|
Civilutskottets betänkande
|
Konsumenträtt m.m.
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår övriga motionsyrkanden. De flesta av motionsyrkandena tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden.
I betänkandet finns två reservationer (M, V, KD).
Behandlade förslag
Cirka 60 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Marknadsföring via telefon, punkt 1 (V)
2. Formkrav för fullmakter, punkt 2 (M, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2023/24
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Marknadsföring via telefon |
Riksdagen avslår motion
2023/24:437 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 12.
Reservation 1 (V)
|
2. |
Formkrav för fullmakter |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om formkrav för fullmakter och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2023/24:407 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 26 och
2023/24:2636 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 25.
Reservation 2 (M, KD)
|
3. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
Stockholm den 18 april 2024
På civilutskottets vägnar
Malcolm Momodou Jallow
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Malcolm Momodou Jallow (V), Mikael Eskilandersson (SD), Jennie Nilsson (S), David Josefsson (M), Roger Hedlund (SD), Laila Naraghi (S), Lars Beckman (M), Denis Begic (S), Martin Westmont (SD), Anna-Belle Strömberg (S), Ellen Juntti (M), Larry Söder (KD), Björn Tidland (SD), Katarina Luhr (MP), Markus Kallifatides (S) och Martina Johansson (C).
I betänkandet behandlar utskottet ca 60 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24 i olika konsumenträttsliga frågor m.m. De flesta av motionsyrkandena behandlas i förenklad ordning eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.
Förslagen i motionerna finns i bilaga 1. De motionsyrkanden som bereds förenklat finns i bilaga 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om marknadsföring via telefon. Utskottet hänvisar bl.a. till tidigare ställningstaganden.
Jämför reservation 1 (V).
Motionen
I kommittémotion 2023/24:437 yrkande 12 föreslår Nadja Awad m.fl. (V) ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa ett omvänt Nixregister, dvs. ett register dit konsumenter kan anmäla att de vill bli kontaktade per telefon i försäljnings- eller marknadsföringssyfte.
Gällande rätt
I marknadsföringslagen (2008:486) finns särskilda bestämmelser om obeställd reklam. Enligt 19 § gäller att en näringsidkare vid marknadsföring till en fysisk person får använda elektronisk post, telefax eller sådana uppringningsautomater eller andra liknande automatiska system för individuell kommunikation som inte betjänas av någon enskild bara om den fysiska personen har samtyckt till det på förhand, dvs. en opt-in-lösning. Om näringsidkaren har fått den fysiska personens adress för elektronisk post i samband med försäljning av en produkt till personen, gäller under vissa förutsättningar inte kravet på samtycke i förväg. Vid marknadsföring med elektronisk post ska enligt 20 § meddelandet alltid innehålla en giltig adress till vilken mottagaren kan sända en begäran om att marknadsföringen ska upphöra. Av 21 § följer vidare att andra metoder för individuell kommunikation på distans än sådana som avses i 19 § får användas om inte den fysiska personen tydligt motsatt sig att metoden används, dvs. en opt-out-lösning. Bestämmelsen tar huvudsakligen sikte på marknadsföring via oadresserad och adresserad post samt telefon.
När det gäller bedömningen av frågan om någon tydligt motsatt sig användningen av en viss metod uttalades i proposition 1999/2000:40 att i de fall som det finns ett spärregister kan den fysiska personen göra en anmälan dit, t.ex. när det gäller Nix-Telefon (prop. s. 41).
En särskild bestämmelse om aggressiv marknadsföring finns i 7 § marknadsföringslagen. Bestämmelsen är utformad som en generalklausul. I bestämmelsen anges att en näringsidkare inte får använda sig av aggressiv marknadsföring, och paragrafen innehåller en uppräkning av självständiga rekvisit som kan anses utgöra aggressiva marknadsföringsåtgärder. Aggressiv marknadsföring är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. I 7 a § marknadsföringslagen förtydligas vilka omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av om marknadsföringen är aggressiv. Sådan aggressiv marknadsföring som anges i punkterna 24–31 i bilaga I till direktivet 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder är alltid att anse som otillbörlig. Att ta upprepade och oönskade kontakter per telefon, fax, e-post eller annat medium, utom under de förhållanden och i den utsträckning som enligt nationell lagstiftning är motiverat för att få en avtalsmässig skyldighet fullgjord, är ett exempel på sådan aggressiv marknadsföring (punkt 26 i bilagan).
En näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot marknadsföringslagen kan påföras en marknadsstörningsavgift. Tidigare kunde en avgift endast påföras vid överträdelse av vissa särskilt utpekade bestämmelser i lagen. Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 september 2022 har möjligheten att besluta om marknadsstörningsavgift utvidgats till att gälla vid överträdelser av marknadsföringslagens bestämmelser generellt, dvs. även överträdelser av bestämmelserna om obeställd reklam (prop. 2021/22:174, bet. 2021/22:CU19, rskr. 2021/22:308).
Nix-Telefon
Fysiska personer som har ett telefonabonnemang kan anmäla till spärregistret Nix-Telefon att de inte önskar bli kontaktade på telefonnumret i försäljnings‑, marknadsförings- eller insamlingssyfte. Spärregistret omfattar all telefoni. Registret drivs av Föreningen Nix-Telefon, med tio bransch- och intresseorganisationer som medlemmar och huvudmän.
Innan en fysisk person kontaktas per telefon i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte ska det ske en kontroll mot spärregistret för att säkerställa att telefonnumret inte finns registrerat i registret.
Huvudregeln är att det inte är tillåtet att ringa ett telefonnummer som finns registrerat i spärregistret. Enligt Nix-Telefons regler finns det dock vissa undantag då en konsument får kontaktas trots att konsumenten registrerat sitt telefonnummer i registret. Om konsumenten lämnat ett uttryckligt samtycke till att kontakt får tas per telefon i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte får den fysiska personen kontaktas i de syften samtycket avser. Vid insamlingen av ett uttryckligt samtycke från en fysisk person ska det tydligt framgå om samtycket även omfattar att ta emot marknadsföringserbjudanden via telefon från andra företag eller organisationer. Kontakt får också tas om det finns ett etablerat kundförhållande mellan marknadsföraren och konsumenten. Ett kundförhållande ska anses bestå även en tid efter det att avtalsförpliktelserna fullgjorts men inte mer än ett år. För avtal som periodiskt förnyas ska denna tid motsvara den senaste avtalsperiodens längd men inte vara längre än ett år om inte särskilda skäl föreligger.
En konsument kan anmäla oönskad marknadsföring till Nix-nämnden som är ett av näringslivets självregleringsorgan. Nix-nämnden prövar om det anmälda företaget har levt upp till näringslivets regler för integritet i marknadsföring och lämnar ett utlåtande i ärendet.
Tidigare behandling
Ett motsvarande motionsyrkande behandlades och avstyrktes senast av utskottet våren 2021 i betänkande 2020/21:CU12 och i förenklad ordning våren 2022 i betänkande 2021/22:CU8. Enligt utskottets mening fanns inte skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet. Riksdagen följde utskottets förslag.
Utskottets ställningstagande
I marknadsföringslagen finns regler om obeställd reklam som i korthet innebär att marknadsföring via telefon får användas om inte den som kontaktas tydligt motsatt sig att metoden används. Enligt förarbetena ska en konsument som har låtit registrera sitt telefonnummer i t.ex. Nix-Telefon anses ha motsatt sig marknadsföring per telefon till det aktuella numret.
Utskottet anser liksom tidigare att det inte finns skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet. Motionsyrkandet bör därför avslås.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om särskilda formkrav när det gäller fullmakter för att ingå större ekonomiska åtaganden och tillkännager detta för regeringen.
Jämför reservation 2 (M, KD).
Motionerna
I kommittémotion 2023/24:2636 yrkande 25 föreslår Jennie Nilsson m.fl. (S) ett tillkännagivande om att införa ett formkrav för fullmakter. Motionärerna anser att ett formkrav för fullmakter, likt det som finns för t.ex. testamenten, framstår som ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns ekonomiska våld mot kvinnor.
