytning till en förenings ändamål respektive att inkomsterna av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete (se 7 § 5 mom. lagen [1947:576] om statlig inkomstskatt). Att exemplen utelämnades i inkomstskattelagen berodde på att det ansågs mindre lämpligt med sådana exempel i lagtext. Det fanns således ingen avsikt att ändra något i sak, och vägledning för att avgöra vad som är näringsverksamhet som kvalificerar sig för att omfattas av undantagen från skattskyldighet kan därför fortfarande hämtas från dessa exempel.

Inkomst av verksamhet som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den ska finansiera detta angavs i tidigare lagtext sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål. Sådan verksamhet kan dock vara undantagen från skattskyldighet om den av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. I den tidigare lagtexten angavs att till verksamhet som av hävd utnyttjats för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av en nykterhetsförening eller en förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en ideell förening eller ett registrerat trossamfund upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler eller dylikt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare prövat frågan om ändrade skatteregler för idrottsrörelsen och avslog då motsvarande motionsyrkande (bet. 2021/22:SkU14). Utskottet anförde bl.a. att riksdagen i september 2017 antog regeringens förslag till ett förtydligande av inkomstskattelagen som bl.a. innebär att ideella föreningar ska vara undantagna från skattskyldighet som uppkommit genom främjandet av allmännyttiga ändamål (prop. 2016/17:192, bet. 2017/18:SkU2, rskr. 2017/18:8). Undantaget från skattskyldighet gäller om en förening eller ett trossamfund i övrigt uppfyller de krav som ställs för inskränkt skattskyldighet.

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande. Motionsförslaget avstyrks därmed.

Boendebeskattning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om förändrad boendebeskattning.

Jämför reservation 14 (SD).

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 5, 7 och 8 föreslås en utredning av möjligheten till skattefria underhållsfonder, en utredning om en utökad gräns för det skattebefriade beloppet vid uthyrning av en hel bostad eller delar av den och att omfattningen av spekulation vid försäljning av obebyggd tomtmark ska minskas genom att kapitalvinstskatten ska vara högre än vid ordinarie bostadsförsäljningar.

I kommittémotion 2023/24:412 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 9 föreslås en utredning om huruvida studentbostäder kan klassificeras som elevhem.

I kommittémotion 2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11 föreslås att regeringen ska överväga att höja schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad och en översyn av beskattningen av bostadshus i anslutning till jordbruk.

I motion 2023/24:1481 av Louise Thunström och Jessica Rodén (båda S) föreslås en utredning av förutsättningarna för hur en större rättvisa mellan boendeformer kan uppnås.

I motion 2023/24:2035 av Sanna Backeskog m.fl. (S) föreslås en översyn av skattesystemet för att undersöka förutsättningarna att uppnå en större ekonomisk rättvisa mellan boendeformer.

I motion 2023/24:2526 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1-4 föreslås en översyn av möjligheten att införa skattefrihet vid delvis uthyrning för att skapa incitament att hyra ut delar av sin bostad och därigenom minska trycket på bostadsmarknaden, en översyn av möjligheten att införa skattefria underhållsfonder, en utredning av möjligheten att klassificera studentbostäder som elevhem, vilket skulle innebära att fastighetsavgift inte kan påföras, samt en översyn av beskattningen av studentkorridorer så att de kan ses som en helhet snarare än som enskilda studentrum.

I motion 2023/24:1787 av Richard Nordin (C) föreslås en förenkling av regelverket om uthyrning av komplementbostäder.

Bakgrund och gällande rätt

Underhålls- och periodiseringsfonder

Innehav av hyresbostäder utgör näringsverksamhet, vilket utöver fastighetsavgiften medför en löpande konventionell beskattning i form av skatt på näringsverksamheten. Medel som sparas eller sätts av för framtida underhåll beskattas med 22 procent. I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före skattereformen 1990 fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning av näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta skattesatser och marginalskatter med en generöst utformad allmän reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt. Vid beräkning av näringsverksamhet kan avdrag göras för avsättning till periodiseringsfond. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får göra avdrag med högst 30 procent av inkomsten. Juridiska personer får göra avdrag med högst 25 procent.

Förslag om höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder och förenklad beskattning av vissa fastighetsrelaterade inkomster

Finansdepartementet remitterade i april 2023 promemorian Förslag om höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder och förenklad beskattning av vissa fastighetsrelaterade inkomster inför budgetpropositionen 2024.

I promemorian lämnades bl.a. förslag om att schablonavdraget vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder och hyreslägenheter ska höjas från 40 000 kronor till 50 000 kronor. Avdraget ska, liksom i dag, vara gemensamt för dels sådan uthyrning, dels försäljning av produkter från privat bostadsfastigheter och privatbostäder.

Förslaget om höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder presenterades inte i budgetpropositionen för 2024.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om boendebeskattning m.m. behandlades i betänkande 2022/23:SkU12. Motionsyrkanden om andrahandsuthyrning behandlades i yttrande 2023/24:SkU1y. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att Sverige ska ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla. En väl fungerande bostadsmarknad i hela landet är en viktig förutsättning för människors trygghet och livskvalitet och för en konkurrenskraftig ekonomi och tillväxt.

Utskottet har vid tidigare behandlingar av olika motionsförslag om utbyggda skattefria reserveringsmöjligheter avstyrkt förslag om att reservera obeskattade medel till underhållsfonder i hyreshus med hänvisning till principerna bakom 1990 års skattereform.

Utskottet finner inte skäl att frångå sitt ställningstagande.

Utskottet har vidare vid flera tillfällen avslagit motsvarande yrkanden om att fastighetsavgiften för studentbostäder ska avskaffas (bet. 2022/23:SkU12). Som framgår av tidigare behandling har utskottet därvid anfört att den kommunala fastighetsavgiften för hyresenheter ändrades den 1 januari 2013 genom att både taket och procentsatsen sänktes samt att den generellt sänkta beskattningen av bostäder i hyreshus på detta sätt har fått ett genomslag även för hyreshus med studentbostäder.

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och är inte heller nu berett att tillstyrka motionsförslag om ändrad eller slopad fastighetsavgift.

Regeringen beslutade i maj 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga en utvidgning av systemet med ägarlägenheter och införandet av en lagreglerad modell för hyrköp av bostäder (dir. 2023:62). Syftet är att göra det möjligt för fler människor att äga sitt boende och att öka mångfalden av boendeformer i Sverige.

I den sakpolitiska överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna (Tidöavtalet) redovisas ett antal reformambitioner på skatteområdet som ska förverkligas under mandatperioden. Regeringen remitterade därför i april 2023 bl.a. ett förslag om att schablonavdraget vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder och hyreslägenheter ska höjas från 40 000 kronor till 50 000 kronor för att stimulera till ökad uthyrning av bostäder och möjliggöra ett effektivt nyttjande av bostadsbeståndet.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsförslag i motsvarande delar.

Fastighetsskatt och fastighetsavgift m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om att införa en statlig fastighetsskatt, om en sänkt fastighetsavgift och om en översyn av regelverket för lagfart och pantbrev.

Jämför reservation 15 (SD) och 16 (V).

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 4 föreslås att regeringen ska verka för en ytterligare sänkt fastighetsavgift utifrån individens inkomst.

I partimotion 2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau (V) m.fl. yrkande 3 föreslås att den kommunala fastighetsavgiften ska kompletteras med en statlig fastighetsskatt. Skatten ska tas ut med 1,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 5 miljoner kronor och med 2,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 7 miljoner kronor. Vidare anförs att dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än 4 procent av sin inkomst i avgift, ska utökas till att omfatta alla inkomster.

I motion 2023/24:1581 av Lars Engsund och Jan Ericson (båda M) m.fl. föreslås en översyn av systemet med skatteuttaget för lagfart och pantbrev för att få en rimlig fast avgift som speglar myndighetens faktiska kostnad.

Bakgrund och gällande rätt

Fastighetsskatt

Den statliga fastighetsskatten betalas bl.a. för hyresfastigheter och industrifastigheter, enligt 1 och 3 §§ lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. För hyresfastigheter är den statliga fastighetsskatten 0,4 procent av taxeringsvärdet för obebyggd tomtmark för hyreshus, bostäder som är taxerade som under uppförande och tillhörande tomtmark, tomtmark som är bebyggd enbart med en bostadsbyggnad som har en annan ägare (t.ex. arrendetomt) samt tomtmark som är bebyggd enbart med en bostadsbyggnad som saknar byggnadsvärde (på grund av att byggnadsvärdet inte blir minst 50 000 kronor). Fastighetsskatten är 0,1 procent av taxeringsvärdet för alla byggnadsenheter med lokaler och tillhörande tomtmark. För ägarlägenheter är den statliga fastighetsskatten 1,0 procent av taxeringsvärdet för obebyggd tomtmark för ägarlägenheter, ägarlägenheter som är taxerade som under uppförande och tillhörande tomtmark, tomtmark som är bebyggd enbart med ägarlägenheter som har en annan ägare (t.ex. arrendetomt) samt tomtmark som är bebyggd enbart med ägarlägenheter som saknar byggnadsvärde (på grund av att byggnadsvärdet inte blir minst 50 000 kronor).

