|
Finansutskottets betänkande
|
Ökad motståndskraft i betalningssystemet
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny lag om clearing och avveckling av betalningar samt ändringar i bl.a. lagen om värdepappersmarknaden. Utskottet föreslår också vissa lagtekniska och redaktionella anpassningar.
Den nya reglering som utskottet tillstyrker innehåller bestämmelser för att anpassa den svenska lagstiftningen för clearingverksamhet till digitaliseringen och till vissa internationella förhållanden. Mot den bakgrunden och för att öka motståndskraften i betalningssystemet föreslås därför att det ska införas en ny lag om clearing och avveckling av betalningar.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
Behandlade förslag
Proposition 2023/24:8 Ökad motståndskraft i betalningssystemet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Ökad motståndskraft i betalningssystemet
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Ökad motståndskraft i betalningssystemet |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om clearing och avveckling av betalningar,
2. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
3. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. med den ändringen att 3 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
4. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,
5. lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,
6. lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
7. lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag,
8. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
9. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) med den ändringen att 30 kap. 5 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
10. lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna,
11. lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning,
12. lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,
13. lag om ändring i lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:8 punkterna 1–13.
Stockholm den 15 februari 2024
På finansutskottets vägnar
Edward Riedl
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Mikael Damberg (S), Oscar Sjöstedt (SD), Gunilla Carlsson (S), Dennis Dioukarev (SD), Jan Ericson (M), Ingela Nylund Watz (S), Charlotte Quensel (SD), Ida Drougge (M), Ida Gabrielsson (V), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Janine Alm Ericson (MP), Cecilia Rönn (L), Eva Lindh (S) och Joakim Sandell (S).
Ärendet och dess beredning
I proposition 2023/24:8 Ökad motståndskraft i betalningssystemet föreslår regeringen att riksdagen antar det förslag till en ny lag om clearing och avveckling av betalningar som lagts fram i propositionen samt vissa följdändringar i andra lagar. Förslaget görs för att anpassa den svenska lagstiftningen för clearingverksamhet till digitaliseringen och vissa internationella förhållanden. Mot den bakgrunden och för att öka motståndskraften i betalningssystemet föreslås bl.a. att
– definitionen av clearingverksamhet ska utvidgas till att omfatta hela clearing- och avvecklingsprocessen
– det ska ställas krav på bl.a. riskhantering, beredskap, cybersäkerhet, kapital samt styrning
– det ska ställas krav vid utkontraktering av clearingverksamhet.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till en ny lag om clearing och avveckling av betalningar och ändringar i bl.a. lagen om värdepappersmarknaden, lagen om utländska filialer och lagen om insättningsgaranti. Genom ändringarna anpassas den svenska lagstiftningen för clearingverksamhet till digitaliseringen och vissa internationella förhållanden. Vidare ökas motståndskraften i betalningssystemet.
Propositionen
En ny lag om clearing och avveckling av betalningar
Regeringen bedömer att bestämmelserna om clearing och avveckling av betalningar behöver moderniseras och anpassas till vad som gäller internationellt. Regeringen föreslår därför att bestämmelserna om clearing och avveckling av betalningar ska tas in i en ny lag. Lagen ska tillämpas på svenska clearingbolag och filialer till utländska clearingbolag. För filialer till utländska clearingbolag ska dock inte de bestämmelser som rör styrelse eller aktiebolag som associationsform gälla. Bestämmelserna i lagen om värdepappersmarknaden som gäller tystnadsplikt, uppgiftsskyldighet, meddelandeförbud och ansvar ska föras över till den nya lagen. Bestämmelserna om clearing och avveckling av värdepapper ska tas bort ur lagen om värdepappersmarknaden. I de bestämmelser som i dag gäller för centrala motparter ska uttrycket clearingorganisation ändras till central motpart.
Tillstånd
Definitionen av clearingverksamhet
Regeringen föreslår att bestämmelserna om tillståndsplikt för clearingverksamhet i lagen om värdepappersmarknaden ska föras över till den nya lagen.
Med clearingverksamhet ska avses att för clearingdeltagares räkning utföra clearing genom att begära överföring av, stämma av, bekräfta eller göra avräkning av betalningar eller upprätta slutliga positioner inför avveckling, och avveckling av betalningar genom överföring.
Undantag från tillståndsplikt
Regeringen föreslår att undantagen från tillståndsplikt för Riksbanken och banker ska föras över från lagen om värdepappersmarknaden till den nya lagen. Därutöver ska verksamhet som avses i lagen om betaltjänster undantas från tillståndsplikt.
Förutsättningar för tillstånd
Regeringen förslår att bestämmelserna om förutsättningar för tillstånd för att bedriva clearingverksamhet ska föras över från lagen om värdepappersmarknaden till den nya lagen. Utöver nuvarande krav ska det ställas krav på att styrelsen i sin helhet har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att leda företaget. Bestämmelserna om godkännande av bolagsordningen och ändring av den, ett clearingbolags organisation i form av styrelse, verkställande direktör och revisorer och ansökan om tillstånd ska föras över från lagen om värdepappersmarknaden till den nya lagen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om förutsättningar för tillstånd.