I kommittémotion 2023/24:407 yrkande 26 föreslår Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) ett tillkännagivande om att införa ett skriftlighets- och bevittnandekrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden. Motionärerna anför bl.a. att de låga kraven för fullmakter kan missgynna utsatta personer, som exempelvis personer som är utsatta för ekonomiskt våld av en tidigare partner.
Nuvarande ordning
Den grundläggande regeln när det gäller en fullmakts rättsverkan finns i 10 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) och innebär att den som har gett någon annan fullmakt att sluta avtal eller företa andra rättshandlingar blir omedelbart bunden av fullmäktigens rättshandlingar, om dessa företas i fullmaktsgivarens namn och inom fullmaktens gränser. En fullmakt kan vara antingen obegränsad eller begränsad i tid eller handling. En fullmakt kan också inskränkas genom uttryckliga instruktioner i en skriftlig fullmakt eller genom muntliga instruktioner. Den som uppträder som fullmäktig ansvarar för att han eller hon har en erforderlig fullmakt (25 § avtalslagen).
Det finns inga generella formkrav för fullmakter. För fullmakt att sluta avtal om köp, byte eller gåva av fast egendom finns dock en specialregel i 27 § andra stycket avtalslagen som uppställer ett krav på skriftlig fullmakt. Särskilda formkrav gäller också för testamenten och framtidsfullmakter som ska vara skriftliga och undertecknade av testatorn respektive fullmaktsgivaren samt bevittnade av två personer (10 kap. 1 § ärvdabalken och 4 § lagen [2017:310] om framtidsfullmakter).
Frågesvar
Justitieminister Gunnar Strömmer anförde följande den 21 december 2022 som svar på en skriftlig fråga (fr. 2022/23:172). Frågan var om justitieministern ser anledning till att ta några initiativ för att fler fullmakter ska ha samma lagkrav för bevittnande som testamenten och framtidsfullmakter.
Inledningsvis bör det framhållas att ett avtal som ingås med stöd av en förfalskad fullmakt inte gäller mot den person som påstås ha lämnat fullmakten. Trots det kan ett sådant agerande naturligtvis orsaka skada och obehag för den som drabbas.
I de allra flesta fall finns det inga särskilda formkrav för en fullmakt. Detta är en stor fördel, som bidrar till att fullmakter är enkla att använda och underlättar för både privatpersoner och företag som behöver rättshandla genom någon annan. Inga onödiga hinder ställs upp för den som behöver hjälp när ett avtal ska ingås.
Om en bank eller någon annan aktör ser ett behov av ökad trygghet vid rättshandlande genom fullmakt finns det goda möjligheter att på eget initiativ kräva att fullmakten upprättas på ett visst sätt eller i en viss form. Det är exempelvis vanligt att banker kräver att fullmakter ska bevittnas. Så är det ofta vid fastighetsköp.
I vissa fall har det ansetts finnas behov av att i lag uppställa formkrav på fullmakter. Framtidsfullmakter är, som […] påpekar, ett exempel på detta. I det fallet motiveras de särskilda kraven bl.a. av att en framtidsfullmakt många gånger kommer att tillämpas utan att utfärdaren kan tillfrågas om sina avsikter. Därför gäller samma formkrav som för testamenten, däribland ett krav på bevittning.
Regeringen arbetar aktivt för att försvåra bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet. Det är dock inte aktuellt att införa något ytterligare lagkrav på att fullmakter ska bevittnas. Genom regeringens budgetproposition för 2023 ökas anslaget till Ekobrottsmyndigheten. Regeringen har dessutom nyligen föreslagit att det ska tydliggöras att det krav på stark kundautentisering som gäller för betaltjänstleverantörer, t.ex. när en betalare initierar en elektronisk betalningstransaktion, också gäller för fakturabetalningar som utgör en betaltjänst. Just nu pågår det också en utredning om skärpta kontroller vid fastighetsförvärv där utredaren bl.a. ska ta ställning till hur sökandens identitet ska säkerställas i lagfartsärenden.
Vidare anförde jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg följande den 12 april 2023 som svar på en skriftlig fråga (fr. 2022/23:521) om vilka initiativ hon och regeringen avser att ta för att frånvaron av formkrav för fullmakter inte ska kunna utnyttjas som ett verktyg för ekonomiskt våld.