Fastighetsavgift

Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften till 6 000 kronor per värderingsenhet, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften ska årligen räknas upp med utvecklingen av inkomstbasbeloppet. Uttaget av kommunal fastighetsavgift har begränsats för pensionärer och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (prop. 2007/08:156, bet. 2008/09:SkU3). Genom riksdagens beslut hösten 2009 (prop. 2009/10:33, bet. 2009/10:SkU15) utvidgades systemet med kommunal fastighetsavgift den 1 januari 2010 så att det även omfattar fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde, dvs. hus för vilka värdet understiger 50 000 kronor, och tomtmark för småhus som är bebyggd med småhus på ofri grund, t.ex. bostadshus på en tomt som arrenderas. Utvidgningen finansierades genom att taket för uppskovsbelopp sänktes från 1,6 till 1,45 miljoner kronor den 1 januari 2010.

Lagfart och inteckningar

Kostnaden för lagfart varierar beroende på om man har köpt, ärvt eller fått en fastighet i gåva. Vid gåva och arv betalas normalt ingen stämpelskatt. Däremot betalas en expeditionsavgift på 825 kronor. Är det exempelvis flera olika förvärvare eller servitut på flera olika fastigheter innebär det flera expeditionsavgifter. Expeditionsavgiften är tänkt att täcka kostnaden för handläggningen. Vid köp av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar betalas, utöver expeditionsavgiften, en stämpelskatt. Skatten beräknas på det högsta egendomsvärdet (köpesumman alternativt taxeringsvärdet). För privatpersoner och bostadsrättsföreningar är stämpelskatten för lagfart och inskrivning av tomträtt 1,5 procent (lägsta kostnad är 50 kronor) och för juridiska personer (aktiebolag, föreningar m.fl.) 4,25 procent. Stämpelskatten på inteckningar i fast egendom eller tomträtt är 2 procent av det intecknade beloppet.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om fastighetsskatt och fastighetsavgift m.m. behandlades i betänkande 2022/23:SkU12 och i yttrande 2023/24:SkU1y. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Fastighetsskatten avskaffades 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. I samband med avskaffandet anförde utskottet bl.a. att skatten uppfattades som orättvis och saknade legitimitet. Vidare anförde utskottet att skatten genom sin utformning inte i tillräcklig grad beaktar principen om att skatt betalas efter bärkraft och att den i vissa fall gav upphov till likviditetsproblem (bet. 2007/08:SkU10).

Utskottet anser att dessa skäl fortfarande gör sig gällande och är därmed inte berett att tillstyrka förslag om att införa en statlig fastighetsskatt.

Utskottet är heller inte berett att tillstyrka förslag om att sänka fastighetsavgiften eller att förorda en översyn av systemet med skatteuttaget för lagfart och pantbrev.

Samtliga motionsförslagen avstyrks därmed.

Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om ändrad kapitalvinstbeskattning.

Motionerna

I motion 2023/24:141 av Jörgen Grubb (SD) föreslås en utredning av möjligheten till lägre kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostäder.

I motion 2023/24:2171 av Johanna Hornberger (M) föreslås en översyn av flyttskatterna vid försäljning av bostäder för att motverka de negativa konsekvenserna av en trög bostadsmarknad.

I motion 2023/24:2264 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en översyn av möjligheten att differentiera kapitalvinstskatten för att skapa fler flyttkedjor.

Bakgrund och gällande rätt

En kapitalvinst som uppkommer vid försäljning, byte och liknande överlåtelser av en tillgång beskattas utan hänsyn till hur länge tillgången har innehafts. Den allmänna skattesatsen för kapitalvinster är 30 procent. Till följd av kvoteringsregler som anger hur stor del av vinsten som ska tas upp till beskattning blir den faktiska beskattningen lägre för vissa slag av tillgångar. När det gäller fysiska personers avyttringar av privatbostadsfastigheter medför kvoteringen att 22 procent av kapitalvinsten beskattas. Av kapitalförlusten vid avyttring av en privatbostadsfastighet ska 50 procent dras av (45 kap. 33 § IL).

Vid avyttring av en fastighet beräknas kapitalvinsten som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången (försäljningspriset) minskad med utgifterna för avyttringen (försäljningsutgifterna) och omkostnadsbeloppet. Om den sålda fastigheten är en ersättningsbostad ska vinsten vid kapitalvinstberäkningen ökas med det uppskovsbelopp säljaren har fått. Som ersättning eller försäljningspris räknas det pris som avtalats mellan säljare och köpare. Utgifter för avyttringen ska avräknas från ersättningen och inte inräknas i omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Som försäljningsutgifter räknas mäklarutgifter och annan försäljningsprovision, advokatutgifter, utgifter för värdering av fastigheten och andra utgifter som säljaren har haft för försäljningen. De principer för kapitalvinstbeskattning av fastigheter som beskrivits ovan gäller också för bostadsrätter. Icke yrkesmässig avyttring av bostadsrätter beskattas alltså i kapital, medan yrkesmässig avyttring beskattas i näringsverksamhet.

För vinster från fysiska personers avyttringar av permanentbostäder i småhus och äkta bostadsrätter, dvs. i princip bostäder där avyttringen beskattas med 22 procents kapitalvinstskatt, kan uppskov med vinstbeskattningen beviljas om den avyttrade bostaden (ursprungsbostaden) ersätts med en annan bostad (ersättningsbostaden) inom en viss tid från avyttringen. Som villkor gällde tidigare att både ursprungsbostaden och ersättningsbostaden skulle ligga i Sverige. Genom en lagändring hösten 2006 utvidgades uppskovsmöjligheten till att också avse bostäder som ligger i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De nya bestämmelserna gäller för avyttringar fr.o.m. den 1 februari 2007, men får på begäran av den skattskyldige tillämpas även på avyttringar som skedde under tiden den 1 januari 2006–31 januari 2007. Samtidigt anpassades systemet för att göra det möjligt för Skatteverket att följa upp att obeskattade vinster på ersättningsfastigheter i utlandet återförs till beskattning i Sverige.

I samband med att den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift höjdes kapitalvinstskatten för privatbostäder från 20 till 22 procent av vinsten. Möjligheten att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten genom uppskov kvarstod, men nya uppskovsbelopp begränsades till högst 1,6 miljoner kronor. Vidare ändrades beräkningen av uppskovsbeloppets storlek när ersättningsbostaden var billigare. Möjligheten till fortsatt uppskov när en bostad övergår genom arv, testamente, gåva eller bodelning slopades, med undantag för vissa övergångar inom familjen.

Som en del i finansieringen av omläggningen av bostadsbeskattningen var uppskovsbeloppen räntebelagda fr.o.m. 2009 års taxering genom att den som hade fått uppskov skulle ta upp en schablonintäkt i inkomstslaget kapital. Schablonintäkten beräknades till 1,67 procent av det uppskovsbelopp som fanns vid ingången av inkomståret. Skatten var sedan 30 procent av schablonintäkten. Skatten motsvarade därmed ca 0,5 procent av uppskovsbeloppet. Vidare sänktes taket för uppskovsbeloppet från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor för avyttringar som skedde fr.o.m. den 1 januari 2010.

Den 1 januari 2017 beslutade riksdagen att enligt regeringens förslag införa tidsbegränsade förändringar av reglerna för uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. För försäljningar som genomfördes under perioden den 21 juni 2016–30 juni 2020 slopades taket för uppskovsbeloppet vid försäljning av privatbostäder. Dessutom infördes samtidigt en ändring av metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad, som bl.a. innebär att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008. Syftet med ändringarna är att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

För att på längre sikt underlätta rörligheten på bostadsmarknaden beslutade riksdagen den 13 maj 2020 att enligt regeringens förslag göra en ändring i systemet med uppskov med beskattning av kapitalvinster vid avyttring av privatbostad genom att höja taket för uppskovsbeloppet från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor för avyttringar som görs efter den 30 juni 2020. För att öka utbudet av bostäder till försäljning och skapa flyttkedjor som underlättar rörligheten på bostadsmarknaden beslutade riksdagen den 25 november 2020 att enligt regeringens förslag avskaffa schablonintäkten på uppskovsbeloppet. Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2021.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om kapitalvinst vid fastighetsförsäljning behandlades i betänkande 2022/23:SkU12 och i yttrande 2023/24:SkU1y. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att reglerna om kapitalvinst vid fastighetsförsäljning har genomgått flera förändringar de senaste åren.

För att skapa ett effektivare utnyttjande av bostadsbeståndet ändrades den 1 januari 2017 metoden för beräkning av uppskovsbeloppet vid förvärv av en billigare ersättningsbostad.

För att öka rörligheten på bostadsmarknaden höjdes taket för uppskovsbeloppet för avyttringar som har skett efter den 30 juni 2020 från 1,45 miljoner kronor till 3 miljoner kronor den 1 juli 2020. Vidare är schablonintäkten på uppskovsbeloppet sedan den 1 januari 2021 slopad eftersom den antogs kunna leda till inlåsningseffekter i oönskade boendesituationer och minskad ekonomisk möjlighet att köpa en ny bostad.

Utskottet konstaterar också att Skatteverket på regeringens uppdrag har redovisat flera förslag på ändringar av kapitalvinstbeskattningen av privatbostäder i promemorian Förenklad beskattning och förbättrad service vid försäljning av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte skäl att förorda en översyn av kapitalvinstbeskattningen vid fastighetsförsäljning. Utskottet avstyrker därför motionsförslagen.