Krav på verksamhet
Sundhet
Regeringen föreslår att bestämmelserna om sundhet, tillträde och ändamålsenliga regler i lagen om värdepappersmarknaden ska föras över till den nya lagen. Ett clearingbolag ska tillämpa principen om proportionalitet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på sundhet, fritt tillträde, neutralitet och proportionalitet.
Riskhantering
Regeringen föreslår att ett clearingbolag ska identifiera, mäta, övervaka, internt rapportera och hantera de risker som dess verksamhet är förknippad med. Bolaget ska se till att det finns en tillfredsställande intern styrning och kontroll. I det ingår att säkerställa clearingverksamhetens operativa stabilitet. Ett clearingbolag ska beakta operativa risker och affärs-, investerings-, kredit- och likviditetsrisker. Bolaget ska säkerställa att driftssäkerheten är tillfredsställande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på riskhantering.
Beredskap
Regeringen föreslår att ett clearingbolag ska identifiera kritisk verksamhet och säkerställa att verksamheten kan återupptas inom kort efter ett avbrott. Ett clearingbolag ska också ha beredskaps- och kontinuitetsplaner för att kunna hantera händelser som utgör en betydande risk för avbrott i verksamheten. Planerna ska utvärderas och ses över regelbundet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på beredskap.
Informations-, it- och cybersäkerhet
Regeringen föreslår att ett clearingbolag ska ha planer för informations-, it- och cybersäkerhet för att kunna hantera risker, hot och sårbarheter. Planerna ska utvärderas och ses över regelbundet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på informations-, it- och cybersäkerhet.
Kapital
Regeringen föreslår att ett clearingbolag genom eget kapital ska täcka de risker bolaget är utsatt för och kunna fortsätta att bedriva kritisk verksamhet även om förluster uppstår. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på kapital.
Uppdragsavtal
Regeringen föreslår att ett clearingbolag får uppdra åt någon annan att utföra uppgifter som är av betydelse för clearingverksamheten, om bolaget ansvarar för att
- uppdragstagarens verksamhet bedrivs med operativ stabilitet och under säkerhetsmässigt betryggande former
- uppdragstagarens verksamhet omfattas av en tillfredsställande intern styrning och kontroll
- Finansinspektionens tillsyn inte försvåras.
Om ett uppdragsavtal innebär en väsentlig förändring av förutsättningarna för clearingverksamheten, krävs Finansinspektionens godkännande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på uppdragsavtal.
Styrning
Regeringen föreslår att styrelsen i ett clearingbolag ska ansvara för att kraven på sundhet, fritt tillträde, neutralitet och proportionalitet, riskhantering, beredskap, informations-, it- och cybersäkerhet, kapital och uppdragsavtal uppfylls. Styrelsen ska se till att det finns skriftliga interna riktlinjer och instruktioner i den omfattning som behövs för att uppfylla dessa krav. Riktlinjerna och instruktionerna ska utvärderas och ses över regelbundet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka åtgärder ett clearingbolag ska vidta för att uppfylla kraven på styrning.
Sidoverksamhet
Regeringen föreslår att bestämmelserna om sidoverksamhet och förvärv av egendom i vissa fall ska föras över från lagen om värdepappersmarknaden till den nya lagen.
Clearingdeltagare
Regeringen föreslår att den som får vara deltagare i ett clearing- eller avvecklingssystem enligt avvecklingslagen ska få vara clearingdeltagare i clearingverksamheten. En clearingdeltagare ska få delta i clearingverksamheten för egen eller någon annans räkning. Clearingdeltagare ska uppfylla de krav som clearingbolaget bestämmer. Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet för clearingdeltagare och uteslutning av clearingdeltagare ska föras över från lagen om värdepappersmarknaden till den nya lagen.
Tillsyn och ingripande
Tillsyn
Regeringen föreslår att bestämmelserna om tillsyn över clearingbolag och ägarprövning ska föras över från lagen om värdepappersmarknaden till den nya lagen. Utöver ett platsbesök hos ett clearingbolag ska Finansinspektionen få genomföra ett platsbesök hos ett företag som har fått i uppdrag av ett clearingbolag att utföra visst arbete eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av clearingbolaget. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter ett clearingbolag och dess uppdragstagare ska lämna till Finansinspektionen och att vissa av uppgifterna i stället ska lämnas till Statistiska centralbyrån och om avgifter.
Samarbete och utbyte av information
Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta information med utländska myndigheter som utövar tillsyn över eller övervakar clearingverksamhet.
Ingripande
Regeringen föreslår att bestämmelserna om ingripande mot ett clearingbolag ska föras över från lagen om värdepappersmarknaden till den nya lagen. Om ett clearingbolags styrelse i sin helhet inte uppfyller kravet på tillräcklig kunskap och erfarenhet för att leda bolaget ska det kunna utgöra grund för återkallelse av clearingbolagets tillstånd. Finansinspektionen ska få återkalla tillståndet om ett clearingbolag inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid eller om anmälan har avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har fått laga kraft samt om clearingbolaget försatts i konkurs eller tvångslikvidation.