Jag välkomnar ledamotens engagemang i frågan kring ekonomiskt våld i nära relationer. Det var i syfte att uppmärksamma denna allvarliga form av våld och förtryck samt en större problematik kring ekonomisk utsatthet och dess kopplingar till mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, som regeringen organiserade den EU-ordförandeskapskonferens på temat ekonomiska perspektiv på könsrelaterat våld den 1–2 februari 2023 som […] refererar till. Vid sidan av arbetet mot denna form av brottslighet arbetar regeringen också aktivt för att försvåra bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet i allmänhet.
Det stämmer att det i regel inte finns särskilda formkrav för en fullmakt och att detta i de allra flesta fall är en stor fördel. Det är något som bidrar till att fullmakter är enkla att använda och underlättar för både privatpersoner och företag som av olika anledningar har behov av att kunna agera juridiskt med hjälp av ombud. Om ett avtal ingås med stöd av en förfalskad fullmakt gäller inte avtalet mot den person som påstås ha lämnat fullmakten.
Om en bank eller annan aktör ser ett behov av ökad trygghet kan de på eget initiativ kräva att fullmakten utformas på ett sådant sätt att detta uppnås. Ett exempel på detta är att många banker kräver att fullmakter bevittnas av en eller flera personer. Det är dock inte aktuellt att införa något ytterligare lagkrav på utformningen av fullmakter eller att dessa ska bevittnas.
Arbete mot ekonomiskt våld ingår inom ramen för Sveriges åtaganden under Europarådets så kallade Istanbulkonvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Regeringen har även påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck som ska gälla 2024–2026. I det arbetet tar regeringen med sig de medskick på området som myndigheter och civilsamhällesorganisationer har gjort via rapporter och andra inspel.
Som ett exempel på ett pågående arbete kan jag även nämna att Kronofogden under 2021 hade i uppdrag att ta fram en inriktning för myndighetens fortsatta arbete med jämställdhetsintegrering för åren 2022–2025. Ett metodstöd – en handledning – har tagits fram för hur medarbetarna ska agera när de påträffar våld i nära relation. Med tanke på deras uppdrag har de särskilt valt att rikta fokus mot ekonomiskt våld. Myndigheten arbetar nu med frågan för att medarbetarna ska bli mer uppmärksamma och ännu bättre på att identifiera situationer där ekonomiskt våld kan förekomma.
Kronofogden har också sammanställt information till den som är utsatt eller har blivit utsatt för våld, med särskilt fokus på ekonomiskt våld. Syftet är att öka kunskapen om vilket stöd myndigheten kan ge i form av exempelvis handräckning och indrivning. En annan målgrupp för det informationsmaterialet är olika typer av samhällsaktörer som jobbar nära våldsutsatta och som i sin tur kan använda den kunskapen i sitt arbete.
Utskottets ställningstagande
För testamenten och framtidsfullmakter gäller särskilda formkrav som innebär att de ska vara skriftliga och undertecknade av testatorn respektive fullmaktsgivaren samt bevittnade av två personer.
För en fullmakt finns dock i de flesta fall inga särskilda formkrav, vilket är något som kan utnyttjas i förhållande till utsatta personer. Således förekommer det t.ex. att våldsutövande män utövar ekonomiskt våld mot kvinnor med hjälp av en fullmakt.
För enklare rättshandlingar utan större ekonomiskt värde behöver det vara enkelt att utfärda en fullmakt. Men när det gäller större ekonomiska åtaganden, t.ex. stora lån, framstår formkrav för fullmakter enligt utskottet som ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, och då närmare bestämt det ekonomiska våldet. Formkrav för fullmakter skulle också skydda andra utsatta personer, t.ex. den som inte har möjlighet att sköta sina bankärenden på egen hand, och minska risken för förfalskningar. Formkraven skulle t.ex. kunna motsvara vad som nu gäller för testamenten och framtidsfullmakter.
Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen ska se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden, t.ex. stora lån, och återkomma till riksdagen i frågan.