Avdrag för sponsring av idrott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om en översyn av reglerna om sponsring av idrott.

Jämför reservation 17 (C, MP).

Motionerna

I kommittémotionen 2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 9 föreslås en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och att skapa ett hållbart regelverk.

I motion 2023/24:2164 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) föreslås en översyn av skattelagstiftningen om sponsring för att kunna skapa ett könsneutralt system för sponsring av idrotten.

Bakgrund och gällande rätt

Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller någon annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet.

Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.

En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL mot att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Avdragsrättens omfattning, bl.a. mot bakgrund av gåvoförbudet, har prövats av Regeringsrätten. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nr 2677-1998) klargjorde Regeringsrätten att sponsring omfattas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen var ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kunde vara kommersiellt motiverad innebar inte i sig att sponsringen förlorade sin karaktär av gåva.

Företag ska enligt 16 kap. 2 § IL dra av utgifter för representation och liknande ändamål som har ett omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom när det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller när utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten.

Med forskning avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap. Med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om avdrag för sponsring av idrott behandlades i betänkande 2022/23:SkU12. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att med sponsring brukar förstås att företag lämnar ekonomiskt stöd till verksamheter av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Sponsring är ett vanligt inslag i företags marknadsföring, men även andra arter av motprestationer än reklam kan förekomma.

Som grundregel vid beskattningen gäller att utgifter för att förvärva inkomster ska dras av som kostnad, medan avdrag för gåvor inte medges. Sponsring kan betraktas som en avdragsgill kostnad, om värdet av motprestationen står i rimlig proportion till stödet.

I samband med riksdagens behandling av kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2021/22 om beskattningen av företag, kapital och fastigheter riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk. Tillkännagivandena bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Med hänsyn härtill finner utskottet inte skäl att nu rikta ytterligare tillkännagivanden till regeringen om en översyn av reglerna om sponsring av idrott.

Avdrag för sponsring av kultur

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om förändrade regler för sponsring av kultur.

Jämför reservation 18 (MP).

Motionen

I kommittémotion 2023/24:1885 av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP) yrkande 6 föreslås en utredning av möjligheten till en breddad finansiering av kulturen t.ex. genom en stärkt avdragsrätt och bättre möjligheter till sponsring av kultur.

Gällande rätt

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om avdrag för sponsring av kultur behandlades i betänkande 2022/23:SkU12. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar vidare att det är en viktig del i ett fungerande skattesystem att reglerna om avdrag för sponsring är generella och tydliga. Det är också en av de bärande principerna bakom skattepolitiken. Frågan om sponsring av kulturen bör därför enligt utskottets mening inte lösas genom undantag i skattereglerna.

Utskottet är därför inte berett att nu rikta ett tillkännagivande till regeringen om en förändring av reglerna om sponsring av kultur. Motionsförslaget avstyrks därmed.

Tonnageskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om förändrad tonnagebeskattning, om en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar samt om en utvärdering och förslag på åtgärder för att utveckla den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning.

Jämför reservation 19 (S), 20 (SD) och 21 (V).

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 17 föreslås en översyn av de skatterättsliga reglerna för svensk sjöfart. En rad mindre justeringar i befintliga regelverk skulle medföra att svenska villkor blir mer likvärdiga med våra konkurrentländers och därmed skulle fler rederier som redan verkar i Sverige välja svensk flagg.

I kommittémotion 2023/24:401 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5 föreslås en utredning av möjligheten att fler fartyg ska omfattas av tonnageskatten eftersom sjöfarten fortfarande är hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer och en översyn av regelverket med stämpelskatt för fartyg för att öka antalet svenskflaggade fartyg och en renare flotta.

I kommittémotion 2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 5 föreslås att regeringen överväger en förändring av punktbeskattningen av svenskflaggade fartyg t.ex. genom att stämpelskatten ersätts med en stämpelavgift. I samma motion yrkande 7 föreslås en utredning om hur fler svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatt eftersom sjöfarten fortfarande är hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer.

I kommittémotion 2023/24:646 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 5 föreslås att regeringen ska genomföra skatteutskottets tillkännagivande i betänkande 2021/22:SkU14 om att utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning.

I motion 2023/24:2433 av Magnus Berntsson (KD) föreslås förbättringar av reglerna om tonnageskatt och stämpelskatten för fartyg.

Bakgrund

Tonnagebeskattning innebär att inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån storleken på fartygens lastutrymme, med en teknisk term kallad nettodräktighet. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen.

Riksdagen tillstyrkte den 28 september 2016 regeringens förslag om att införa tonnagebeskattning i Sverige (prop. 2016/17:127, bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6). Bestämmelserna trädde i kraft den 20 oktober 2016. För att rederiverksamheten ska anses som kvalificerad ska den bl.a. avse transport av gods och passagerare till sjöss med fartyg som har en viss minsta total innesluten volym (med en teknisk term kallad bruttodräktighet), har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige och huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land.

För att rederiverksamheten ska anses vara kvalificerad krävs vidare bl.a. att en viss andel av fartygen i företagets flotta är svenskregistrerade respektive registrerade i ett register i en stat inom Europeiska unionen. Företag som vill att rederiverksamheten ska tonnagebeskattas i stället för att beskattas konventionellt ska ansöka om godkännande för tonnagebeskattning i förväg. Ett godkännande för tonnagebeskattning gäller tills vidare. Företaget kan som huvudregel lämna systemet tidigast efter tio beskattningsår.

Tillkännagivanden om den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning samt om stämpelskatten på fartygsinteckningar

I samband med riksdagens behandling av kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2021/22 om beskattningen av företag, kapital och fastigheter (bet. 2021/22:SkU14) i april 2022 riktade riksdagen två tillkännagivanden till regeringen dels om att den ska utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla bl.a. den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning, dels om att regeringen ska göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar med särskild inriktning på dess miljöstyrande effekt.

Vågade skatter – Navigering i sjöfartens förutsättningar

I december 2023 överlämnades utredningen Vågade skatter-Navigering i sjöfartens förutsättningar till regeringen. I utredningen föreslås bl.a. att stämpelskatten för beviljande av ansökan om inteckning i skepp avskaffas. Vidare föreslås flera ändringar för att utveckla tonnagebeskattningssystemet. Utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att tonnagebeskattningssystemet, som infördes 2017, innebar att svensk sjöfart fick större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler.

Syftet med systemet var att öka andelen svenskregistrerade fartyg och därmed öka den svenska handelsflottans konkurrenskraft. När systemet infördes var det uttalade syftet att svenska rederier i internationell trafik skulle få likvärdiga konkurrensvillkor i förhållande till de som gäller för rederier i jämförbara länder i Europa. Målsättningen med systemet var därmed att Sverige, i ett internationellt perspektiv, ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring. Utskottet anser att en stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verktyg för att kunna öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader, att flytta allt fler långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart och att bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn. Systemet med tonnagebeskattning har varit i kraft sedan den 1 januari 2017. När systemet infördes (prop. 2015/16:127) uttalade regeringen att avsikten är att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen.

I samband med riksdagens behandling av kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2021/22 om beskattningen av företag, kapital och fastigheter riktade riksdagen två tillkännagivanden till regeringen dels om att den ska utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla bl.a. den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning, dels om att regeringen ska göra en översyn av stämpelskatten på fartygsinteckningar med särskild inriktning på dess miljöstyrande effekt.

Utskottet konstaterar vidare att utredningen Vågade skatter – Navigering i sjöfartens förutsättningar, som innehåller flera förslag om ändringar för att utveckla tonnagebeskattningssystemet för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet är inte berett att föregripa regeringens beredning och avstyrker därmed samtliga motionsförslag.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om tonnageskatt behandlades i betänkande 2022/23:SkU12. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Beredskapsskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om en utredning av en beredskapsskatt.

Jämför reservation 22 (S, V, MP).

Motionen

I kommittémotion 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 10 föreslås en utredning om en beredskapsskatt för att finansiera försvaret. Beredskapsskatten ska vara enkel att betala och administrera och bidra till finansieringen av försvaret.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om beredskapsskatt behandlades i betänkande 2022/23:SkU12 och i yttrande 2023/24:SkU1y. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att förorda en beredskapsskatt på det sätt som föreslagits. Motionsförslaget avstyrks därför.

Riskskatt för kreditinstitut m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om en tillfällig skatt på bankernas övervinster och om en ändring av lagen om riskskatt för kreditinstitut så att kommunal finansieringssamverkan undantas.

Jämför reservation 23 (S, MP) och det särskilda yttrandet (V).

Motionerna

I kommittémotion 2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 7 föreslås att det införs en tillfällig skatt på bankernas räntenetto, dvs. den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna. Förslaget innebär en tillfällig beskattning med 23 procent på den del av räntenettot som överstiger 150 procent av ett historiskt snitt. Vidare föreslås i samma motion yrkande 14 att lagen om riskskatt för kreditinstitut ska ändras så att kommunal finansieringssamverkan och därmed Kommuninvest undantas från skatten.

I motion 2023/24:945 av Dzenan Cisija (S) föreslås en översyn av möjligheten att införa en skatt på den del av bankernas övervinster som genereras tack vare högre räntor och inflation.

