av Mathias Tegnér (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Ett gott näringsklimat och goda möjligheter till tillväxt är centralt för ett litet exportberoende land som Sverige. Det är också en nyckel till en god välfärd. Genom den moderna svenska historien har kopplingen mellan företagsamhet, tillväxt och välfärd hängt ihop.
Gör din plikt och kräv din rätt har under samma period fungerat som rättspatos. Det har fungerat eftersom det har funnits tillit till samhället och medmänniskor. Generellt har medborgare i Sverige vetat att när du själv betalar skatt gör även din nästa det, oavsett om det handlar om din granne eller om framgångsrika företag.
Under de senaste decennierna har det kommit i dagens ljus att den avancerade skatteplaneringen och skattefusket ökar. De exakta nivåerna är av naturliga skäl svåra att fastställa, men fenomenet hotar det som lade grunden till svensk framgång under 1900-talet. Just tilliten mellan människor och till staten förefaller vara en central faktor för att kunna skapa tillväxt i ett samhälle, tillsammans med mer uppenbara faktorer som hög utbildningsnivå, god samhällsservice och välfungerande infrastruktur.
Den avancerade skatteplaneringen och skattefusket riskerar också att förstöra konkurrens på lika villkor eftersom de skrupelfria kan erbjuda varor och tjänster till lägre pris. Under våren har flera fall av avancerad skatteplanering hamnat i domstol – alltifrån folkkära författare som har använt avancerad skatteplanering med bolagsutdelningar på Malta till beslut från den danska motsvarigheten till Högsta domstolen, Højesteret, där bolaget Nycomed har använt räntesnurror för att undvika dansk skatt. Till saken hör att Nycomed leddes av en svensk företagsledare som i dag är verksam inom det svenska näringslivet.
Den SD-ledda regeringen har sagt att man ska stoppa bidragsfusket inom välfärden. Det är välkommet och en fortsättning på den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringens arbete. Däremot verkar regeringen inte lika engagerad i arbetet mot skattefusk. I skydd av julmörkret lade SD-regeringen ned Exitskatteutredningen, som hade som syfte att stoppa avancerad skatteplanering, eftersom det finns problem med den så kallade tioårsregelns tillämpning. I debatter i riksdagens kammare har finansministern uttryckt att arbetet mot skattefusk är prioriterat. Dock har regeringen inte uttryckt hur det ska ske, utöver nya skatteavtal – som är viktiga, men som inte åtgärdar problemet.
I kampen mot välfärdsfusk har regeringen gett myndigheter ett antal uppdrag för att minska fusket. När det gäller skattebrott har initiativen lyst med sin frånvaro. Detta riskerar att hota både sammanhållningen i Sverige och framtida tillväxt.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Vilka nya åtgärder är ministern och regeringen beredda att komma med för att minska avancerad skatteplanering och skattefusk?