Det som utskottet nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen. Utskottets ställningstagande innebär ett bifall till motionerna 2023/24:2636 (S) yrkande 25 och 2023/24:407 (SD) yrkande 26.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som har beretts i förenklad ordning.
Utskottets ställningstagande
De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:CU8, 2022/23:CU18 och 2023/24:CU1. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.
|
1. |
av Malcolm Momodou Jallow (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2023/24:437 av Nadja Awad m.fl. (V) yrkande 12.
Ställningstagande
Jag anser att Nixregistret så som det ser ut i dag har stora brister och att det inte ger konsumenterna ett tillräckligt skydd. Det är vanligt förekommande att enskilda lockas att lämna ifrån sig sina uppgifter genom t.ex. gratiserbjudanden eller i samband med olika tävlingar. Det innebär i praktiken att uppgifterna kan spridas vidare till exempelvis andra företag i en koncern eller en evenemangspartner. Detta får till följd att konsumenten kan få säljsamtal trots att konsumenten registrerat sitt telefonnummer i Nixregistret. Andra problem är att det tar för lång tid innan en registrering i Nixregistret gäller fullt ut, och att rätten att ringa efter det att ett etablerat kundförhållande upphört gäller under alltför lång tid. Detta skapar en obalans till konsumentens nackdel.
Enligt min mening bör ett omvänt Nixregister införas, dvs. ett register dit konsumenter kan anmäla att de vill bli kontaktade per telefon i försäljnings- eller marknadsföringssyfte. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att införa ett sådant register.
Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
2. |
av David Josefsson (M), Lars Beckman (M), Ellen Juntti (M) och Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2023/24:407 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 26 och
2023/24:2636 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 25.
Ställningstagande
Det finns i dag i de flesta fall inga särskilda formkrav för en fullmakt. Som justitieminister Gunnar Strömmer och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg anför i frågesvar[1] bidrar detta till att fullmakter är enkla att använda och underlättar för både privatpersoner och företag som behöver rättshandla genom någon annan.
Ministrarna pekar också på att en bank eller någon annan aktör som ser ett behov av ökad trygghet vid rättshandlande genom fullmakt har möjlighet att på eget initiativ kräva att fullmakten upprättas på ett visst sätt eller i en viss form. Det är exempelvis vanligt att banker kräver att fullmakter ska bevittnas. Vid fastighetsköp ställs ofta ett sådant krav.
Av frågesvaren framgår vidare att regeringen arbetar aktivt för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor, däribland det ekonomiska våldet. Bland annat håller ett nytt åtgärdsprogram för perioden 2024–2026 på att tas fram. Regeringen arbetar också aktivt för att försvåra bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet i allmänhet.
De krav på skriftlighet och bevittning som i lag uppställs för framtidsfullmakter motiveras bl.a. med att det i likhet med ett testamente är en ensidig rättshandling som många gånger ska tillämpas utan att utfärdaren senare kan tillfrågas om sina avsikter (prop. 2016/17:30 s. 31 f.).
Vi vill avslutningsvis understryka att ett avtal som ingås med stöd av en förfalskad fullmakt inte gäller mot den som påstås ha lämnat fullmakten.
Mot bakgrund av det anförda saknas det enligt vår bedömning skäl att se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter. Riksdagen bör alltså inte rikta något tillkännagivande till regeringen om detta, och motionsyrkandena bör avslås.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2023/24
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med uppgift att finna lösningar på hur fenomenet med s.k. scalpers ska elimineras och tillkännager detta för regeringen.
35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav som säkerställer vem som ligger bakom en annons för försäljning av hundar och tillkännager detta för regeringen.
26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta skriftlighets- och bevittnandekrav för fullmakter avseende större ekonomiska åtaganden och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur den lokala konsumentvägledningen på bästa sätt kan utvecklas så att alla medborgare ges möjlighet till lokal konsumentvägledning och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Finansinspektionens och Konsumentverkets allmänna råd om vad som bör kontrolleras kring konsumentkrediter ska bli tvingande och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs förtydligande i lagstiftningen om att det ska krävas kreditprövning vid byte från fakturabetalning till delbetalning och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda nivån för en sänkning av gränsen för när en kredit räknas som en högkostnadskredit och tillkännager detta för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även krediter som huvudsakligen avser kreditköp, köp kopplade till vara eller tjänst, ska omfattas av lagen om högkostnadskrediter och tillkännager detta för regeringen.