Bakgrund och gällande rätt

Sedan den 1 januari 2022 gäller en ny lag om riskskatt för kreditinstitut. Lagen innebär att beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället ökar. Om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett visst gränsvärde ska nämnda kreditinstitut betala riskskatt till staten.

För utländska kreditinstitut ska endast skulder hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från filial i Sverige beaktas. Om kreditinstitutet ingår i en koncern ska gränsvärdet gälla sammantaget för alla kreditinstitut i koncernen. Gränsvärdet uppgår till 150 miljarder kronor för beskattningsår som påbörjades under 2022. Gränsvärdet ska därefter årligen indexeras. Beskattningsunderlaget utgörs av summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång. För utländska kreditinstitut beaktas endast skulder hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från filial i Sverige.

För beskattningsår som påbörjas under 2022 betalas skatt med 0,05 procent av beskattningsunderlaget. För beskattningsår som påbörjas under 2023 och senare år ska skatt betalas med 0,06 procent av beskattningsunderlaget.

I samband med riksdagens behandling av regeringens förslag i december 2021 föreslog utskottet tre tillkännagivanden till regeringen om

• att regeringen senast den 1 oktober 2022 ska återkomma till riksdagen med ett förslag som träder i kraft senast den 1 januari 2023 som undantar Kommuninvest från riskskatt för kreditinstitut, och snarast med ett förslag om att kompensera kommun- och regionsektorn för de ökade kostnaderna till följd av riskskatten

• att regeringen ska utreda möjligheten att ändra lagen om riskskatt för kreditinstitut så att skatten inte drabbar lokalt förankrad bankverksamhet

• att regeringen noga ska följa frågan om huruvida riskskatt för kreditinstitut snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker och på sikt försvårar möjligheterna att värna den finansiella stabiliteten och, om sådana effekter konstateras, återkomma till riksdagen med förslag på justeringar i lagen om riskskatt för att motverka effekterna.

Tidigare riksdagsbehandling

Motionsyrkanden om riskskatt för kreditinstitut m.m. behandlades i betänkande 2022/23:SkU12 och i yttrande 2023/24:SkU1y. Motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Utskottets ställningstagande

För att stärka de offentliga finanserna och hålla den offentliga skuldsättningen på en lägre nivå och därigenom skapa utrymme för att klara en framtida finansiell kris infördes den 1 januari 2022 en riskskatt för vissa systemviktiga kreditinstitut. Lagen om riskskatt för kreditinstitut innebär att beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället ökar.

I samband med riksdagens behandling av regeringens förslag i december 2021 riktade riksdagen bl.a. ett tillkännagivande till regeringen om att den senast den 1 oktober 2022 ska återkomma till riksdagen med ett förslag som träder i kraft senast den 1 januari 2023 som undantar Kommuninvest från riskskatt för kreditinstitut. Tillkännagivandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet är inte berett att föregripa den pågående beredningen och avstyrker därför motionsförslagen om en ändring av riskskatten. Utskottet är heller inte berett att nu förorda ytterligare beskattning av bankernas övervinster. Samtliga motionsförslag avstyrks därför.

Reservationer

1.	Företagande och investeringar, allmänna skattefrågor, punkt 1 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:346 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

2023/24:378 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 2 och

2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 13 och

avslår motionerna

2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13,

2023/24:893 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13,

2023/24:1389 av Peter Ollén (M),

2023/24:1634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 35 och

2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 5.

Ställningstagande

En politisk fråga på filmområdet i Sverige som har seglat upp som alltmer central i debatten de senaste åren är den om införandet av en s.k. streamingskatt. Flera EU länder inklusive vårt grannland Danmark har redan infört en sådan. I Danmark har det handlat om en skatt på 6 procent av streamingföretagens vinst i landet som blir till ett slags bidrag för att finansiera produktion av dansk film och tv-serier.

Grundtanken med en streamingskatt eller liknande åtgärd som ett sätt att stötta inhemsk film ser vi som intressant i en globaliserad värld, men vi har hittills intagit en skeptisk och försiktig hållning i frågan på grund av risken för att förslaget kommer att få negativa effekter. I Danmark blev följden av införandet att Viaplay och Netflix upphörde med all produktion i landet efter att en rad filmpolitiska åtgärder genomfördes. En förutsättning för att införa en streamingskatt är att det sker i dialog med de streamingaktörer som påverkas av skatten. Väljer regeringen att gå fram med en streamingskatt är det avgörande att denna typ av åtgärd vidtas på ett klokt sätt och i samförstånd med berörda aktörer så att inte streamingaktörernas incitament att producera innehåll i Sverige sjunker och att svenska filmer och tv-serier inte blir mindre tillgängliga för konsumenterna.

Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan och är ett problem för ekonomi, nationell självförsörjning, miljö och klimat. Det är dessutom ett etiskt problem. Det finns många skäl för att samhället och medborgarna bör anstränga sig för att minska svinnet. Svinnet förekommer i primärproduktionen, livsmedelsindustrin, butiker, restauranger, storkök, skolkök och hushållens konsumtionsmönster. Eftersom det finns ett antal potentiella synergieffekter är de centrala åtgärderna att underlätta samarbete mellan aktörer och att myndigheter hjälper aktörerna att minska svinnet. Vi stöder en fortsättning av det myndighetsuppdrag som nu löper. För att öka takten i arbetet mot matsvinn i butiker föreslår vi en utredning av möjligheten att likt Norge införa ett skatteavdrag för den överskottsmat som butikerna donerar till välgörande ändamål.

Sverige beräknas få den lägsta tillväxten i EU i år och nästa år. Vidare har Sveriges konkurrenskraft tappat mark de senaste decennierna. I arbetet med att stärka konkurrenskraften för näringslivet får det inte finnas några heliga kor, utan alla potentiella åtgärder bör lyftas för diskussion. Ett förslag som torde vara av intresse att se över är en förändring av dagens system för ett bolags resultatutjämning över åren. I nuläget kan ett bolag som gör förlust endast kvitta detta mot eventuella vinster kommande år, trots att framtiden är osäker varför systemet är mer spekulativt än om bolaget fått kvitta förlusten mot tidigare års reella vinster. Det sistnämnda systemet, som kallas för carry back, används idag i ett flertal länder som en del i deras bolagsskattesystem, däribland USA, Storbritannien och Kanada. I praktiken innebär ett sådant system att företag som har beskattats för vinster tidigare år men som sedan visar förlust under ett år – pandemi eller inte – ges möjligheten att få återbetalning av den skatt de betalt tidigare, redan året efter förluståret. Skillnaden jämfört med dagens system blir därför att bolagets soliditet och likviditet kan stärkas tidigare än om bolaget bara kan kvitta förlusten mot potentiella, men osäkra, framtida vinster. Samtidigt är det bolag som redan bevisat sig vara lönsamma som gynnats av det. Flera länder, däribland Norge, Belgien och Tjeckien, har under pandemin kommit till insikt om de potentiella fördelarna med systemet och därför infört carry back för att stödja det inhemska näringslivet. Det är därför angeläget att skyndsamt utreda möjligheten för ett företag att kvitta förluster mot tidigare års vinster och på så sätt ta ett steg mot de carry back-system som finns i andra stater.

2.	Företagande och investeringar, allmänna skattefrågor, punkt 1 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13 och

avslår motionerna

2023/24:346 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

2023/24:378 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 2,

2023/24:893 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13,

2023/24:1389 av Peter Ollén (M),

2023/24:1634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,

2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 13,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 35 och

2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 5.

Ställningstagande

Vänsterpartiet har vid upprepade tillfällen lagt fram förslag till riksdagen om att utreda huruvida inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftsställe är ändamålsenligt utformade för att täcka in utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige. Skatteutskottet har avslagit dessa förslag, senast med hänvisning till regeringens åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminaliteten (2022/23:SkU12). Vänsterpartiet delar inte utskottets bedömning. Problemet med nuvarande regler kvarstår, vilket bl.a. framhålls av Svenska Byggnadsarbetarförbundet (Byggnads). Enligt Byggnads bör det införas en striktare tolkning av begreppet fast driftsställe: Ett företag som kontinuerligt, regelbundet eller periodiskt är aktivt i Sverige under en tolvmånadersperiod ska alltid anses etablerat i Sverige (Byggnads 2016, Konkurrens på lika villkor). Jag föreslår därför att det ska utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning är verksamma i Sverige.

3.	Företagande och investeringar, allmänna skattefrågor, punkt 1 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 35 och

2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 5 och

avslår motionerna

2023/24:346 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

2023/24:378 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 2,

2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13,

2023/24:893 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13,

2023/24:1389 av Peter Ollén (M),

2023/24:1634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4 och

2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 13.

Ställningstagande

Företagsklimatet är avgörande för utveckling i alla delar av landet. För att minska arbetslösheten och öka självförsörjningen är företagande en väl så viktig komponent som anställning. Jag föreslår därför att en ny företagsform med minimal administration och schablonbeskattning av intäkterna, mikroföretag, som motsvarar en utvidgad variant av Centerpartiets förslag om ingångsföretag, ska införas. Införande av mikroföretag möjliggör för fler landsbygdsbor att, genom att erbjuda tjänster i lokalsamhället, skaffa egen försörjning utan onödigt regelkrångel.

