av Anna Wallentheim (S)
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Den ekonomiska prognosen för Region Skåne efter juni månad pekade på ett underskott på nästan 5 miljarder kronor jämfört med föregående år, och helårsresultatet ser i nuläget ut att försämras med hela 8 miljarder kronor jämfört med 2022.
”Region Skånes ekonomi blöder, och sedan katastrofprognosen i våras har läget försämrats.” Detta gick det att läsa om i Sydsvenskan den 15 augusti 2023, och det tuffa ekonomiska läget i Region Skåne har lett till att regionledningen planerar för hårda sparåtgärder.
Redan nu får Region Skåne ut mindre pengar från den statliga ”kömiljarden” på grund av sämre tillgänglighet än övriga landet, och stora delar av underskottet i regionen kan kopplas till hälso- och sjukvården som redan i dagsläget har en mycket stram budget. Det är därför med stor oro för skåningarnas hälsa och rätt till sjukvård jag nu läser om planerna på hårda sparåtgärder. Redan nu brottas nämligen regionen med brist på vårdplatser, långa vårdköer och dålig arbetsmiljö.
I artikeln från Sydsvenskan går det att läsa att regionledningen under sommaren arbetat med förslag på sparåtgärder inom sjukvården. De vill dock inte specificera vilka åtgärder det rör sig om innan regeringen presenterat sin kommande budgetproposition, eftersom de hoppas att regeringen ska skjuta till mer stadsbidrag till regionerna.
Det är dock inte bara i Skåne som krisen är ett faktum. Samtliga regioner i landet prognostiserar stora underskott för 2023 och 2024, och enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är krisen större än man tidigare befarat. Prognoser som kommer att slå hårt mot redan drabbade människor, mot välfärden och mot välfärdens personal om regeringen inte ökar statsbidragen till Sveriges kommuner och regioner.
Med anledning av ovanstående vill jag därför ställa följande fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Kan regionerna räkna med ökade statsbidrag för att kunna trygga en säker hälso- och sjukvård för både patienter och personal, och i så fall när?