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att köp där betalning omvandlas från faktura- till delbetalning ska omfattas av reglerna om högkostnadskrediter och tillkännager detta för regeringen.
10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av en beloppsgräns för hur stora högkostnadskrediter en låntagare kan inneha och tillkännager detta för regeringen.
11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa utbetalning av lån på kvällar och nätter och tillkännager detta för regeringen.
12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare skärpa regleringen kring marknadsföring av krediter och tillkännager detta för regeringen.
12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka behoven av ytterligare stärkt konsumentskydd för barn i den digitala världen och tillkännager detta för regeringen.
14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka flera möjliga åtgärder för kontroller och sanktioner mot de företag som bryter mot lagen gällande direktriktad reklam till barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företag, inte enbart privatpersoner, ska få utökat skydd mot försäljning som görs av försäljare via telefon och tillkännager detta för regeringen.
17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ångerrätten vid telefonförsäljning ska gälla för företag, inte enbart privatpersoner, och tillkännager detta för regeringen.
24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att så länge statsstödet till föreningar på konsumentområdet kvarstår skärpa kontrollen av de organisationer som söker statligt stöd från Konsumentverket innan stöd beviljas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att så länge statsbidrag till organisationer på konsumentområdet kvarstår tydliggöra vikten av partipolitiskt oberoende för att erhålla stödet och tillkännager detta för regeringen.
26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att så länge statsstödet till föreningar på konsumentområdet kvarstår revidera förordningen om statsbidrag till organisationer på konsumentområdet så att organisationer vars samarbetsorgan erhållit stödet inte samma år kan beviljas stöd och tillkännager detta för regeringen.
27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett förbud mot att sälja andrahandsbiljetter till ett högre pris än originalpriset och tillkännager detta för regeringen.
28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det tydligt ska framgå vid försäljning av biljetter om företaget är den officiella säljaren av biljetterna och tillkännager detta för regeringen.
30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över lagen (2015:953) om kollektivtrafikresenärers rättigheter i syfte att göra förändringar för att tillgodose en god konsumenträtt avseende punktlighet, information och parkeringsplatstillgänglighet kopplat till kollektivtrafiken och tillkännager detta för regeringen.
31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med lagförslag som begränsar tillämpningen av artikel 19 punkt 10 om force majeure i fråga om kortväga resor i så stor utsträckning som möjligt och tillkännager detta för regeringen.
32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tågresenärer bör ha samma rättigheter som flygresenärer och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en myndighetsadministrerad varningslista gällande bluffakturor och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge företag utökat stöd för att bestrida felaktiga fakturor och begära rättelse från Kronofogden och tillkännager detta för regeringen.
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att göra kommunerna skyldiga att tillhandahålla konsumentvägledning och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att tillse att Konsumentverkets arbete med att utbilda och fortbilda konsumentvägledare ökar och tillkännager detta för regeringen.
11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram ett förslag som innebär att sms-lån och andra snabblån förbjuds och tillkännager detta för regeringen.
12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om att införa ett omvänt Nixregister och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en nationell strategi för stärkt konsumenträtt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stoppa överpriser på konsertbiljetter och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att reglera reklam för näringsfattig mat som riktas mot barn och tillkännager detta för regeringen.
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett förbud mot snabblån och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur information om konsumentvägledning ska vara tydlig i de fall lån erbjuds och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta fram informationsmaterial för bättre utbildning om låntagande och hushållsekonomi och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ytterligare konsumentvägledning kan ges för att stötta grupper som tenderar att hamna i skuldfällor och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av karenstid vid utbetalning av lån samt utreda möjligheten till införande av mindre, sociala lån genom socialtjänsten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en lag om att retuscherade bilder ska markeras och tillkännager detta för regeringen.