För att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken föreslår jag vidare en utredning om kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar.

4.	Företagande och investeringar, allmänna skattefrågor, punkt 1 (MP)

av Janine Alm Ericson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:893 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 11 och 13 samt

avslår motionerna

2023/24:346 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

2023/24:378 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkande 2,

2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13,

2023/24:1389 av Peter Ollén (M),

2023/24:1634 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,

2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 13,

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 35 och

2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 5.

Ställningstagande

Sverige och Europa behöver en mångfald av stora och små företag som skapar möjlighet till försörjning och arbetstillfällen och bidrar till livskvalitet och utveckling. Allt fler svenskar vill starta företag. Människors kreativitet och entreprenörskap ska tas till vara genom att förbättra villkoren och minska regelkrånglet för företagare. Fler bör ges möjlighet att styra över sitt arbete och skapa sin egen försörjning. För att frigöra och tillvarata människors entreprenörskap, innovationskraft och kreativitet behöver företagandet vara tryggt och enkelt. Jag vill förbättra trygghetssystemen för frilansare, kombinatörer och egenföretagare och underlätta för mikroföretag att växa och anställa.

Det är också viktigt att det finns goda förutsättningar för en mångfald av företagsformer som gör det möjligt att bedriva verksamheter utifrån de behov och möjligheter som respektive verksamhet har. Därför bör även skattesystemet underlätta för såväl personalägda och sociala företag som kooperativ vid generationsskiften.

5.	Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (S)

av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Patrik Björck (S), Ida Ekeroth Clausson (S) och Peder Björk (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 9 och

avslår motionerna

2023/24:1445 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 17.

Ställningstagande

Syftet med skattereglerna för fåmansföretag är det ska vara neutrala skatteregler mellan den som väljer att vara anställd respektive företagare. För att öka neutraliteten och stärka rättvisan i vår finansiering av försvarets utbyggnad bör vissa justeringar göras. De delar som kan vara motiverade att se över är skattesatsen inom gränsbeloppet och det tak vid vilket den högre tjänstebeskattningen sjunker till en lägre kapitalbeskattning. Taket är kopplat till inkomstbasbeloppet och eftersom topplönerna har dragit ifrån snabbare än inkomstbasbeloppet bör en justering övervägas.

6.	Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 17 och

avslår motionerna

2023/24:1445 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 9.

Ställningstagande

I dag skapas fyra av fem nya jobb i de små företagen. Därför behöver de små och växande företagen lägre kostnader för att kunna bidra med ännu fler nya jobb. Dagens svårgenomträngliga kapital- och företagsbeskattning behöver förbättras. I dag utgör den ett lapptäcke av olika regelverk och avdrag som fullt ut endast förstås av ett fåtal människor. För den som har resurser, och exempelvis kan betala för skatterådgivning, skapar det snåriga regelverket goda möjligheter att sänka sin skatt, medan den enskilda företagaren utan stöd tvingas betala en hög skatt. Det behöver bli både enklare och billigare att vara företagare i Sverige. Jag föreslår därför en översyn av 3:12-reglerna för att sänka skatten och förenkla för de ägarledda små företagen, bl.a. genom att höja gränsen för den s.k. förenklingsregeln.

7.	Kapitalbeskattning m.m., punkt 3 (S)

av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Patrik Björck (S), Ida Ekeroth Clausson (S) och Peder Björk (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8 och

avslår motionerna

2023/24:275 av David Perez (SD),

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

Klyftorna har ökat i Sverige sedan i början av 2000-talet. Det totala välståndet har stigit men inkomstökningen har varit ojämnt fördelad. Under samma tid har avskaffandet av ett flertal skatter samt stora inkomstskattesänkningar lett till att de som har det bäst ställt ekonomiskt fått betala lägre skatter. Kapitalinkomsterna har ökat kraftigt samtidigt som många med höga kapitalinkomster gynnas av omfattande undantag från ordinarie kapitalbeskattning. I en tid då klyftorna har vuxit på ett orimligt sätt vill vi möta detta genom att utnyttja den omfördelande kraften i skattesystemet i högre grad. Denna omfördelning leder i sig till ett ökat välstånd i samhället. Genom att fler får möjlighet till utbildning och kompetensutveckling skapas jobb och tillväxt. När det står klart att välfärden står inför stora behov behöver vi diskutera både skattesystemet som en helhet och vilka skatter som kan bidra med större finansiering. Vi föreslår därför en översyn av beskattningen av kapitalinkomster för att nå en ökad enhetlighet i kapitalbeskattningen samt en beskattning av stora ekonomiska tillgångar.

8.	Kapitalbeskattning m.m., punkt 3 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2023/24:275 av David Perez (SD),

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8 och

2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 13.

Ställningstagande

En central tanke bakom 1990-talets skattereform var en förstärkt horisontell rättvisa, där lika inkomster skulle beskattas lika. Denna likformighetsprincip skulle så långt som möjligt tillämpas konsekvent. Genom reformen infördes en separat och proportionell beskattning av kapitalinkomster – räntor, utdelningar och reavinster – med en enhetlig skattesats på 30 procent. Sedan reformens genomförande har en rad undantag gjorts. Jag och mitt parti föreslår därför en reformerad kapitalinkomstbeskattning, präglad av likformighet och rättvisa. Utdelning och kapitalvinst från onoterade aktier ska enligt förslaget beskattas med 30 procent. Ett tak på 2 miljoner kronor på sparande på investeringssparkontot ska införas. Sparande utöver taket ska beskattas med den vanliga skatten på kapitalinkomster. Utdelning och kapitalvinst från fåmansbolag ska beskattas med 30 procent. Utdelningsutrymmet ska begränsas och gränsbeloppet och det lönebaserade utrymmet sänkas. Slutligen ska enligt förslaget det sparade utdelningsutrymmet begränsas genom en årsspärr och uppräkningsräntan sänkas.

Arv är ett tydligt exempel på hur kapital påverkar en individs livschanser. Arvsflödena har dessutom ökat i betydelse i Sverige, framför allt under de senaste 25–30 åren. Arvs- och gåvoskatter finns i många OECD-länder. Jag och mitt parti föreslår att en arvs- och gåvoskatt införs också i Sverige. Skatten ska utformas så att den drar in 1 procent av det årliga arvs- och gåvoflödet men ska ha ett ganska stort fribelopp så att vanliga hushåll som äger sin bostad inte omfattas.

9.	Kapitalbeskattning m.m., punkt 3 (MP)

av Janine Alm Ericson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 13 och

avslår motionerna

2023/24:275 av David Perez (SD),

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 8.

Ställningstagande

Ägandet av kapital är extremt ojämställt. Män har i genomsnitt högre kapitalinkomster eller inkomster från näringsverksamhet än kvinnor. Kvinnors kapitalinkomster uppgår till knappt hälften av männens och bara 4 procent av det privatägda aktievärdet ägs av kvinnor. Det gör att män tjänar på att skatten på kapital i många fall är lägre än skatten på arbete. De har ofta större kapitalinkomster som beskattas med en lägre skattesats än arbetsinkomster. För att komma tillrätta med detta föreslår jag att kapitalinkomster beskattas progressivt. Kapitalbeskattningen kan även i övrigt behöva ses över ur ett jämställdhetsperspektiv.

10.	Investeringssparkonto, punkt 4 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:428 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7 och

avslår motion

2023/24:1716 av Camilla Brunsberg (M).

Ställningstagande

Det är angeläget att skattereglerna underlättar för enskilda småsparare att ha ett aktivt sparande, vilket kan minska byråkratin vid deklaration. Det är också bra med ett brett aktiesparande i befolkningen, delvis för att stärka det privata finansiella kapitalet men även för landet som helhet med ett högt inhemskt ägande av bolag som främst verkar i Sverige.

I budgetpropositionen för 2016 valde den rödgröna regeringen att endast fyra år efter införandet ändra förutsättningarna för sparformen och tillförde ett strafftillägg om 0,75 procent av hela avgiftsunderlaget. Vi föreslår därför att regeringen ska verka för att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton återställs till den ursprungliga nivån vid införandet.

11.	Skogskonto, punkt 5 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2068 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 26 och

avslår motionerna

2023/24:1446 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2023/24:1818 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C) och

2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 14.

Ställningstagande

Skogskontot innebär att den privata skogsägaren, oftast en familjeskogsbrukare, vid en avverkning skattemässigt kan fördela inkomsten på en tioårsperiod och från den dra av skogsvårdskostnader. Detta gynnar den skogsägare som aktivt sköter sin skog med exempelvis plantering och röjning. Framför allt mindre skogsägare med ojämna avverkningsnivåer riskerar att drabbas om skogskontot avvecklas. Skogskontot bör därför bevaras eftersom det bidrar till långsiktig och ändamålsenlig skogsskötsel.

12.	Skogskonto, punkt 5 (C)

av Helena Vilhelmsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:1818 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C) och

2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 14 och

avslår motionerna

2023/24:1446 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2023/24:2068 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 26.