Överklagande
Regeringen föreslår att bestämmelserna om överklagande av beslut ska föras över från lagen om värdepappersmarknaden till den nya lagen.
Ändringar i lagen om utländska filialer m.m. och offentlighets- och sekretesslagen
Regeringen har lämnat förslag till ändringar i en och samma paragraf när det gäller förslag om ändring i lagen om utländska filialer m.m. och förslag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen både i proposition 2023/24:23 Förvärv och förvaltning av vissa kreditavtal (lagförslag 2.7 och lagförslag 2.8) och i den nu aktuella propositionen 2023/24:8 Ökad motståndskraft i betalningssystemet (lagförslag 2.3 och lagförslag 2.9). Den 22 november 2023 avslog riksdagen av lagtekniska skäl lagförslagen 2.7 och 2.8 i proposition 2023/24:23 (bet. 2023/24:FiU18, rskr. 2023/24:33).
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att den nya lagen och lagändringarna i övrigt ska träda i kraft den 1 juli 2024. Bestämmelserna om ingripanden enligt den nya lagen ska inte gälla för överträdelser som skett före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser om ingripande i lagen om värdepappersmarknaden ska fortfarande gälla vid överträdelser som har skett före ikraftträdandet. Tillstånd att bedriva clearingverksamhet enligt lagen om värdepappersmarknaden som gäller vid ikraftträdandet ska gälla som tillstånd att bedriva clearingverksamhet enligt den nya lagen. En juridisk person som före ikraftträdandet bedriver verksamhet som kräver tillstånd enligt den nya lagen, och inte redan har tillstånd enligt lagen om värdepappersmarknaden, ska få fortsätta att bedriva verksamheten t.o.m. den 31 december 2024. Om ett sådant företag före den 1 januari 2025 har lämnat in en ansökan om tillstånd för clearingverksamhet till Finansinspektionen, ska företaget få fortsätta med verksamheten till dess att ansökan har prövats slutligt.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen.
I propositionen föreslås ändringar i 3 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. och 30 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Paragraferna ändrades den 1 januari 2024 (SFS 2023:717 och SFS 2023:718) efter förslag i proposition 2023/24:23 Förvärv och förvaltning av vissa kreditavtal (bet. 2023/24:FiU18, rskr. 2023/24:33). Dessa ändringar har beaktats i utskottets förslag i bilaga 3.
Utskottet tillstyrker alltså propositionens lagförslag med de ändringar som framgår av utskottets lagförslag i bilaga 3.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2023/24:8 Ökad motståndskraft i betalningssystemet:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om clearing och avveckling av betalningar.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.
6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.
7. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag.
8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.
9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
10. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.
11. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning.
12. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
13. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.
Bilaga 2
- Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
|
Nuvarande lydelse (enligt SFS 2023:717) |
Utskottets förslag |
3 §
Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns särskilda bestämmelser, nämligen
1. för kreditinstitut 4 kap. 1, 2 och 4–6 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
2. för värdepappersföretag 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
3. för finansiella institut 4 kap. 3 § lagen om bank- och finansieringsrörelse,
4. för utländska försäkringsgivare lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,
|
5. för börser och clearingorganisationer 12 kap. 9 § och 19 kap. 12 § lagen om värdepappersmarknaden, |
5. för börser 12 kap. 9 § lagen om värdepappersmarknaden, |
6. för förvaltningsbolag och fondföretag 1 kap. 6–7, 10 och 11 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
7. för utgivare av elektroniska pengar 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
8. för utländska försäkringsförmedlare 3 kap. lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution,
9. för företag som tillhandahåller betaltjänster 3 kap. 26 och 27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster,
10. för utländska AIF-förvaltare 5 kap. lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,
11. för företag som bedriver verksamhet med konsumentkrediter 2 och 8 §§ lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,
|
12. för företag som bedriver verk-samhet med bostadskrediter 2 kap. 7 § och 3 kap. 6 och 7 §§ lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter, och |
12. för företag som bedriver verksamhet med bostadskrediter 2 kap. 7 § och 3 kap. 6 och 7 §§ lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter, |
|
13. för kreditförvaltare 5 kap. 5 och 6 §§ lagen (2023:714) om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal. |
13. för kreditförvaltare 5 kap. 5 och 6 §§ lagen (2023:714) om förvärv och förvaltning av nödlidande kreditavtal, och |
|
|
14. för clearingbolag 1 kap. 2 § lagen (2023:000) om clearing och avveckling av betalningar. |
- Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
|
Nuvarande lydelse (enligt SFS 2023:718) |
Utskottets förslag |
30 kap.
5 §
Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ett ärende hos en statlig myndighet om innehav av
1. aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag, fondbolag, försäkringsaktiebolag eller tjänstepensionsaktiebolag,
2. andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller
|
3. aktier eller andelar i börs, clear-ingorganisation, svensk värdepapperscentral, betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar, kreditförvaltare eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter eller lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter. |
3. aktier eller andelar i börs, central motpart, clearingbolag, svensk värdepapperscentral, betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar, kreditförvaltare eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter eller lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter. |
Sekretessen gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för uppgift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekretessreglerad där.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.