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att motverka överskuldsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktivt samtycke måste ges för att motta direktreklam och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en utredning för en uppdaterad konsumentpolitik utifrån en förändrad marknad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett räntetak för effektiv ränta gentemot låntagare och tillkännager detta för regeringen.
24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Konsumentverket i uppdrag att öka medvetenheten om produkters klimatpåverkan hos allmänheten genom att ta fram riktlinjer för kommunikation kring klimatkompenserade produkter och tjänster och tillkännager detta för regeringen.
14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förse alla produkter inom EU med en klimatdeklaration som gör att konsumenter kan jämföra klimatutsläpp och energibesparingar, med vissa undantag för småföretag, och tillkännager detta för regeringen.
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna att utveckla konsumentvägledning och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer överskådliga konsumenträttsliga regelverk och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Konsumentverket i uppdrag att se över skyddet för konsumenternas integritet vid e-handel och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett starkt konsumenträttsligt skydd för, och begränsad marknadsföring till, barn och unga i digitala miljöer och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanta köp av levande djur från konsumentköplagens regler i enlighet med riksdagens tillkännagivande och tillkännager detta för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur djursjukvården skulle kunna omfattas av konsumenttjänstlagen och tillkännager detta för regeringen.
10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör säkerställa ett ekonomiskt skydd för resenärer vars resor ställs in på grund av orsaker utanför arrangörens kontroll, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av regleringen av sexistisk reklam och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga ett förbud mot erbjudanden och kampanjer som lockar till merköp av livsmedel som innehåller en hög andel tillsatt socker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa formkrav för fullmakter och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder mot oseriösa kreditgivningsföretag och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa en karenstid för utbetalning av snabblån/sms-lån och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om markering av retuscherade bilder och tillkännager detta för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om Konsumentverket har tillräckliga resurser och rätt kompetens för att klara tillsynen vad gäller bedrägerier på nätet, orimliga avtalsvillkor, bluffakturor m.m. och tillkännager detta för regeringen.
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka Konsumentverkets kompetens inom AI för effektivare tillsyn och tillkännager detta för regeringen.
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda lagstiftningen för snabblån och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
|
Motion |
Motionärer |
Yrkanden |
|
3. Motioner som bereds förenklat |
||
|
2023/24:348 |
Michael Rubbestad m.fl. (SD) |
6 |
|
2023/24:374 |
Beatrice Timgren m.fl. (SD) |
35 |
|
2023/24:411 |
Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) |
2, 4, 5 och 7–12 |
|
2023/24:413 |
Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) |
12, 14, 16, 17, 24–28 och 30–32 |
|
2023/24:419 |
Tobias Andersson m.fl. (SD) |
5 och 6 |
|
2023/24:437 |
Nadja Awad m.fl. (V) |
1, 2 och 11 |
|
2023/24:806 |
Tomas Eneroth (S) |
|
|
2023/24:860 |
Daniel Persson (SD) |
|
|
2023/24:916 |
Beatrice Timgren (SD) |
3 |
|
2023/24:1471 |
Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) |
1–5 |
|
2023/24:1501 |
Eva Lindh och Åsa Eriksson (båda S) |
|
|
2023/24:1661 |
Mathias Tegnér och Alexandra Völker (båda S) |
1 |
|
2023/24:1752 |
Michael Rubbestad (SD) |
|
|
2023/24:1912 |
Magnus Manhammar (S) |
|
|
2023/24:2440 |
Patrik Jönsson (SD) |
|
|
2023/24:2453 |
Rickard Nordin m.fl. (C) |
24 |
|
2023/24:2458 |
Muharrem Demirok m.fl. (C) |
14 |
|
2023/24:2463 |
Alireza Akhondi m.fl. (C) |
1–3, 6–8 och 10 |
|
2023/24:2499 |
Helena Vilhelmsson m.fl. (C) |
25 |
|
2023/24:2618 |
Yasmine Eriksson (SD) |
|
|
2023/24:2638 |
Jennie Nilsson m.fl. (S) |
3, 5 och 7–9 |
|
2023/24:2642 |
Alexander Christiansson (SD) |
1 |
[1] Fr. 2022/23:172 och fr. 2022/23:521.