Ställningstagande

Ett naturvårdsavtal är ett frivilligt civilrättsligt avtal som tecknas mellan Skogsvårdsstyrelsen och de markägare som är intresserade av naturvård. Syftet med avtalet är att bevara, utveckla eller skapa områden med höga naturvärden. Avtalen är normalt 50-åriga och kan ses som en del av det långsiktiga skogsskyddet. Markägaren får ekonomisk ersättning för de begränsningar i brukandet som avtalet medför. Ersättningen betalas med ett engångsbelopp vid avtalsperiodens början.

Naturvårdsavtalet utgör en nyttjanderätt enligt jordabalken och innebär att markägaren löpande under avtalstiden tillhandahåller nyttjanderättshavaren, dvs. staten, en fastighet av en viss beskaffenhet. Det ligger därmed nära till hands att jämställa naturvårdsavtalet med ett hyresavtal eller arrendeavtal.

Skatteverket anger i en skrivelse från 2005 (dnr 130 84518-05/111) att den ersättning som markägaren erhåller ska tas upp till beskattning omedelbart utan periodiseringen för avtal som enbart innebär en begränsning för fastighetsägaren att nyttja marken. Detta medför många gånger en hög beskattning.

Naturvårdsavtalen är en viktig del i att stimulera arbetet med att bevara skyddsvärd skog samt utgör ett led i att uppnå de miljömål som är uppsatta för skogen. Den ersättning som betalas ut till markägarna är en ersättning för att markägaren under en lång tidsperiod inte kan nyttja skogen fullt ut, genom att det exempelvis finns restriktioner i fråga om avverkning.

För att stimulera fastighetsägare till att ingå naturvårdsavtal med staten samt för det faktum att ersättningen de facto avser en ersättning för en flerårig inskränkning i äganderätten bör regelsystemet ändras på så sätt att 100 procent av ersättningen för naturvårdsavtal får sättas av till ett skogskonto.

En sådan förändring ligger i linje med den ambition som regeringen och riksdagen tidigare tydligt visade i proposition 2002/03:79, då man övervägde en lagändring för att tillåta periodisering av ersättningen under löptiden.

Med hänvisning till utgången i rättsfallet RÅ 2002 ref. 84 ansåg lagstiftaren att någon lagändring inte krävdes. I propositionen uttalas följande:

Emellertid har Regeringsrätten, som tidigare nämnts, i en nyligen meddelad dom (RÅ 2002 ref. 84) fastställt ett förhandsbesked från skatterättsnämnden, där nämnden funnit att en engångsersättning i anledning av ett nyttjanderättsavtal som löper över flera (25) år ska periodiseras och intäktsredovisas linjärt under avtalets löptid. Enligt regeringens bedömning bör samma synsätt kunna anläggas på ersättning som erhålls vid tecknande av naturvårdsavtal. Eftersom ersättningen kan periodiseras och redovisas linjärt under avtalets löptid kan det enligt regeringens mening inte anses motiverat att införa en möjlighet att använda skogskontot för ersättningen. Ersättningen bör därför inte heller fortsättningsvis kunna sättas in på skogskonto.

Skatteverket har dock, som nämnts ovan, gjort en annan tolkning av rättsläget och anser inte att periodisering är möjligt. Det är mot denna bakgrund motiverat med en översyn av reglerna så att även ersättning för naturvårdsavtal kan ligga till grund för en skogskontoinsättning.

Inte sällan står markägare, privatpersoner eller näringsidkare, inför en situation där de upplåter nyttjanderätten till en viss del av fastigheten för all framtid men behåller ägandet. Typexempel är upplåtelse av mark för framdragande av kraftledning och vägrätt för allmän väg. Markägaren äger fortfarande den upplåtna marken, men nyttjandet disponeras av någon annan. Detta kallas allframtidsupplåtelse. Jag anser att det är angeläget med en översyn av möjligheten att sätta av en engångsersättning för markintrång, s.k. allframtidsupplåtelse, för skattemässig fördelning över flera inkomstår.

13.	Skatteregler för ideell sektor, punkt 6 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:350 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 13.

Ställningstagande

År 2004 tillsattes en statlig utredning för att se över föreningars skatte- och avgiftssituation. Utredningen Nya skatteregler för idrotten (SOU 2006:23) innehöll ett antal förslag på hur beskattningen kan anpassas för den moderna idrottsrörelsen. Trots konkreta förslag på hur idrottsföreningars skattesituation kan förenklas och förtydligas verkar den politiska viljan att ta tag i frågan saknas. I stället för att följa upp utredningen med en proposition tillsatte dåvarande regering en ny utredning (SOU 2009:65) för att utreda beskattningen av ideella föreningar. Inte heller denna utredning resulterade i någon proposition från regeringen. Riksidrottsförbundet uttrycker nu en oro över att Skatteverket börjat tillämpa regelverket så att bl.a. professionell idrott inte räknas som allmännyttig verksamhet och att föreningars intäkter från professionell verksamhet är obegränsat skattepliktiga. Därutöver har Skatteverket ändrat sin praxis när det gäller beskattningen av föreningars secondhandförsäljning. Riksidrottsförbundet menar att Skatteverkets tolkning drabbar föreningars barn- och ungdomsverksamhet negativt. Vi föreslår därför att regeringen snarast ska lämna ett förslag om förbättrade skatteregler för idrotten.

14.	Boendebeskattning m.m., punkt 7 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 5, 7 och 8,

2023/24:412 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 9 och

2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11 samt

avslår motionerna

2023/24:1481 av Louise Thunström och Jessica Rodén (båda S),

2023/24:1787 av Rickard Nordin (C),

2023/24:2035 av Sanna Backeskog m.fl. (S) och

2023/24:2526 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1–4.

Ställningstagande

Med dagens system saknas möjligheten att avsätta obeskattade medel till framtida underhåll. För att skapa förutsättningar att hålla hyrorna på en lägre nivå och för att finansiera framtida renoveringar föreslår vi att det införs skattefria underhållsfonder. Detta bör gälla både enskilt ägda och kommunägda bostadsföretag.

I Sverige råder det mycket stor bostadsbrist, framför allt när det gäller hyresbostäder i tätorterna. Utbudet av bostäder är inte tillräckligt stort för att möta den ökade efterfrågan. I Norge har man lyckats lösa en del av bostadsbristen genom att skattebefria andrahandsuthyrning. Detta har medverkat till ett stort tillskott av bostäder för framför allt unga. För att stimulera till uthyrning och därmed kunna möta den ökade efterfrågan på bostäder ska möjligheten att höja det skattebefriade beloppet vid andrahandsuthyrning undersökas. Vi föreslår att schablonavdraget ökas från 40 000 kronor per år till 60 000 kronor per år för att stärka utbudet av tillgängliga lägenheter.

I bostadsbristens Sverige är ett av många problem att det saknas ledig byggbar mark i önskade geografiska lägen. Samtidigt finns det många obebyggda tomter, vilket är en av orsakerna till att det byggs mindre än möjligheterna medger. Ibland bör en såld fastighet betraktas som spekulationsaffär i stället för en ren bostadsaffär. Detta gäller när en fastighet, där marken endast utgörs av obebyggd tomtmark, sålts med en kapitalvinst men ingen ansökan om bygglov och byggstart har registrerats hos den aktuella kommunen. Avstyckningar från fastigheter som redan har en byggnad ska dock inte inräknas i förslaget, utan endast de affärer som inleds med ett förvärv av obebyggd tomtmark. För att minska omfattningen av spekulation föreslår vi därför att kapitalvinstskatten vid försäljning av obebyggd tomtmark under vissa förutsättningar ska vara högre än vid ordinarie bostadsförsäljningar.

Satsningar på studentbostäder är nödvändiga utifrån en studiesocial kontext. Rent praktiskt och ekonomiskt fyller de en viktig funktion för kunskapsbildningen i samhället. Det är även av särskild vikt att åtgärder tas fram som kommer ekonomiskt pressade studenter till del. Att betala samma fastighetsavgift för en studentbostad, som ofta består av ett enkelt s.k. korridorrum, som för en attraktiv bostadsrätt i samma storlek är inte rimligt. Vi föreslår därför att studentbostäder i stället klassificeras som elevhem och därmed undantas från fastighetsavgift.

Många jordbrukare är fullt upptagna både tidsmässigt och ekonomiskt med att arbeta i sina verksamheter. De som har lantbruksfastigheter har ofta ett bostadshus på fastigheten som ibland inte får det underhåll som behövs. I andra situationer bor ägaren till lantbruksfastigheten på ett annat ställe och arrenderar ut marken till någon annan. Bostadsbyggnaden står därmed tom och kan i vissa fall stå och förfalla. För att vackra svenska lantliga bostadsmiljöer ska kunna upprätthållas som en del av kulturarvet och för att outnyttjade bostäder ska bli tillgängliga vill vi utreda möjligheten till ett avdrag för reparationer av bostadshus och ekonomibyggnader som finns på lantbruksenheter och f.d. lantbruksenheter.

15.	Fastighetsskatt och fastighetsavgift m.m., punkt 8 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 4 och

avslår motionerna

2023/24:1581 av Lars Engsund och Jan Ericson (båda M) och

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 3.

Ställningstagande

Att betala en hög avgift för ett boende man äger kan göra människor med svag ekonomi sårbara, eller i värsta fall bostadslösa. Fastighetsavgiften på småhus som används som permanentbostad är därför begränsad för s.k. utsatta grupper. Taket för hur mycket en individ ska behöva betala i fastighetsavgift är därför begränsat till maximalt 4 procent av inkomsten. Som mest kan avgiften reduceras till ett, utifrån prisbasbeloppet, indexerat spärrbelopp. Vi föreslår att regeringen ska verka för en ytterligare sänkt fastighetsavgift utifrån individens inkomst.

16.	Fastighetsskatt och fastighetsavgift m.m., punkt 8 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 3 och

avslår motionerna

2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 4 och

2023/24:1581 av Lars Engsund och Jan Ericson (båda M).

Ställningstagande

Dagens fastighetsavgift har ingen synlig koppling till avkastning, övriga kapitalskatter eller ränteavdragen. Taket innebär att man betalar ”full” fastighetsavgift upp till ett taxeringsvärde på drygt 1,2 miljoner kronor. På taxeringsvärden därutöver betalas ingen avgift. Detta leder till att den genomsnittliga skatten blir lägre ju mer värdet på en fastighet överstiger 1,2 miljoner kronor. Fastighetsavgiften är därmed starkt regressiv. Jag och mitt parti vill därför komplettera den kommunala fastighetsavgiften med en statlig fastighetsskatt. Skatten ska tas ut med 1,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 5 miljoner kronor och med 2,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 7 miljoner kronor. Jag föreslår också att dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än 4 procent av sin inkomst i avgift, utökas till att omfatta alla inkomster.

17.	Avdrag för sponsring av idrott, punkt 10 (C, MP)

av Helena Vilhelmsson (C) och Janine Alm Ericson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 9 och

avslår motion

2023/24:2164 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).

Ställningstagande

Ett rikt idrotts- och kulturliv är en förutsättning för attraktiva samhällen där människor vill leva och bo. Idrottsföreningar, stora som små, runtom i landet är i varierande utsträckning beroende av olika former av sponsring för att kunna bedriva och utveckla sin verksamhet.

För många företag är sponsring av exempelvis idrottsverksamhet en viktig del i hållbarhetsarbetet. Problemet är att det saknas tydlig lagstiftning för hur sponsring ska beskattas. Det som styr avdragsrätt är ett i hög utsträckning föråldrat lapptäcke av prejudikat och tolkningar. Marknadsvärde bedömt utefter antalet besökare eller andra mer traditionella parametrar är inte anpassat till dagens innebörd av marknadsvärde. Exponering via såväl sociala som traditionella medier gör att marknadsvärdet inte kan mätas så som det traditionellt gjort.

Riksdagen riktade därför under 2021, på initiativ av Centerpartiet, ett tillkännagivande till regeringen om att se över regelverket för sponsring. Idag kan det ur ett varumärkesperspektiv vara precis lika attraktivt för ett företag att sponsra ett allsvenskt herrfotbollslag som damlaget i samma division eller en mindre förening utan elitambitioner. Det är inte alltid ett visst antal fysiska besökare som är det centrala. För många företag är det hållbarhetsfrågor som ligger i fokus. Problemet med dagens regler är att de, genom felaktiga ekonomiska incitament, styr mot att sponsra idrotter som har ett högt antal åskådare på plats som har köpt en traditionell inträdesbiljett. Vi föreslår därför en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och att skapa ett hållbart regelverk.

18.	Avdrag för sponsring av kultur, punkt 11 (MP)

av Janine Alm Ericson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:1885 av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP) yrkande 6.

Ställningstagande

Jag och mitt parti vill stärka konstens och kulturens finansiering och att öka förutsättningarna för privat finansiering är en del av det. Även Återstartsutredningen (Från kris till kraft – Återstart för kulturen SOU 2021:77) har förslag som går i denna riktning. Det är dock avgörande att detta arbete inte sker på bekostnad av en stark offentlig finansiering. Jag föreslår därför en utredning om möjligheten till avdrag för investeringar i kultur och om sponsring av kultur.

19.	Tonnageskatt, punkt 12 (S)

av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Patrik Björck (S), Ida Ekeroth Clausson (S) och Peder Björk (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 17 och

avslår motionerna

2023/24:401 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5,

2023/24:646 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 5,

2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7 samt

2023/24:2433 av Magnus Berntsson (KD).

Ställningstagande

Sjöfarten är avgörande för Sveriges handel med omvärlden och därmed ytterst också för Sveriges välstånd. En stärkt svensk sjöfart är ett viktigt verktyg för att flytta allt fler långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart samt bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn. Sverige har ett system med tonnagebeskattning med målsättningen att Sverige i ett internationellt perspektiv ska ha en konkurrenskraftig sjöfartsnäring. Vid införandet 2017 konstaterades att en utvärdering och uppföljning bör göras inte minst för att bryta utvecklingen med en minskande svensk handelsflotta. Genom att göra en rad mindre justeringar i befintliga regelverk skulle svenska villkor bli mer likvärdiga med våra konkurrentländers och därmed skulle fler rederier som redan verkar i Sverige välja svensk flagg, vilket sammantaget skulle generera ökade skatteintäkter. Den utredning som nu pågår behöver ta ett helhetsgrepp om dessa frågor. Vi föreslår därför en översyn av de skatterättsliga reglerna för svensk sjöfart.

20.	Tonnageskatt, punkt 12 (SD)

av Per Söderlund (SD), Eric Westroth (SD), David Lång (SD) och Bo Broman (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2023/24:401 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5 samt

2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7 samt

avslår motionerna

2023/24:646 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 5,

2023/24:2433 av Magnus Berntsson (KD) och

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 17.

Ställningstagande

Svensk sjöfart har fått större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler i och med den införda tonnageskatten. Sjöfarten är dock fortsatt hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer. Det är därför olyckligt att finansieringen av tonnageskatten delvis tas från sjöfartsstödet, eftersom detta motverkar syftet med tonnageskattesystemet. Syftet är att behålla fartyg under svensk flagg och försöka öka antalet fartyg i det svenska registret. Fler svenska fartyg ger utbildningsplatser och genererar fler landbaserade arbeten.

Fler svenskflaggade fartyg bidrar inte bara till ökad sysselsättning, utan ger även Sverige transportresurser i tider av kris och ofred. Anledning till det är att svenskflaggade fartyg, till skillnad från utlandsflaggade, kan ställas till förfogande för transporter som är nödvändiga för exempelvis försvaret eller annan transport som är viktig för Sverige. Den svenskflaggade fartygsflottan skulle därmed kunna anses vara en del av det svenska totalförsvaret och det blir då ett större nationellt intresse att få fler fartyg som är svenskflaggade. Vi föreslår därför att fler fartyg ska få möjligheten att välja att omfattas av tonnagebeskattningen.

Sjöfart är ett i grunden klimatsmart transportslag och svenska rederier ligger långt framme när det gäller utvecklingen av miljövänliga fartyg. Det är viktigt att sjöfarten ges sunda konkurrensförhållanden och kan bidra till att möta klimatutmaningar. Att utrusta fartyg med miljöteknik som går utöver minimikraven innebär stora investeringar. För lån i kreditinstitut krävs en säkerhet, vilken garanteras genom pantbrev. Vid utfärdande av pantbrev utgår i Sverige en särskild stämpelskatt på 0,4 procent av inteckningsbeloppet. I och med att fartyginvesteringar kan uppgå till flera hundra miljoner kronor och i vissa fall miljardbelopp, utgör stämpelskatten en betydande kostnad. Rederier som vill ligga i framkant och investera i miljöteknik måste räkna med en högre kostnad för stämpelskatt. Ett flertal länder har avvecklat stämpelskatten i syfte att öka inflaggningen eftersom man har noterat att stämpelskatten motverkar att fartyg kommer in under deras tonnageskattesystem och därmed minskar de samlade skatteintäkterna. Vi föreslår därför en översyn av regelverket för stämpelskatt för fartyg för att öka antalet svenskflaggade fartyg och för att få en renare flotta än vad lagstiftningen kräver.

21.	Tonnageskatt, punkt 12 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:646 av Linda W Snecker m.fl. (V) yrkande 5 och

avslår motionerna

2023/24:401 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5,

2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 5 och 7,

2023/24:2433 av Magnus Berntsson (KD) och

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 17.

Ställningstagande

Svenska vatten trafikeras fortfarande av bekvämlighetsflaggade fartyg (dvs. fartyg som är registrerade i länder med låga kostnader och begränsad kontroll av säkerhet) som bedriver otillbörlig konkurrens mot svensk sjöfart. Detta resulterar ofta i undermåligt tonnage, hög olycksfallsstatistik och lågkostnadsbesättningar med dåliga anställningsförhållanden. Svensk sjöfart definieras av Trafikanalys som den del av världssjöfarten som kontrolleras av svenska intressen från svenskt territorium. Den består dels av den svenskregistrerade handelsflottan, dels av flottan som, trots att den är registrerad i ett annat land, ägs eller kontrolleras av svenska rederier. Antalet svenskregistrerade fartyg har långsamt börjat öka, sannolikt med anledning av den tonnageskatt som införts och den höga efterfrågan på sjöfart, men detta är inte en säker trend och vi måste se till att ökningen av inflaggning fortsätter och att vi får en stabil svenskflaggad fartygsflotta. Det behövs inte minst ur ett beredskapsperspektiv eftersom svensk flagg på ett fartyg krävs för att fartyget ska kunna vara en del av totalförsvaret.

Det finns ett tillkännagivande från förra mandatperioden, redovisat i betänkande 2021/22:SkU14, där ett enigt skatteutskott vill att regeringen ska utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla bl.a. den kustnära sjöfarten och systemet med tonnage beskattning, för att verka för att fler fartyg väljer att segla under svensk flagg.

Jag och mitt parti föreslår att regeringen ska genomföra skatteutskottets tillkännagivande som återges i betänkande 2021/22:SkU14 om att utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning.

22.	Beredskapsskatt, punkt 13 (S, V, MP)

av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Patrik Björck (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Peder Björk (S) och Janine Alm Ericson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 10.

Ställningstagande

Det krisläge som Putins anfallskrig mot Ukraina utlöst kräver att anslagen till det militära försvaret ökar till minst motsvarande 2 procent av BNP. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Vi vill därför utreda en ny beredskapsskatt. Skatten ska betalas av dem som har störst bärkraft. Den ska vara enkel att betala och administrera och ska bidra med finansiering till försvaret på cirka 6 till 8 miljarder kronor. Utan en sådan skatt riskerar en alltför stor del av reformutrymmet att ianspråktas för Försvarsmaktens räkning på välfärdens bekostnad.

23.	Riskskatt för kreditinstitut m.m., punkt 14 (S, MP)

av Niklas Karlsson (S), Hanna Westerén (S), Patrik Björck (S), Ida Ekeroth Clausson (S), Peder Björk (S) och Janine Alm Ericson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 7 och 14 samt

avslår motion

2023/24:945 av Dzenan Cisija (S).

Ställningstagande

Det svåra ekonomiska läget har gröpt ur hushållens ekonomiska marginaler. Tio års reallöneökningar har ätits upp av inflationen. Sammantaget har kostnadsökningarna skapat en press på svenska hushåll som saknar motstycke på flera decennier. Vi har föreslagit en aktiv politik för att lindra hushållens ekonomiska bördor. Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas räntenetto, dvs. den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna. Förslaget innebär en tillfällig beskattning med 23 procent på den del av räntenettot som överstiger 150 procent av ett historiskt snitt. Endast bankernas svenska verksamhet ska omfattas av skatten.

Den 1 januari 2022 infördes en ny riskskatt för kreditinstitut för att bl.a. skapa utrymme för att täcka de indirekta kostnader som en finanskris riskerar att föra med sig. En oavsiktlig effekt är att även kommunal finansieringssamverkan når över tröskeln för att betala skatten. Vi föreslår därför att lagen om riskskatt för kreditinstitut ändras så att kommunal finansieringssamverkan och därmed Kommuninvest undantas från skatten.

Särskilt yttrande

Riskskatt för kreditinstitut m.m., punkt 14 (V)

Ilona Szatmári Waldau (V) anför:

Socialdemokraternas motion om tillfällig skatt på bankernas räntenetto avslås av utskottet. Vänsterpartiet vill också se en tillfällig skatt på bankernas övervinster men vårt förslag överensstämmer inte i alla delar med Socialdemokraternas motion. Jag instämmer därför i utskottets avslag av Socialdemokraternas motionsyrkande, men inte i slutsatsen att utskottet inte är berett att nu förorda ytterligare beskattning av bankernas övervinster. Jag menar tvärtom att en sådan skatt behöver införas.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2023/24

2023/24:141 av Jörgen Grubb (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till lägre reavinstskatt vid försäljning av privatbostad och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:275 av David Perez (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett avdrag för amorteringar av bolån och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:346 av Jonas Andersson m.fl. (SD):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör beakta och motverka negativa följder vid ett införande av en streamingskatt eller motsvarande åtgärd och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:350 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD):

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förslag angående skatteregler för idrottsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:378 av Staffan Eklöf m.fl. (SD):

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för och effekterna av ett skatteavdrag för den överskottsmat som butiker donerar till välgörande ändamål och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:401 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för fler fartyg att omfattas av tonnageskatt och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för stämpelskatt och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:409 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ytterligare sänkt fastighetsavgift och tillkännager detta för regeringen.

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till införande av skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till utökad gräns för det möjliga skattebefriade beloppet för uthyrning av en hel bostad eller delar av den och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska omfattningen av spekulation gällande obebyggd tomtmark och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:412 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD):

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om studentbostäder kan klassificeras som elevhem och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:428 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att beräkningen av avgiftsunderlaget för investeringssparkonton återställs till den ursprungliga nivån vid införandet och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:439 av Ciczie Weidby m.fl. (V):

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftsställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2023/24:646 av Linda W Snecker m.fl. (V):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska implementera skatteutskottets tillkännagivande i betänkande 2021/22:SkU14 om att utvärdera och föreslå åtgärder för att utveckla den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:893 av Elin Söderberg m.fl. (MP):

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för mikroföretag att växa och anställa och tillkännager detta för regeringen.

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattesystemet också ska underlätta för såväl personalägda och sociala företag som kooperativ vid generationsskiften och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:945 av Dzenan Cisija (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en skatt på den del av bankernas övervinster som genereras tack vare högre räntor och inflation och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1389 av Peter Ollén (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten till en skattetrappa så att nyföretagare beskattas stegvis och nya företag därför inte kvävs av skatter innan de blivit flygfärdiga och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1445 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla för familjeföretagare och se över förutsättningarna att förenkla närståendebegreppet inom 3:12-reglerna så att fler vågar satsa på att starta företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2023/24:1446 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över förutsättningarna för att koppla skatt till ett poängsystem för skogs- och lantbruk, i syfte att främja naturvärden och långsiktigt ägande, och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1481 av Louise Thunström och Jessica Rodén (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för hur en större rättvisa mellan boendeformer kan uppnås och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1581 av Lars Engsund och Jan Ericson (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över systemet med skatteuttaget för lagfart och pantbrev och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1634 av Niels Paarup-Petersen (C):

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en rätt för företag att göra avskrivningar för investeringar i humankapital på motsvarande vis som det görs avskrivningar för investeringar i fysiskt kapital och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1655 av Per Söderlund m.fl. (SD):

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en möjlighet för företag att kvitta förluster mot tidigare vinster och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en förändring av punktbeskattningen för svenskflaggade fartyg och tillkännager detta för regeringen.

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur fler svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatt och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att höja schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad och tillkännager detta för regeringen.

11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över beskattningen av bostadshus i anslutning till jordbruk och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1716 av Camilla Brunsberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att beskattningen av investeringssparkonton ska vara så låg som möjligt och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1787 av Rickard Nordin (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla regelverket kring uthyrning av komplementbostäder och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1818 av Anders W Jonsson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ersättning för naturvårdsavtal ska få sättas av till skogskonto och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:1885 av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP):

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för breddad finansiering till kulturen, exempelvis stärkt avdragsrätt och bättre möjlighet till sponsring av kultur, och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2035 av Sanna Backeskog m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en bred översyn av skattesystemet som undersöker förutsättningarna för hur en större ekonomisk rättvisa mellan boendeformer kan uppnås, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2023/24:2068 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD):

26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skogskontot och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2164 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en översyn av skattelagstiftningen som berör sponsring, i syfte att ta fram ett könsneutralt system för sponsring av idrott, och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2171 av Johanna Hornberger (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över flyttskatterna vid försäljning av bostad och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2264 av Ann-Sofie Lifvenhage (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att differentiera reavinstskatten i syfte att skapa fler flyttkedjor och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2321 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en reformerad kapitalinkomstbeskattning, präglad av likformighet och rättvisa, och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning i syfte att införa en ny arvs- och gåvoskatt med ett fribelopp där vanliga hushåll som äger sin bostad inte drabbas och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om en ny fastighetsskatt och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2433 av Magnus Berntsson (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättringar av tonnageskattereglerna och stämpelskatten för fartyg och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C):

35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar i syfte att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken genom ett utökat producentansvar och avgiftsfinansierade fonder och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C):

5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny företagsform, mikroföretag, som motsvarar en utvidgad variant av Centerpartiets förslag om ingångsföretag bör införas och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C):

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast genomföra en översyn av regelverket kring sponsring och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att en engångsersättning för markintrång, s.k. allframtidsupplåtelse, ska kunna sättas av för skattemässig fördelning över flera inkomstår och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över 3:12-reglerna i syfte att sänka skatten och förenkla för de ägarledda småföretagen, bl.a. via höjd gräns för den s.k. förenklingsregeln, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2023/24:2526 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD):

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa skattefrihet vid delvis uthyrning och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att klassa studentbostäder som elevhem och tillkännager detta för regeringen.

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över beskattningen av studentkorridorer och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2645 av Niklas Karlsson m.fl. (S):

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tillfällig skatt på bankernas övervinster och tillkännager detta för regeringen.

8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beskattningen av kapitalinkomster redan nu måste ses över och tillkännager detta för regeringen.

9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om större neutralitet i 3:12-reglerna och tillkännager detta för regeringen.

10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en beredskapsskatt och tillkännager detta för regeringen.

14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagen om riskskatt för kreditinstitut och tillkännager detta för regeringen.

17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att se över de skatterättsliga reglerna för svensk sjöfart och tillkännager detta för regeringen.

2023/24:2664 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP):

13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beskatta kapitalinkomster progressivt och tillkännager detta för regeringen.